Anna av Kiev

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Anna av Kiev

Anna av Kiev, även Anna av Rus, Agnes av Frankrike, född 1024, död 1075, var Frankrikes drottning, gift med Henrik I av Frankrike. Hon var Frankrikes regent som förmyndare för sin son Filip I av Frankrike från 1060 till 1065.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Anna var dotter till Jaroslav I och Ingegerd Olofsdotter av Sverige. Inte mycket är känt om hennes uppväxt, men hon fick en högre utbildning, vilket var ovanligt då, och kunde både läsa och skriva. Hon föreslogs gifta sig med den tysk-romerska kejsaren 1043, men planerna realiserades aldrig.

Äktenskapet med Henrik I arrangerades trots att Frankrike och Kiev låg långt från varandra och egentligen inte hade någon politiskt fördel av detta. Men den franske kungen var tvungen att hitta en brud som inte var besläktad med honom. En fransk ambassad sändes till Kiev 1049, och bröllopet ägde rum i Riems år 1051. Anna kröntes direkt efter vigseln, och blev därmed den första krönta franska drottningen i Reims. Redan ett år efter bröllopet födde hon en tronarvinge som döptes till Filip efter aposteln Filip som var betydelsefull inom den ortodoxa kyrkan.

Som drottning av Frankrike var det hennes uppgift att övervaka det kungliga hushållet, hovet, kungabarnens uppfostran, och agera beskyddare för kyrkor och kloster. Anna fick dock en mer framträdande roll än så. Hon åtföljde kungen på hans inspektionsresor runt Frankrike, utnämndes till medlem i kungliga rådet, och åtnjöt så stort förtroende som kungens rådgivare, att han ofta hänvisade till henne. Påven skrev till henne och uttryckte sin beundran över hennes omtalade politiska begåvning.

Vid makens död 1060 efterträddes han av sin åttaårige son Filip I, och en förmyndarregering ledd av Anna, som medlem i kungliga rådet, och greve Balduin V av Flandern. Annas politiska aktiviteter syns i elva officiella dokument under hennes sons första regeringsår. Hon följde med på hans inspektionsresor på samma sätt som hon hade gjort då hans far levde. Anna av Kiev var välutbildad men ifrågasatt som regent på grund av sin bristfälliga franska.

År 1061 blev Anna förälskad i greve Ralf III av Valois, som försköt sin dåvarande hustru för att gifta om sig med henne. Hustrun kontaktade då påven, som ogiltigförklarade äktenskapet och bannlyste Ralf. Anna blev inte bannlyst, men hennes fiender vid hovet använde sig av skandalen för att vända kungen mot sin mor. År 1065 blev Anna förvisad från hovet och utestängd från förmyndarregeringen.

Anna levde sedan med Ralf trots hans bannlysning. Hon lät grunda två kloster, möjligen som ett sätt att blidka opinionen. Anna försonades med sin son, och närvarade vid hans bröllop år 1071. Hon blev änka 1074 och återvände då permanent till hovet. Hon avled året därpå.

Hon begravdes i Villiers Abbey, La-Ferte-Alais, Essonne.

Barn[redigera | redigera wikitext]

  1. Filip I av Frankrike, (1052-1108).
  2. Hugo, greve av Vermandois, (1057-1102), gift med Adelheid av Valois
  3. Robert (1054-1063)
  4. Emma (1055-1109?)

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Succession[redigera | redigera wikitext]

Företrädare:
Mathilda av Friesland
Drottning av Frankrike (ej regent)
10511060
Efterträdare:
Bertha av Holland