Anna Maria Lenngren
| Anna Maria Lenngren | |
.png) Anna Maria Lenngren, ur Svenska Familj-Journalen. | |
| Född | Anna Maria Malmstedt 18 juni 1754 Uppsala,  Sverige |
|---|---|
| Död | 8 mars 1817 (62 år) Stockholm |
| Yrke | Poet |
| Nationalitet | Sverige |
| Språk | Svenska |
| Framstående verk | Pojkarne |
| Sida på Wikisource | Författare:Anna Maria Lenngren |
.jpg)
Anna Maria Lenngren, född Malmstedt den 18 juni 1754[1] i Kvarteret Ånäbben i Uppsala, död 8 mars 1817 i Stockholm, var en svensk poet. Hon var dotter till Magnus Brynolf Malmstedt, som var professor vid universitetet i Uppsala, och gifte sig 1780 med kommerserådet och tidningsredaktören Carl Peter Lenngren.[2]
Biografi[redigera | redigera wikitext]
Under sin fars ledning förvärvade hon en omfattande beläsenhet, särskilt inom den latinska och franska litteraturen. Efter att fyllt arton år började hon att publicera dikter i olika tidningar, främst osjälvständiga stilkopior. Hennes första mer betydande dikt blev The-Conseillen, publicerad 1775 (omarbetad 1777). Som ung sysslade Lenngren med översättning bredvid sitt eget skrivande av olika texter bland annat operor och dramatik till bland annat Bollhusteatern. Hon översatte bl.a Odin Wolffs danska dikt En blick på grafven, vars tre sista verser blev psalm 449 i 1819 års psalmbok, Snart döden skall det öga sluta, och som även fanns med i 1937 års psalmbok som nummer 541, där hon i registret presenteras som 1700-talets berömdaste svenska skaldinna. Under 1770-talet översatte hon för Kungliga teatern franska operatexter, bland annat Jean-François Marmontels Lucia och Zermire et Azor.
I samband med giftermålet 1780 upphörde hennes offentliga författarverksamhet, men anonymt publicerade hon under 1780-talet ett 50-tal dikter i Stockholms-Posten. Under Johan Henrik Kellgrens sjukdom och efter hans död 1795, då hennes man blev ägare till tidningen, började hennes bidrag i tidningen bli flitigare. De främsta av hennes dikter härrör från tiden 1793–1800.[3]
Lenngren var medlem i sällskapet Utile Dulci. Hennes främsta genre är satiren, riktad mot högfärdig adel såväl som dem som fjäskade för den.[4] Hon skrev också idyller, men vände sig mot den urvattnade form, "så sann och menlös att den bräker", som den vanligen tog sig och skrev istället om mer konkreta händelser, som en fest i en prästgård.[5]
Till hennes mest kända dikter hör "Några ord till min kära dotter, i fall jag hade någon:" (1798)[6]:
- Med läsning öd ej tiden bort –
- Vårt kön så föga det behöfver,
- Och skall du läsa, gör det kort.
- Att såsen ej må fräsa öfver!
Dikten är svårtolkad och har lästs såväl som satirisk rolldikt som allvarligt menad som en blandning av de båda. Lenngren var skeptisk mot lärdom, och uppmanar i dikten istället för bokstudier till studier av världen.[5] Hon skrev samtida med den franska revolutionen och hade läst upplysningsförfattare som Voltaire och Rousseau.
En annan av hennes mest berömda dikter, till en tonsättning av Gluck, är Pojkarne 1797 med inledningen: "Jag minns den ljuva tiden, jag minns den som igår...".[7]
Lenngren uppträdde främst anonymt, och först efter hennes död gav maken 1819 ut hennes dikter under titeln Skaldeförsök.[5] Hennes namn var dock välkänt i litterära kretsar, och Svenska Akademien försökte upprepade gånger finna sätt att visa sin uppskattning utan att hon ville motta den, och Carl Gustaf af Leopold diskuterade till och med i ett brev om hon kunde tänkas bli invald.[8]
Bibliografi[redigera | redigera wikitext]
Samlade skrifter[redigera | redigera wikitext]
- Samlade skrifter. Svenska författare utgivna av Svenska vitterhetssamfundet, 0346-7864; 6 (Omtr). Stockholm: Svenska vitterhetssamf. (SVS). 1999-2001. Libris 3076410 – Nytryck av originalen från 1917-1926.
