Antiintellektualism

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Antiintellektualism, uppfattning som omfattar en misstro på människors möjlighet att med förståndets hjälp finna lösningar på teoretiska och praktiska problem utan istället betonar betydelsen av vilja och känsla, klassursprung, ras, drifter, instinkter och i vissa fall religion.

Antiintellektualism var ett framträdande drag i bland annat primitivism, populism, leninism, stalinism, maoism och olika fascistiska riktningar.

Antiintellektualism i Sovjetunionen[redigera | redigera wikitext]

Bolsjevikpartiets grundare Vladimir Lenin bedrev en kamp mot det han betraktade som "borgerliga intellektuella" både före och efter partiets maktövertagande i Ryssland 1917. Han såg intellektuella som en kraft som kunde underminera sovjetmakten och ville omskola dessa genom ideologisk masskamp. 1920 skrev han till exempel:

Under sovjetmakten kommer ändå flera borgerligt intellektuella att slinka in i ert och vårt — proletära — parti. De kommer att ta sig in både i sovjeterna, i domstolarna och i förvaltningen, ty det är omöjligt att bygga upp kommunismen av något annat än det människomaterial, som skapats av kapitalismen. Man kan inte driva bort och tillintetgöra de borgerliga intellektuella, man måste besegra, omskapa, omstöpa och uppfostra dem på nytt — på samma sätt som man i långvarig kamp på proletärdiktaturens grund på nytt måste uppfostra även proletärerna själva, vilka inte befrias från sina egna småborgerliga fördomar på en gång, inte genom ett under. inte på den heliga jungfruns bud, inte med påbud av en paroll, en resolution eller ett dekret, utan endast genom långvarig och tung masskamp mot de småborgerliga massinflytandena.
— Lenin, "Radikalismen" Kommunismens Barnsjukdom, 1920.[1]

Denna antintellektuelism stegrades efter Stalins maktövertagande, då den blev en integrerad del av Stalins utrensningar av trotskister och andra politiska motståndare.[2] Ett annat uttryck för Stalins antiintellektualism var hans försök att ideologisera vetskapen och stödja till exempel Trofim Lysenkos pseudovetenskap.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ http://ciml.250x.com/archive/lenin/swedish/lenin_radicalism_1920_swedish.html
  2. ^ Robert Vincent Daniels, The rise and fall of Communism in Russia (Yale University Press, 2007), s. 194.