Anna Lihammer
| Anna Lihammer | |
| Född | 26 oktober 1973[1] (52 år) Malmö[1], Sverige |
|---|---|
| Medborgare i | Sverige |
| Utbildad vid | Lunds universitet, filosofie doktor, [1]  |
| Sysselsättning | Arkeolog[2], författare[2] |
| Redigera Wikidata | |
Anna Lihammer, född 26 oktober 1973 i Malmö, är en svensk författare och arkeolog. Sedan 2014 verkar hon även som skönlitterär författare, med skrivande av deckarböcker.[3] Hon har framför allt populärvetenskapligt tagit upp och försökt belysa schablonbilder av vikingatidens människor.
Numera (2025) bor Lihammer i Stockholm.[3]
Biografi
[redigera | redigera wikitext]Bakgrund och studier
[redigera | redigera wikitext]Lihammer växte upp i Malmö och Åkarp. Hon blev i tidig ålder intresserad av historia och arkeologi, och efter gymnasiet började hon läsa arkeologi på universitet. Runt mitten av 1990-talet avlade hon sin magisterexamen.[3]
2007 disputerade Lihammer i arkeologi vid Lunds universitet,[3] på en doktorsavhandling som problematiserar bilden av den danska riksbildningen under den yngre järnåldern. Avhandlingen belönade med Nils Karleby-stipendiet för forskning kring skånsk kulturhistoria ur ett underifrån-perspektiv.
Arkeologisk karriär
[redigera | redigera wikitext]Lihammers senare forskning har handlat om vikingatiden, den tidiga medeltiden samt det moderna samhällets arkeologi. Bland annat har hon bidragit till att lyfta fram en sannare och mer komplex bild av vikingatidens människor (se även nordmän), mindre färgad av schablonbilder kring en brutal och blodtörstig manlighet.[3]
Lihammer har som arkeolog deltagit i utgrävningar i både Sverige och Tyskland.[3]
En period arbetade Lihammer som antikvarie vid Riksantikvarieämbetet i Stockholm. Lihammer har varit redaktör för forskningstidskriften Current Swedish Archaeology.[3]
Förutom vetenskapliga artiklar har hon därtill skrivit populärvetenskapliga böcker om arkeologi, där hon debuterade 2010 med boken Arkeologiska upptäckter i Sverige. Boken Vikingatidens härskare hade fokus på den vikingatida kvinnan, vars roll hon menar tonats ned i tidigare historieskrivning. Båda böckerna gavs ut på Historiska Media.[3] 2023 kom hon med Vikingatider – när världen öppnades; båda böckerna har utsetts till Årets bok om svensk historia.[4][5]
Dessförinnan presenterade Lihammer ytterligare en populärvetenskaplig bok om vikingar, i form av Vikingen: En historia om 1800-talets manlighet. Boken, som är ett samarbete mellan Lihammer och författaren och museichefen Ted Hesselbom, tar fram en bild av vikingar som skiljer sig från traditionella stereotyper.[6]
Skönlitterär karriär
[redigera | redigera wikitext]År 2014 debuterade Lihammer som skönlitterär författare med den historiska thrillern Medan mörkret faller. Historien utspelar sig 1934 och inspirerades av den sanna historien om de 2000 kranierna som vid mitten av 1990-talet återfanns i ett förråd i Anatomiska institutionen i Uppsala.[3] Innehållet relaterar bland annat till 1930-talets eugeniska politik, i ett Europa med högerextrema och militaristiska tendenser. Romanen, som gavs ut på Historiska Media,[3] utsågs till årets bästa deckardebut 2014 av Svenska Deckarakademien.
Fler kriminalromaner följde de följande åren. Där grynen dröjer (2016) hade även den 1930-talet med dess växande nazism som ram. 2016 kom även novellsamlingen Med dig vågar jag allt, ett författarsamarbete med konstnären och museichefen Ted Hesselbom där ovanliga personer var det sammanhållande temat.[3]
Samarbetet med Hesselbom fortsatte 2018 med Solitairen. Där är handlingen delvis förlagd till 1990-talet, och återigen har funna människoskallar en roll i handlingen. Denna gång är skallen placerad i en hattstock i Riksarkivets samlingar.[3] Därefter kom Catalana (2020), en historia som utspelar sig i Stockholm, Paris och Barcelona mitt under det spanska inbördeskriget.[3]
Bibliografi
[redigera | redigera wikitext]Populärvetenskap
[redigera | redigera wikitext]- Arkeologiska upptäckter i Sverige, 2010
- Vikingatidens härskare, 2012 (Årets bok om svensk historia 2012)
- Vikingen: en historia om 1800-talets manlighet, 2021 (tillsammans med Ted Hesselbom)
- Vikingatider: när världen öppnades, 2023 (tillsammans med Ted Hesselbom; Årets bok om svensk historia 2023)
Skönlitteratur
[redigera | redigera wikitext]- Medan mörkret faller, 2014
- Än skyddar natten, 2015
- Där gryningen dröjer, 2016
- Med dig vågar jag allt, 2016 (tillsammans med Ted Hesselbom)
- Solitairen, 2018 (tillsammans med Ted Hesselbom)
- Catalana, 2020 (tillsammans med Ted Hesselbom)
Akademisk litteratur
[redigera | redigera wikitext]- Bortom riksbildningen: människor, landskap och makt i sydöstra Skandinavien, 2007
- The forgotten ones: small narratives and modern landscapes, 2011
Priser och utmärkelser
[redigera | redigera wikitext]- Nils Karleby-stipendiet 2010[7]
- Årets bok om svensk historia 2012[4] och 2023[5]
- Årets deckardebut 2014[8]
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- 1 2 3 Lihammer, Anna - Alex Författarlexikon, läs online, läst: 16 juni 2026.[källa från Wikidata]
- 1 2 Gemeinsame Normdatei, Deutsche Nationalbibliotheks katalog-id-nummer: 1377534627749153-1, läst: 20 april 2026.[källa från Wikidata]
- 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 Gerdin, Anne-Marie (3 maj 2021). ”Lihammer, Anna”. Alex Författarlexikon. https://www.alex.se/lexicon/article/lihammer-anna. Läst 1 augusti 2025.
- 1 2 ”Tidskrift.nu: Rösta fram Årets bok om svensk historia”. tidskrift.nu. 3 mars 2015. http://tidskrift.nu/artikel.php?Id=9545. Läst 16 juni 2026.
- 1 2 ”Vikingabok blir årets historiebok”. www.aftonbladet.se. 18 februari 2024. https://www.aftonbladet.se/a/9z56VM. Läst 16 juni 2026.
- ↑ Lindblom, Ina (2022-06-08). ”Anna Lihammer & Ted Hesselbom, Vikingen: En historia om 1800-talets manlighet (Lund: Historiska Media 2021). 223 s”. Historisk tidskrift 142 (2). ISSN 0345-469X. https://www.historisktidskrift.se/index.php/june20/article/view/511. Läst 16 juni 2026.
- ↑ Olsson, Lotta (5 juli 2014). ”Kusligt om en förträngd historia”. Dagens Nyheter. ISSN 1101-2447. https://www.dn.se/kultur-noje/kusligt-om-en-fortrangd-historia/. Läst 16 juni 2026.
- ↑ Sigroth-Lambe, Susanne (15 december 2014). ”Trettiotalets mörker gav inspiration”. www.unt.se. https://www.unt.se/kultur/kultur-och-noje/artikel/trettiotalets-morker-gav-inspiration/l767301r. Läst 16 juni 2026.
|
Denna artikel behöver bilder. Har du en passande fri bild får du gärna ladda upp den.