Anundsjömålet

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Anundsjömålet är en norrländsk dialekt som talas i Anundsjö socken som ligger i Örnsköldsviks kommuns inland. Den är del av de ångermanländska mål som omfattar större delen av Ångermanland samt Åsele lappmark.

Äldre människor som vuxit upp i Anundsjö är numera den grupp som talar "rent" Anundsjömål. Boende i Anundsjö talar Anundsjömål men med allt fler ord anpassade efter rikssvenskan. Anundsjömålet håller på att dö ut i takt med att den yngre befolkningen i socknen börjar anpassa sig efter det rikssvenska talesättet. De äldre i området talar dock fortfarande fullt utpräglat Anundsjömål.

Det som skiljer Anundsjömålet mot andra dialekter runt om i Örnsköldsviks kommun är att det fortfarande talas väldigt utpräglat och skiljer sig avsevärt från hur folk idag talar inom Örnsköldsviks tätort.

Exempel på meningar som förekommer i Anundsjö[redigera | redigera wikitext]

  • Hede borda anörja – Ur spår
  • Ihllt för å jå – Svårt att andas
  • N'dann göbben – Den där gubben
  • N'hann spärschken ä sävelett – Den här sparken är långsam
  • Hannä jett vi göre en gang dell – Det här måste vi göra en gång till
  • Dannä geck bra – Det där gick bra
  • Oppa böttn – På övervåningen, vinden
  • Pa huse – Är på toaletten
  • Hörje bånner, vörnt bäges – Hörni barn, sluta bråka

Exempel på ord från Anundsjömålet[redigera | redigera wikitext]

  • Aage – Avig
  • Akshern – Axlarna
  • Angerst – Ångerfull
  • Aschelä – Baken
  • Aunnälet – Underligt
  • Beeg – Tjurig (dock inte riktigt samma betydelse som bänn nedan)
  • Bån/Bånner – Barn
  • Bäa – naken
  • Bäges – bråka (vanligen om barn)
  • Bänn – Tjurig
  • Bärna – Benen
  • Böllerätt – Bullrig
  • Böttn – Vinden
  • Dompä – Bulta
  • Drangälätt – Slemliknande
  • Dynga på brö – kraftuttryck för något riktigt dåligt/illa
  • Därjnål – (ett) barr
  • Elava – Tillsammans
  • Ers du? – Kan du?
  • Evläss (Ävles) – Anstränger sig
  • Flatterdynga – Lös avföring
  • Fyränfot – Gå på alla fyra
  • Gå däan – Gå därifrån
  • Gå häan – Gå härifrån
  • Gauet – Fjantig
  • Gnaura – Knarra
  • Grellärätt – Brokigt
  • Gärkär(l) – Vuxen karl
  • Hal – Hård
  • Häarnå – Hädanefter
  • Häl – Halkig
  • Häre roärn – I vrån
  • Hörrväl – Stor, enorm
  • Ikårn – Ekorre
  • Jaule – Grät
  • Jart dell – Hjälpt till
  • Karduss – Tobak
  • Kickelallern – Brösten
  • Kjalä – Mjölet
  • Kjöjes – Nära att spy
  • Knausn – Höjden
  • Kulle sig – klippa sig
  • Kräk – Kreatur (kor, kvigor etc.)
  • Kåset – Trög(tänkt)/korkad
  • Kôke – Ropa högt
  • Kökse – Kika (titta lite i smyg)
  • Lommer – Klant (om person)
  • Lömmen – Träningsvärk
  • Laua (Verb) – Eka
  • Lees – längta
  • Måärn – Månen, månaden
  • Magfarä – Magsjuka
  • Mauntaschern – Mustasch
  • Mjurna – mjäla (en slags jordart)
  • Nåkkt – Dåligt
  • Naua – Spiken då den kröks på baksidan brädan
  • Ofälig – Halt, skadad
  • Ola – Orden
  • Pållyfåta – Fotografera sig
  • Pekkä – Peta
  • Pä(r)ninga – pengarna
  • Rykas – en hög av något med oreda
  • Rå int vä – orkar inte
  • Särn – Så
  • Sörspä – Sörpla, dricka kaffe på fat
  • Saubba – Trycka
  • Sautter – Söla på
  • Sekasamt – Långtråkigt
  • Skärschphjorn – Timmeroxe, skalbagge
  • Skaute pa – framskutet
  • Täje tåse – Tagit av sig
  • Tepä – Stå på tå
  • Tjåmes – Grimasera
  • Urä – yrväder
  • Uttaföre – Utanför
  • Vä fars – Vi följs åt
  • Va nars – Var nånstans
  • Vantä (vantä dä ja sa) – Var det inte?
  • Åtönneröm – Förvånad
  • Åge – Avig
  • Ärs du is – Om du orkar
  • Ällerern – De äldre
  • Ävles – arbeta idogt
  • Ättverä – Medvind
  • Öllera – Al (träd)
  • Ömmest – Olika, blandning

Det förekommer dialektala skillnader inom Anundsjö där nästan varje hushåll har sitt eget dialektala sätt att uttrycka sig på. Exempel på väldigt lokala ord är; Anjern (från Hädanberg) som betyder "skidor" och Kölleret (Ä du rakt kölleret?) som betyder "Lite smådum" som talas i Myckelgensjö.

Källor[redigera | redigera wikitext]