Deodorant

Roll-on för män.

Uppslagsordet roll-on hänvisar hit. För humorserien i radio, se Roll on.

Deodorant är en hygienartikel som appliceras i armhålorna för att förhindra kroppslukt orsakad av bakterietillväxt. De allra flesta deodoranter är idag även antiperspiranter, vilket betyder mot svettning. Dessa innehåller aluminiumsalt och påverkar lukt samt förebygger svettning genom att täppa till svettkörtlar.

Deodorant kan förpackas som kräm, sprej, roll-on och stift. I Europa är sprej vanligt, liksom kräm och roll-on. I USA är fast eller gelform dominerande.

Den första kommersiella deodoranten, Mum, infördes och patenterades i slutet av 1800-talet av en uppfinnare i Philadelphia, Pennsylvania. Produkten blev kortvarigt tillbakadragen i USA, men finns för närvarande tillgänglig på amerikanska detaljhandlare under märket Ban. Den moderna utformningen av antiperspirant patenterades av Jules Montenier den 28 januari 1941. Denna formulering hittades först i deodorantsprejen Stopette som Time Magazine kallade "den bästsäljande deodoranten i början av 1950-talet". Stopette överflyglades senare av många andra märken när ensamrätten år 1941 gått ut.

En liten andel människor är allergiska mot aluminium och kan uppleva kontakteksem när de utsätts för deodoranter som innehåller aluminium. En studie från 1998 uppgav att användning av antiperspiranter som innehåller aluminium har varit knuten till den systemiska ackumuleringen av aluminium som troddes öka risken för Alzheimers sjukdom. En studie från 2007 påstod att personliga hygienartiklar är en möjlig bidragsgivare till kroppsbelastning av aluminium, och nyare bevis har kopplat bröstcancer med aluminium-baserade antiperspiranter. En studie från 2008 angav att inga vetenskapliga bevis stöder hypotesen om att deodoranter och/eller antiperspiranter ökar risken för bröstcancer. Sambandet fortsätter dock att undersökas. Dock är sambandet mycket kontroversiellt, bland annat då det aluminium som man får i sig mestadels kommer från kosten, inte från hälsoprodukter.

Översikt

Mänsklig svett är i stort sett luktfri till dess att den jäser av bakterier. Bakterier trivs i varma, fuktiga miljöer. Människors armhålor är bland de mest varaktiga varma områdena på människokroppen, och svettkörtlarna producerar svett som har en viktig kylande effekt. När vuxna armhålor tvättas med alkaliska pH-tvålar, tappar huden sin syramantel (ph 4,5 - 6), ökar hudens pH och stör hudbarriären. Bakterier trivs i högt pH-värde eller basiska miljöer. Att skapa en sådan miljö i armhålan gör den mer mottaglig för bakteriella kolonisationer. Bakterierna äter svetten från de apokrina körtlarna och död hud och hårceller. De utsöndrar 3-metyl-2-hexensyra i sitt avfall, vilket är den största orsaken till kroppslukt. Hår under armarna vekar bort fukten och hjälper till att hålla huden torr nog för att förhindra eller minska bakteriell kolonisation. Håret är mindre känsligt för bakterietillväxt och är därför idealiskt för att hejda bakteriell lukt.

Deodoranter klassificeras som kosmetika av Food and Drug Administration (FDA) och är utformade för att eliminera lukt. Deodoranter är vanligen alkoholbaserade. Alkohol stimulerar svettning, men kan också döda bakterier. Deodoranter kan formuleras med andra mer långlivade bakteriedödande medel såsom triklosan, eller med metallföreningar som saktar ner bakterietillväxten. Deodoranter kan innehålla parfym eller naturliga essenser avsedda att dölja svettlukten.

Deodoranter kombinerat med antiperspirant-agenser klassas som läkemedel av FDA. Antiperspiranter försöker att stoppa eller avsevärt minska svett och därmed minska det fuktiga klimat där bakterier trivs. Aluminiumklorid, aluminiumkloridhydrat och blandningar av aluminium-zirkonium används ofta i antiperspiranter. Aluminiumkloridhydrat och blandningar av aluminium-zirkonium är de vanligaste ingredienserna i kommersiella antiperspiranter. Aluminium-baserade komplex reagerar med elektrolyterna i svetten för att bilda en gelplugg i svettkörtelns kanal. Pluggarna hindrar körteln från att utsöndra vätska och tas bort med tiden av naturlig hudömsning. Metallsalterna arbetar på ett annat sätt för att stoppa svett från att nå ytan av huden: aluminium-salterna interagerar med keratinfibriller i svettkanalerna och bildar en fysisk kontakt som avvärjar svett från att nå hudens yta. Aluminium-salter har även en viss sammandragande effekt på porerna, som får dem att krympa och som ytterligare förhindrar svett från att nå hudens yta. Blockeringen av ett stort antal svettkörtlar minskar mängden svett som produceras i armhålorna, men detta kan variera från person till person.

Receptfria produkter märkta som "naturlig deodorantkristall" som innehåller alun (kaliumaluminiumsulfat) har fått nyvunnen popularitet som en alternativ hälsoprodukt.

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Deodorant, 13 april 2011.