Anundsjömålet
Anundsjömålet är en norrländsk dialekt som talas i Anundsjö socken som ligger i Örnsköldsviks kommuns inland. Den är del av de ångermanländska mål som omfattar större delen av Ångermanland samt Åsele lappmark.
Äldre människor som vuxit upp i Anundsjö är numera den grupp som talar "rent" Anundsjömål. Boende i Anundsjö talar Anundsjömål men med allt fler ord anpassade efter rikssvenskan. Anundsjömålet håller på att dö ut i takt med att den yngre befolkningen i socknen börjar anpassa sig efter det rikssvenska talesättet. De äldre i området talar dock fortfarande fullt utpräglat Anundsjömål.
Det som skiljer Anundsjömålet mot andra dialekter runt om i Örnsköldsviks kommun är att det fortfarande talas väldigt utpräglat och skiljer sig avsevärt från hur folk idag talar inom Örnsköldsviks tätort där en stor del av befolkningen är inflyttad från södra Sverige och pratar med helt annan dialekt.
Exempel på meningar som förekommer i Anundsjö
[redigera | redigera wikitext]| Det här avsnittet behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2020-08) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
- Hede borda anörja – Ur spår
- Ihllt för å jå – Svårt att andas
- N'dann göbben – Den där gubben
- N'hann spärschken ä sävelett – Den här sparken är långsam
- Hannä jett vi göre en gang dell – Det här måste vi göra en gång till
- Dannä geck bra – Det där gick bra
- Oppa böttn – På övervåningen, vinden
- Pa huse – Är på toaletten
- Hörje bånner, vörnt bäges – Hörni barn, sluta bråka
Exempel på ord från Anundsjömålet
[redigera | redigera wikitext]| Det här avsnittet behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2020-08) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
- Aage – Avig
- Akshern – Axlarna
- Angerst – Ångerfull
- Anvar – Varannan
- Aschelä – Baken
- Aunnälet – Underligt
- Beeg – Tjurig (dock inte riktigt samma betydelse som bänn nedan)
- Bån/Bånner – Barn
- Bånet – Gravid
- Bäa – naken
- Bäges – bråka (vanligen om barn)
- Bänn – Tjurig
- Bärna – Benen
- Böllerätt – Bullrig
- Böttn – Vinden
- Dompä – Bulta
- Drangälätt – Slemliknande
- Dynga på brö – kraftuttryck för något riktigt dåligt/illa
- Därjnål – (ett) barr
- Elava – Tillsammans
- Ers du? – Kan du?
- Evläss (Ävles) – Anstränger sig
- Flatterdynga – Lös avföring
- Frörn – spröd/skör
- Fyränfot – Gå på alla fyra
- Gå däan – Gå därifrån
- Gå häan – Gå härifrån
- Gauet – Fjantig
- Gnaura – Knarra
- Grellärätt – Brokigt
- Gärkär(l) – Vuxen karl
- Hal – Hård
- Häarnå – Hädanefter
- Häl – Halkig
- Häre roärn – I vrån
- Hörrväl – Stor, enorm
- Ikårn – Ekorre
- Jaule – Grät
- Jart dell – Hjälpt till
- Karduss – Tobak
- Kickelallern – Brösten
- Kjalä – Mjölet
- Kjöjes – Nära att spy
- Knausn – Höjden
- Kulle sig – klippa sig
- Kräk – Kreatur (kor, kvigor etc.)
- Kåset – Trög(tänkt)/korkad
- Kôke – Ropa högt
- Kökse – Kika (titta lite i smyg)
- Lommer – Klant (om person)
- Lömmen – Träningsvärk
- Laua (Verb) – Eka
- Lees – längta
- Måärn – Månen, månaden
- Magfarä – Magsjuka
- Mauntaschern – Mustasch
- Mjurna – mjäla (en slags jordart)
- Nåkkt – Dåligt
- Naua – Spiken då den kröks på baksidan brädan
- Ofälig – Halt, skadad
- Ola – Orden
- Pållyfåta – Fotografera sig
- Pekkä – Peta
- Pä(r)ninga – pengarna
- Rykas – en hög av något med oreda
- Rå int vä – orkar inte
- Särn – Så
- Sörspä – Sörpla, dricka kaffe på fat
- Saubba – Trycka
- Sautter – Söla på
- Sekasamt – Långtråkigt
- Skärschphjorn – Timmeroxe, skalbagge
- Skaute pa – framskutet
- Täje tåse – Tagit av sig
- Tepä – Stå på tå
- Tjåmes – Grimasera
- Urä – yrväder
- Uttaföre – Utanför
- Vä fars – Vi följs åt
- Va nars – Var nånstans
- Vantä (vantä dä ja sa) – Var det inte?
- Åtönneröm – Förvånad
- Åge – Avig
- Ärs du is – Om du orkar
- Ällerern – De äldre
- Ävles – arbeta idogt
- Ättverä – Medvind
- Öllera – Al (träd)
- Ömmest – Olika, blandning
Det förekommer dialektala skillnader inom Anundsjö där nästan varje hushåll har sitt eget dialektala sätt att uttrycka sig på. Exempel på väldigt lokala ord är; Anjern (från Hädanberg) som betyder "skidor" och Kölleret (Ä du rakt kölleret?) som betyder "Lite smådum" som talas i Myckelgensjö.