Antioch Kantemir
| Antioch Kantemir | |
 | |
| Född | 21 september 1708 (ej angiven kalender, antar juliansk och datum specificerat för både juliansk och gregoriansk kalender)[1][2][3] Konstantinopel[4][5][6] |
|---|---|
| Död | 11 april 1744 (ej angiven kalender, antar juliansk och datum specificerat för både juliansk och gregoriansk kalender)[7][8][9] (35 år) Paris[5][4][10] |
| Medborgare i | Kejsardömet Ryssland och Furstendömet Moldavien |
| Utbildad vid | Sankt Petersburgs universitet Slavisk-grekisk-latinska akademin  |
| Sysselsättning | Poet, författare[11], översättare, filosof, diplomat, litteraturkritiker |
| Befattning | |
| Ambassadör | |
| Föräldrar | Dimitrie Cantemir[4][12][10] Casandra Cantacuzino[4] |
| Släktingar | Maria Cantemir (syskon) |
| Redigera Wikidata | |
Antioch Dimitrijevitj Kantemir, född 1708 i Konstantinopel, död 1744 i Paris, var en rysk författare och diplomat.
Han var son till Dimitrie Cantemir och kom vid tre års ålder tillsammans med sin far till Ryssland. Hans mor var grekiska och han fick en ordentlig utbildning redan i unga år. Kantemir är Rysslands första skönlitterära författare av betydelse och samhällssatiriker och skrev nio satirer med Horatius och Boileau som föredömen. Satiren drabbade alla stånd och samhällsklasser.
Kantemir blev officer vid Preobrazjenskijregementet och utnämndes 1731 till rysk minister i London. 1738 förflyttades han till Paris och återkom aldrig till Ryssland. Trots sitt diplomatiska arbete hade han tid att fortsätta sina matematiska studier, vilka han inlett i Sankt Petersburg och att läsa grekisk och romersk litteratur. Han översatte Anakreon och Justinus Martyren, Montesquieus "Lettres persanes", Fontenelle, Algarotti med flera och skrev fabler och lyrik. Han samlade sina satirer för utgivning år 1743 (översatta till franska 1746 och tyska 1752), men de trycktes först 1762.
Källor[redigera | redigera wikitext]
- Kantemir, 2. Antioch Dimitrijevitj i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1910)
- Nationalencyklopedin. Höganäs: Bra Böcker AB. 1993. sid. 407. ISBN 91-7024-620-3
- ^ Aleksandr M. Prochorov (red.), Большая советская энциклопедия : [в 30 т.], tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 21 januari 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Кантемир, Антиох Дмитриевич, Russkij biografitjeskij slovar', ”... род. 10 сентября 1708 г. в Константинополе, ...”.[källa från Wikidata]
- ^ Ilja Serman, Кантемир, Kratkaja literaturnaja entsiklopedija, volym 3, läs online, ”10(21).IX.1708”.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d] Rostislav Sementkovskij, Кантемир, Антиох Дмитриевич, Entsiklopeditjeskij slovar'.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Кантемир Антиох Дмитриевич”, Большая советская энциклопедия : [в 30 т.], tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 25 februari 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Кантемир, Антиох Дмитриевич, Russkij biografitjeskij slovar'.[källa från Wikidata]
- ^ Rostislav Sementkovskij, Кантемир, Антиох Дмитриевич, Entsiklopeditjeskij slovar', ”К. скончался 31 марта 1744 г., в Париже, и погребен в московском Никольском греческом монастыре.”.[källa från Wikidata]
- ^ Кантемир, Антиох Дмитриевич, Russkij biografitjeskij slovar', ”... ум. в Париже, 31 марта 1744 г. och Хилый организм разрушался; наконец, у него развилась чахотка, которая и свела его в могилу 31 марта 1744 г.”.[källa från Wikidata]
- ^ Ilja Serman, Кантемир, Kratkaja literaturnaja entsiklopedija, volym 3, läs online, ”31.III(11.IV).1744”.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Moses Gaster, Cantemir, Encyclopædia Britannica 1911.[källa från Wikidata]
- ^ Charles Dudley Warner (red.), Library of the World's Best Literature, 1897, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Vasilij Rudakov, Кантемир, Дмитрий Константинович, Entsiklopeditjeskij slovar'.[källa från Wikidata]
|