Anna av Kiev

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Anna av Kiev på en senare fantasibild.

Anna av Kiev, även Anna av Rus, Agnes av Frankrike, född 1024, död 1075, var Frankrikes drottning som gift med Henrik I av Frankrike. Hon var Frankrikes regent som förmyndare för sin son Filip I av Frankrike från 1060 till 1065.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Anna var dotter till Jaroslav I och Ingegerd Olofsdotter av Sverige. Litet är känt om hennes uppväxt, men hon fick en högre utbildning än vad som var vanligt, då hon kunde både läsa och skriva, något som på den tiden var ovanligt även för prinsessor. Hon föreslogs 1043 gifta sig med den tyske-romersk kejsaren, men planerna realiserades aldrig.

Äktenskapet med Henrik I arrangerades trots att Frankrike och Kiev låg långt bort från varandra och egentligen inte hade någon politiskt fördel av varandra, eftersom den franske kungen tvingades leta efter en brud långt bort för att få tag på en prinsessa som inte var släkt med honom i förbjudna led. En fransk mabassad sändes till Kiev 1049, och bröllopet ägde rum i Riems år 1051. Anna kröntes direkt efter vigseln, och blev den första franska drottning som kröntes i Riems. Redan ett år efter bröllopet födde hon den tronarvinge som var den främst orsaken till äktenskapet. Anna anses ha introducerat namnet Filip i Västra Europa genom att ge honom det namnet, som då var ovanligt i Frankrike men som var populärt i Ryssland, eftersom aposteln Filip var viktig inom ortodoxa kyrkan.

Som drottning av Frankrike var det hennes uppgift att övervaka det kungliga hushållet, hovet, och kungabarnens uppfostran, och agera beskyddare för kyrkor och kloster. Anna fick dock en mer framträdande roll än så. Hon åtföljde kungen på hans inspektionsresor runt Frankrike, utnämndes till medlem i kungliga rådet, och fick ett så stort förtroende som kungens rådgivare, att han hänvisade till henne då han utfärdade order, och påven skrev till henne för att utrycka beundran över hennes omtalade politiska begåvning.

Vid makens död 1060 efterträddes han av deras åtta år gamla son Filip I, och en förmyndarregering ledd av Anna, som medlem i kungliga rådet, och greve Balduin V av Flandern. Hennes politiska aktivitet märks av att hon inkluderades i elva officiella dokument bara under sin sons första regeringsår, och åtföljde honom på hans inspektionsresor liksom hon hade gjort med hans far. Hon var välutbildad men ifrågasatt som regent för sin dåliga franskas skull.

År 1061 förälskade hon sig i den gifte greven Ralf III av Valois, och gifte sig med honom året därpå, sedan han hade förskjutit sin fru för äktenskapsbrott för hennes skull. Ralfs fru kontaktade då påven, som efter en undersökning förklarade Annas andra äktenskap ogiltigt och lät bannlysa Ralf. Anna själv tycks inte ha blivit bannlyst, men det tycks som om hennes fiender vid hovet använde sig av skandalen för att vända kungen mot sin mor, för år 1065 är Anna bekräftade som förvisad från hovet och inte längre medlem av förmyndarregeringen.

Hon ska sedan ha levt med Ralf trots hans bannlysning. Hon lät grunda två kloster, möjligen som ett sätt att blidka oppinionen. Anna försonades med sin son, och var närvarande vid hans bröllop år 1071. Hon blev änka 1074 och återvände då troligen permanent till hovet. Hon avled året därpå.

Hon begravdes i Villiers Abbey, La-Ferte-Alais, Essonne.

Barn[redigera | redigera wikitext]

  1. Filip I av Frankrike, (1052-1108).
  2. Hugo, greve av Vermandois, (1057-1102), gift med Adelheid av Valois
  3. Robert (1054-1063)
  4. Emma (1055-1109?)

Galleri[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia

Succession[redigera | redigera wikitext]

Företrädare:
Mathilda av Friesland
Drottning av Frankrike (ej regent)
10511060
Efterträdare:
Bertha av Holland