Anna Wahlenberg

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Anna Maria Lovisa Wahlenberg(-Kjerrman)
Anna Wahlenberg.jpg
PseudonymRien
FöddWahlenberg
1858
Kungsholmen, Stockholm
Död1933
Gustav Vasa församling, Stockholm
NationalitetSvensk
SpråkSvenska
Make/makaFritz Josef Kjerrman
BarnBengt Adam (född 1889), Hans Josef (född 1895)

Anna Maria Lovisa Wahlenberg(-Kjerrman), född 23 maj 1858 i Stockholm, död där 29 november 1933, var en svensk författare och dramatiker. Pseudonym: Rien.[1]

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Hon var dotter till Adolf Wilhelm Wahlenberg (1827–1890), som ägde en stearinljusfabrik, och Maria Theresia (Thérèse) Lönngren. Hon hade tre bröder och två systrar och växte upp på Kungsholmen, där hon tillbringade de första nio åren av sitt liv.

Wahlenberg gick i Paulis flickskola 1870–1873 och i Wallinska skolan 1873–1875. Som flicka tränades hon i hur man skötte ett hushåll, vilket också var ett ämne i hennes litteratur. Hon kritiserade ofta kvinnans bristande utbildnings- och försörjningsmöjligheter samt att kvinnan var ekonomisk beroende av mannen.[2] 1888 gifte sig Wahlenberg med tidningsmannen Fritz Kjerrman med vilken hon fick två söner.[2]

Wahlenberg debuterade under pseudonym med novellsamlingen Teckningar i sanden 1882. Därefter gjorde hon sig känd som tidningsdebattör. Hon fick även sju pjäser uppförda på Kungliga Dramatiska Teatern 1888–1907, vilket gjorde henne till en av de mest spelade dramatikerna under Dramatens "associationstid".[2]

Wahlenberg var också känd som sagoförfattare och debuterade 1895 med samlingen Bengts sagor om kungar och tomtar och troll och prinsessor. Vid denna tid fick sagoberättandet ett uppsving i Sverige och året därpå utgavs en första samling med av Wahlenberg bearbetade sagor ur Tusen och en natt för Barnbiblioteket Saga. Wahlenbergs politiska engagemang var även närvarande i hennes sagoförfattarskap som skildrade den traditionella sagomiljön samtidigt med vardagliga problem och händelser.[2]

Hon debuterade som dramatiker på Södra teatern med komedin På vakt (1890). Det blev inledningen till en varierad dramatisk produktion som spände över sagospel, komedier och skådespel för såväl professionella skådespelare som för amatörer och skolbarn.[3]

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

För barn och unga[redigera | redigera wikitext]

Bearbetningar (urval)[redigera | redigera wikitext]

  • Sagor ur Tusen och en natt berättade för Sveriges barn af Anna Wahlenberg ; ill. af Louis Moe. Stockholm: Svensk Läraretidnings förl. 1899-1916. Libris 1682024 
  • Rosenfager och björnen: en folksaga, berättad för barn. Silvervit ; [Nr 2.]. Stockholm. 1905. Libris 3151610 
  • Verne, Jules (1906). Kapten Grants barn: för Sveriges ungdom fritt berättad efter Jules Verne, med teckningar af David Ljungdahl. Barnbiblioteket Saga, 99-0448970-X ; 21. Stockholm: Sveriges läraretidning. Libris 1611580  - Med teckningar av David Ljungdahl.
  • Snövit och Rosenröd: en folksaga, fritt berättad för barn. Silvervit ; [Nr 4.]Tilläggshäfte till Saga 1907. Stockholm. 1907. Libris 3151611 

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Svenskt författarlexikon: biobibliografisk handbok till Sveriges moderna litteratur. [1, 1900-1940]. Stockholm: Rabén & Sjögren. 1942. sid. 851. Libris 113133. http://runeberg.org/sfl/1/ 
  2. ^ [a b c d] [Anna Wahlenberg ”http://www.atriumforlag.se/forfattare/wahlenberg.htm”]. Atrium Förlag. Anna Wahlenberg. Läst 29 november 2012. 
  3. ^ ”Anna Wahlenberg”. Dramawebben. http://www.dramawebben.se/forfattare/anna-wahlenberg. Läst 29 november 2012. 
  • Heggestad, Eva (1991). Fången och fri: 1880-talets svenska kvinnliga författare om hemmet, yrkeslivet och konstnärskapet. Uppsala: Avd. för litteratursociologi vid Litteraturvetenskapliga institutionen, Univ. Libris 7746142. ISBN 91-85178-19-5 

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Auktoritetsdata
Hämtad från "https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Anna_Wahlenberg&oldid=44942473"