Anne Hidalgo

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Anne Hidalgo

Anne Hidalgo i februari 2014.

Paris borgmästare
Maire de Paris
Mandatperiod
2020−2026
Innehar ämbetet
Tillträdde ämbetet 
5 april 2014
Omvald
3 juli 2020[1]
Företrädare Bertrand Delanoë, PS

Kommunfullmäktige i Paris
Conseillère de Paris
Mandatperiod
2020−2026
Innehar ämbetet
Tillträdde ämbetet 
18 mars 2001
Omvald
16 mars 2008, 30 mars 2014, 28 juni 2020[1]
President Bertrand Delanoë, PS
(2001 − 2014)
Hon själv
(2014 − )
Valkrets Paris XVe
(2001 − 2020)
Paris XIe
(sedan 2020)

Förste vice borgmästare i Paris
Première adjointe au maire de Paris
Ämbetsperiod
25 mars 2001–5 april 2014[1]
President Bertrand Delanoë, PS
Företrädare Jacques Dominati, UMP
Efterträdare Bruno Julliard, PS

Förste vice-president för Paris metropolregion
Première vice-présidente de la métropole du Grand Paris
Mandatperiod
2020−2026
Innehar ämbetet
Tillträdde ämbetet 
22 janvier 2016
Omvald
20 juli 2020[1]
President Patrick Ollier, LR
Företrädare ämbetet inrättades

Fullmäktige för Paris metropolregion
Conseillère métropolitaine de Paris
Mandatperiod
2020−2026
Innehar ämbetet
Tillträdde ämbetet 
15 december 2015
Omvald
28 juni 2020[1]
President Patrick Ollier, LR

Regionfullmäktige i Île-de-France
Conseillère régionale d'Île-de-France
Ämbetsperiod
2 april 2004–10 april 2014[1]
President Jean-Paul Huchon, PS
Valkrets Paris

Född Ana María Hidalgo Aleu
19 juni 1959 (61 år)
San Fernando, Spanien
Nationalitet spansk (1959−1973 samt 2003− )
fransk (1973− )
Politiskt parti Parti socialiste, PS
Utbildning Filosofie magister (Maîtrise de sciences sociales du travail), forskningsförberedande examen i arbetsrätt och fackliga rättigheter (DEA de droit social et syndical)[2]
Alma mater Université Jean-Moulin-Lyon-III
Université Paris-Nanterre
Yrke Arbetsinspektör
Inspectrice du travail
Make ett tidigare äktenskap[3]
Jean-Marc Germain (sedan juni 2004)[2]
Barn Matthieu (1986), Elsa (1988), Arthur (2002)[2]
Namnteckning Anne Hidalgos namnteckning
Webbplats Officiell webbplats

Anne Hidalgo, född 19 juni 1958 i San Fernando, Cádiz, Spanien, är en fransk politiker och borgmästare i Paris sedan 2014. Hon tillhör Socialistiska partiet.

Uppväxt[redigera | redigera wikitext]

Familjen Hidalgo lämnar Spanien 1961, till följd av faderns motstånd mot Francodiktaturen, två år efter Ana Hidalgos födelse. Hon växer upp i ett arbetarkvarter i Lyon, och 25 juli 1973 naturaliseras familjen och får franskt medborgarskap. I samband med bytet ändras också namnformen från Ana till Anne Hidalgo.[3]

Yrkesliv[redigera | redigera wikitext]

Efter studier inom arbetsvetenskap och arbetsrätt inledde Hidalgo sin yrkeskarriär som arbetsinspektör vid Arbetsmarknadsinspektionen, l*Inspection de travail.[2] Jobbet finns i Parisregionen, och Hidalgo flyttar till Paris XVe[4], ett område som hon senare kommer representera som politiker. Arbetsmarknadsinspektionen har ett brett uppdrag att kontrollera att arbetsgivare efterlever lagstiftning inom arbetsmarknadsområdet, samt ingångna kollektivavtal. Hidalgo blir en av de yngsta inspektörerna, och hon tjänstgör 1984−1993. De två sista åren är hon verksam som direktör för det institut som utbildar arbetsinspektörer.[3] Från 1993 arbetar hon vid arbetsmarknadsministeriet (Ministère du Travail) med frågor kring yrkesutbildning. Åren 1995−1996 är hon utsänd till Internationella arbetsorganisationen, ILO, i Genève, innan hon för en kortare period arbetar med personalfrågor i ett privat företag.[2]

Hidalgo blir medlem i det franska socialistpartiet 1994[3], och med början 1997 arbetar hon i en rad funktioner som politisk tjänsteman. Från 1997 ingår hon i dåvarande arbetsmarknadsministern Martine Aubrys stab, där hon bland annat är politiskt sakkunnig för Nicole Péry, statssekreterare för kvinnors rättigheter och yrkesutbildning. Från år 2000 byter Hidalgo ministerium, för att blir tekniskt sakkunnig till justitieminister Marylise Lebranchu.[2][3]

Lokalpolitiker i Paris[redigera | redigera wikitext]

