Anna Kleman

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Anna Kleman
1915
FöddAnna Sofia Kleman
24 november 1862
Karlskrona
Död8 april 1940 (77 år)
Tranås kuranstalt
OrganisationLandsföreningen för kvinnans politiska rösträtt
Rädda barnen
Känd förFredsambassadör under Första världskriget
HemortStockholm, Skeppsholms församling
FöräldrarCarl Kleman
Augusta Grahm
SläktingarEllen Kleman (syster)

Anna Sofia Kleman, född 24 november 1862 i Karlskrona amiralitetsförsamling, död 8 april 1940 i Skeppsholms församling i Stockholm,[1] var en svensk försäkringstjänsteman, mest känd för ideellt arbete för Kvinnlig rösträtt och fredsarbete under första världskriget. Hon blev invald i Sällskapet Nya Idun 1907.[2] Kleman var ledare för den svenska delegationen vid Haag konferensen 1915.[3] Hon satt i Rädda barnens styrelse från dess bildande 1919 och blev sedan ordförande.[4]

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Anna Klemans föräldrar var kommendörkaptenen Carl Kleman (1820–1872) i Karlskrona och (Johanna) Augusta Grahm (1825–1904). Hon hade en syster Ellen Kleman (1867–1943), som var redaktör för tidningen Herta och en halvbror Fredrik Marianus. Kleman flyttade till Stockholm och började arbeta på försäkringsbolaget Thule 1895.

Kleman dog i april 1940 på vattenkuranstalten i Tranås.

Kvinnors rösträtt[redigera | redigera wikitext]

Kleman var sekreterare i föreningen Studenter och Arbetare 1903–1906. Från 1906 var hon styrelseledamot i Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt (LKPR). 1907 blev hon invald i sällskapet Nya Idun som startats av Ellen Key. 1911 ägde en internationell rösträttskongress rum i Stockholm och Kleman hälsade deltagarna välkommen.[4]

Fredsambassadör[redigera | redigera wikitext]

Haag konferensen 1915, från vänster:1. Lucy Thoumaian - Armenien, 2. Leopoldine Kulka – Österrike, 3. Laura Hughes - Kanada, 4. Rosika Schwimmer - Ungern, 5. Anita Augspurg - Tyskland, 6. Jane Addams - USA, 7. Eugenie Hanner, 8. Aletta Jacobs - Nederländerna, 9. Chrystal Macmillan - UK, 10. Rosa Genoni - Italien, 11. Anna Kleman - Sverige, 12. Thora Daugaard - Danmark, 13. Louise Keilhau – Norge

Kleman var en aktiv fredskämpe, ordförande i Internationella kvinnoförbundet för fred och frihet (IKFF) mellan 1915 och 1918 och medlem i International Council of Women. Vid Haag konferensen 1915 var hon en av 12 deltagare i och hade utsetts att leda den svenska delegationen.[5][3]

Kleman deltog också i Fredskonferensen i Zürich 1919 och blev inbjuden till ICW:s kongress i Washington, D.C. 1925. Hon rapporterade från sina resor i tidskriften Hertha.[2]

Rädda barnen[redigera | redigera wikitext]

Under kriget dog hundratusentals barn i svält och Kleman engagerade sig i deras situation. Hon blev medlem i Rädda barnens styrelse när organisationen bildades 1919 och senare blev hon dess ordförande.[4]

Senare liv[redigera | redigera wikitext]

Anna Klemans grav

På 1930-talet bodde Kleman hos sin syster Ellen och Klara Johanson på Valhallavägen i Stockholm. 1936 fick hon svårt att gå i trappor och flyttade till pensionat Windsor. Några år senare vistades hon på Tranås kuranstalt och dog i april 1940.[6] Hon är gravsatt i familjegraven på Galärvarvskyrkogården i Stockholm.[7]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Sveriges dödbok 1901–2013
  2. ^ [a b] ”Anna Kleman, socialt verksam”. Läst 15 januari 2018.
  3. ^ [a b] ”Brev till Elin Wägner” Arkiverad 7 april 2016 hämtat från the Wayback Machine.. Läst 15 januari 2018.
  4. ^ [a b c] ” Anna Kleman – med engagemang i kvinnofrågor och fredsarbete”. Läst 15 januari 2018.
  5. ^ ”Kvinnor och Fred–Anna Kleman”. Läst 15 januari 2018.
  6. ^ Burman 2007, s. 385-395.
  7. ^ ”Anna Sofia Kleman, gravsatt 1940-04-15”. Läst 28 februari 2018.

Tryckt källa[redigera | redigera wikitext]

  • Burman, Carina; Mattsson Marina (nnnn). K.J. : En biografi över Klara Johanson [Elektronisk resurs]. Albert Bonniers förlag. Libris länk. ISBN 978-91-0-014970-3