- Del 1. 1999[1917]. Libris 3076411. ISBN 91-7230-086-8. http://litteraturbanken.se/#!/forfattare/LenngrenAM/titlar/SamladeSkrifter1/info
- Del 2. 2000[1918]. Libris 3076412. ISBN 91-7230-090-6. http://litteraturbanken.se/#!/forfattare/LenngrenAM/titlar/SamladeSkrifter2/info
- Del 3. 2001[1926]. Libris 3076413. ISBN 91-7230-101-5. http://litteraturbanken.se/#!/forfattare/LenngrenAM/titlar/SamladeSkrifter3/info
Översättningar[redigera | redigera wikitext]
- Jean François Marmontel: Lucile, opera-comique: opera-comique i en acthos (Lucile) (Stockholm: Joh. Arv. Carlbohm, 1776)
- Jean François Marmontel: Zemire och Azor: Comedie ballet uti fyra acter (Zémire et Azor) (Stockholm: trykt i kongl. tryckeriet, 1778)
- Ovidius: Dido til Eneas. Heorïde (Stockholm: tryckt hos Johan Georg Lange, 1778)
- Charles Simon Favart: Arsène: féerie-comedie uti fyra (La belle Arsène) (Stockholm: actertryckt hos Anders Jacobsson Nordström, 1779)
Dikter i urval[redigera | redigera wikitext]
Referenser[redigera | redigera wikitext]
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ Viss litteratur anger 1755 som hennes födelse år, såsom Vårpromotionen 2016 vid Uppsala Universitet, s.33 (https://issuu.com/uppsalauniversitet/docs/varp-2016/135).
- ^ Olsson & Algulin (2009), sid 137
- ^ Carlquist, Gunnar, red (1933). Svensk uppslagsbok. Bd 16. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 1231-32
- ^ Olsson & Algulin (2009), sid 137-138
- ^ [a b c] Olsson & Algulin (2009), sid 139
- ^ ”Anna Maria Lenngren - Uppslagsverk - NE”. www.ne.se. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/anna-maria-lenngren. Läst 8 mars 2017.
- ^ Lenngren, Anna Maria. Pojkarne i Projekt Runeberg
- ^ Stålmarck (2011) sid. 10
Källor[redigera | redigera wikitext]
- Olsson, Bernt; Algulin, Ingemar (2009). Litteraturens historia i Sverige (5). Stockholm: Norstedts. Libris 11377411. ISBN 978-91-1-302268-0
- Stålmarck, Torkel (2011). Anna Maria Lenngren: granris och blåklint. Stockholm: Carlssons. Libris 12051774. ISBN 978-91-7331-409-1
Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]
- Afzelius, Nils; Lenngren, Anna Maria (1954). Anna Maria Lenngren 1754 18/6 1954: katalog över en minnesutställning i Kungliga biblioteket : [ett tvåhundraårsminne]. Stockholm. Libris 786428
- Afzelius, Nils (1964). Fru Lenngrens Skaldeförsök. Stockholm. Libris 870814
- Artéus, Gunnar (2018). Anna Maria Lenngren : ett kvinnoliv. Stockholm: Carlssons. Libris 21555278. ISBN 9789173318839
- Blanck, Anton (1961). Anna Maria Lenngren. Svenska författare, 99-0158538-4 (2. uppl.). Stockholm: Natur & Kultur. Libris 8072998
- Leijonhufvud, Sigrid (1904). Anna Maria Lenngren.. Föreningen Heimdals folkskrifter, 99-1250994-3 ; 82. Stockholm: Norstedt. Libris 1555420
- Silén, Daniela (2007). Rolldiktaren och ironikern Anna Maria Lenngren. Meddelanden från Avdelningen för nordisk litteratur, Nordica, Helsingfors universitet, 1457-182X ; 17. Helsingfors: Nordica, Helsingfors univ. Libris 10591419. ISBN 978-952-10-4066-5
- Silén, Daniela: Anna Maria Lenngren i Svenskt kvinnobiografiskt lexikon (1 mars 2018) CC-BY
- Warburg, Karl (1917). Anna Maria Lenngren (2., omarb. uppl). Stockholm: Bonnier. Libris 11780. https://litteraturbanken.se/forfattare/WarburgK/titlar/AnnaMariaLenngren/sida/V/faksimil
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Anna Maria Lenngren.
Wikisource har verk av eller om Anna Maria Lenngren.- Anna Maria Lenngren, författarpresentation i Projekt Runeberg
- Anna Maria Lenngren (1754-1817) hos Litteraturbanken
- "Några ord til min k. Dotter, i fall jag hade någon" i digitalt faksimil av första trycket 1798
- "The–Conseilen" på Litteraturbanken
- "Anna Maria Lenngren, 1754–1817", av Torkel Stålmarck i Svenskt översättarlexikon
Wikimedia Commons har media som rör 
Wikisource har verk av eller om
|
- Födda 1754
- Avlidna 1817
- Kvinnor
- Personer under gustavianska tiden
- Svenska poeter
- Svenskspråkiga poeter
- Svenska psalmförfattare
- Svenska översättare
- Översättare från franska
- Översättare från latin
- Författare från Uppsala
- Svenska författare under 1700-talet
- Medlemmar av Utile Dulci
- Ledamöter av Kungliga Vetenskaps- och Vitterhetssamhället i Göteborg