I samband med kommunalvalen 2001 kandiderar Anne Hidalgo till kommunfullmäktige i Paris XVe med stöd av Martine Aubry, dåvarande partisekreterare François Hollande och socialisternas huvudkandidat till borgmästarposten, Bertrand Delanoë. Hon toppar valsedeln i sin valkrets, och trots att socialisterna förlorar mot högerpartiet i arrondisementet väljs hon in i kommunfullmäktige. Bertrand Delanoë tillträder som ny borgmästare, och vill satsa på jämställdhet. Han väljer Anne Hildago som sin förste vice borgmästare och ger henne ansvar för jämställdhet mellan kvinnor och män. Hon får även uppdraget att se över parisbornas tillgång till kommunala tjänster, en portfölj som på många sätt berör de kommunanställdas arbetsförhållanden.[3][1]

Under de kommande åren blir Hidalgo socialistpartiets talesperson för yrkesutbildning (2000), innan hon får det prestigefyllda uppdraget att vara talesperson för kulturfrågor (2003). Vid regionvalen 2004 väljs hon som regionfullmäktige i île-de-France, ett uppdrag som hon behåller ända tills hon tillträder som borgmästare för Paris.[3]

Vid kommunalvalen 2008 väljs Hidalgo om, och får förnyat förtroende av Delanoë som förste vice borgmästare. Den här gången får hon ansvar för samhällsplanering och arkitektur.[1]

Paris borgmästare[redigera | redigera wikitext]

Redan i september 2012 meddelar Anne Hidalgo att hon tänker kandidera till borgmästare vid kommunalvalen 2014.[3] Den 30 mars 2014 valdes hon till Paris borgmästare; hon efterträder Bertrand Delanoë och blir den första kvinnan på posten.[5][1] Hon erhöll 54,3 % av rösterna, medan hennes motkandidat Nathalie Kosciusko-Morizet fick 45,7 %.[6]

Hidalgo omvaldes för en andra mandatperiod under de franska kommunalvalen 2020, med 48,49 % av rösterna i den andra valomgången. Hon ställdes då mot Rachida Dati (LR) som fick 35,62 % av rösterna och Agnès Buxyn (LREM) med 13,56 %.[7] Till följd av coronapandemin var dock röstdeltagandet mycket lågt. Med 36,68 % var valdeltagandet det lägsta sedan kommunalval infördes i Paris 1977.[8]

Politisk inriktning[redigera | redigera wikitext]

Hidalgos politik för staden Paris har haft ett fokus på hållbara transporter, med begränsning av biltrafik och äldre fordon, utbyggnad av spårvagnslinjer och cykelbanor samt sänkta priser i kollektivtrafiken för barn, unga och funktionshindrade. Under Hidalgos borgmästarskap har Paris också tagit hem Sommar-OS 2024. [9]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e f g h i] ”Anne Hidalgo, Maire de Paris” (på franska). Officiell webbsida för Maire de Paris. https://www.paris.fr/pages/anne-hidalgo-2252. Läst 16 maj 2021. 
  2. ^ [a b c d e f] ”Anne Hidalgo” (på franska). L'Internaute.fr. Arkiverad från [www.linternaute.com/biographie/anne-hidalgo/ originalet] den 12 juni 2018. https://web.archive.org/web/20180612162253/www.linternaute.com/biographie/anne-hidalgo/. Läst 16 maj 2021. 
  3. ^ [a b c d e f g h] Focraud, Arnaud (31 mars 2014). ”Qui est la première femme à diriger Paris?” (på franska). Le Journal de Dimanche. https://www.lejdd.fr/Politique/Hidalgo-portrait-de-la-premiere-femme-a-diriger-Paris-659463. Läst 16 maj 2021. 
  4. ^ ”Anne Hidalgo” (på franska). gala.fr. https://www.gala.fr/stars_et_gotha/anne_hidalgo#nav-bio. Läst 16 maj 2021. 
  5. ^ ”Socialistisk borgmästare i Paris”. DN.se. 30 mars 2014. https://www.dn.se/nyheter/varlden/socialistisk-borgmastare-i-paris/. Läst 16 maj 2021. 
  6. ^ Tournier, Pascale (30 mars 2014). ”Municipales à Paris: Anne Hidalgo savoure "d'être la première femme maire de Paris"” (på franska). L'Express. http://www.lexpress.fr/actualite/politique/elections/municipales-a-paris-anne-hidalgo-savoure-d-etre-la-premiere-femme-maire-de-paris_1504630.html. Läst 16 maj 2021. 
  7. ^ Cosnard, Denis (29 juni 2020). ”Municipales 2020: Paris tenu pour Anne Hidalgo” (på franska). Le Monde. https://www.lemonde.fr/politique/article/2020/06/29/municipales-2020-paris-tenu-pour-anne-hidalgo_6044527_823448.html. Läst 16 maj 2021. 
  8. ^ Louvet, Simon (29 juni 2020). ”Municipales: Le record historique däabstention battu a Paris. Seulement 36,68 % de participation.” (på franska). www.actu.fr. https://actu.fr/ile-de-france/paris_75056/municipales-le-record-historique-d-abstention-battu-a-paris-seulement-36-68-de-participation_34595715.html. Läst 16 maj 2021. 
  9. ^ Blondet Eliot (1 januari 2020). ”Anne Hidalgo, Biographie” (på franska). vanityfair.fr. https://www.vanityfair.fr/pouvoir/politique/articles/anne-hidalgo-biographie/79011. Läst 16 maj 2021. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]