Nya Zeeland
 |
Den här artikeln behöver fler eller bättre källhänvisningar för att kunna verifieras. (2023-08) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
| Nya Zeeland Aotearoa (maori) New Zealand (engelska) |
||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
|
||||||
| Nationalsång: God Defend New Zealand God Save the King |
||||||
 Nya Zeeland inom det Nyzeeländska riket (Realm of New Zealand)
|
||||||
| Huvudstad | Wellington | |||||
| Största stad | Auckland | |||||
| Officiella språk | Maori, engelska, nyzeeländskt teckenspråk | |||||
| Statsskick | Konstitutionell monarki (samväldesrike) |
|||||
| - | Kung | Charles III | ||||
| - | Generalguvernör | Cindy Kiro | ||||
| - | Premiärminister | Chris Hipkins | ||||
| Nationalförsamling | parlament | |||||
| Självständighet | från Storbritannien | |||||
| - | Erkänd | 25 november 1947 | ||||
| Yta | ||||||
| - | Totalt | 268 680 km² (75:e) | ||||
| - | Vatten (%) | 1,6 | ||||
| Befolkning | ||||||
| - | 2023 års uppskattning | 5 199 100[1] (120:e) | ||||
| - | Befolkningstäthet | 18.1 inv./km² (203:e) | ||||
| BNP (PPP) | 2023 års beräkning | |||||
| - | Totalt | ▲ 278,9 miljarder USD[2] (62:a) | ||||
| - | Per capita | ▲ 54 046 USD[2] (33:e) | ||||
| BNP (nominell) | 2023 års beräkning | |||||
| - | Totalt | ▲ 252 miljarder USD[2] (52:a) | ||||
| - | Per capita | 48 826 USD[2] (21:a) | ||||
| Ginikoefficient (1997) | 36,2 | |||||
| HDI (2021) | ▲ 0,937[3] (13:e) | |||||
| Valuta | Nyzeeländsk dollar (NZD) |
|||||
| Tidszon | UTC+12 (UTC+12) | |||||
| - | Sommartid | (UTC+13) | ||||
| Topografi | ||||||
| - | Högsta punkt | Aoraki/Mt Cook, 3 764 m ö.h. | ||||
| - | Största sjö | Tauposjön, 616 km² | ||||
| - | Längsta flod | Waikatofloden, 425 km | ||||
| Datumformat | dd/mm/yyyy | |||||
| Kör på | vänster | |||||
| Nationaldag | 6 februari (Waitangidagen) | |||||
| Nationalitetsmärke | NZ | |||||
| Landskod | NZ, NZL, 554 | |||||
| Toppdomän | .nz | |||||
| Landsnummer | 64 | |||||
Nya Zeeland (maori: Aotearoa; engelska: New Zealand) är en östat i sydvästra Stilla havet som består av två huvudsakliga landmassor, Nordön och Sydön, samt cirka 600 mindre öar. Öarna är rester av den förhistoriska kontinenten Zeelandia och den varierade topografin präglas av både landhöjning och vulkanism. Landet täcker en landyta av 268 000 kvadratkilometer och är beläget cirka 200 mil sydöst om Australien – öster om Tasmanhavet – och 100 mil söder om Nya Kaledonien, Fiji och Tonga.
Den avlägsna ögruppen befolkades först runt år 1300 av polynesier som utvecklade en särpräglad maorikultur. Europeiska sjömän upptäckte öarna på 1600-talet och 1840 blev området en del av Brittiska imperiet. Landet är sedan 1947 självständigt, men har behållit Storbritanniens monark som sitt statsöverhuvud.
Numera är de flesta av landets fem miljoner invånare av europeisk härkomst, men både engelska och maori är officiella språk. Nya Zeeland är ett välmående land med en långt utvecklad demokrati. Redan 1893 infördes rösträtt för kvinnor och på senare år har flera premiärministrar, ledande domare och talmän i parlamentet varit kvinnor.[4][5]
Nya Zeeland är indelat i 16 regioner och 67 distrikt. De mindre territorierna Tokelau, Cooköarna och Niue är associerade med Nya Zeeland. Nya Zeeland har dessutom via Ross Dependency landanspråk på delar av Antarktis.
Geografi[redigera | redigera wikitext]
Landet ligger cirka 2 000 km öster om Australien över Tasmanska havet och ungefär 1 000 km söder om Stillahavsöarna Nya Kaledonien, Fiji och Tonga. På grund av sin avlägsenhet var det ett av de sista länderna som befolkades av människor. Under sin långa isolering utvecklade Nya Zeeland en distinkt fauna dominerad av fåglar, av vilka många dog ut efter ankomsten av människor och införandet av däggdjur. Med ett milt kustklimat var marken mestadels täckt av skog. Landets varierande topografi och dess vassa fjälltoppar skapades mycket tack vare landhöjningen och vulkanutbrott orsakade av kollisioner mellan stillahavs- och indo-australiska plattan. Nya Zeeland består av de två huvudöarna Nordön (Te Ika-a-Māui) och Sydön (Te Waipounamu) där sydön har den största ytan samt cirka 600 mindre öar som till exempel Stewartön. Nya Zeelands totala landareal är 268 680 kvadratkilometer. Landet är mer än 1 600 kilometer långt mätt efter nord-nordöst-axeln det sträcker sig efter.
Natur[redigera | redigera wikitext]
Nya Zeeland har en mycket varierad natur. Från snötäckta berg övergår landskapet till gröna skogar och öken. Det går att inom loppet av en timme besöka både öken, regnskog och karg kust. Det finns många arter som är endemiska. Anledningen är att Nya Zeeland varit relativt isolerat sedan det som del av det större Zeelandia skildes från Gondwana för 82 miljoner år sedan.
Landet har bara varit befolkat i cirka 700 år, men ändå har naturen hunnit ta stor skada av människans framfart. Numera gör Nya Zeeland mycket för att behålla sin unika natur och över 30 procent av landets yta är naturreservat. Sagan om Ringen- och Hobbit-filmerna är till stora delar inspelade i Nya Zeelands naturlandskap.
Vegetation[redigera | redigera wikitext]
Arter som ingår i Podocarpaceae och Nothofagus bildar hela skogar. Mycket spektakulära arter finns, då särskilt kauriträdet, som dock är på väg att utrotas och därför åtnjuter legalt skydd.
Fauna[redigera | redigera wikitext]
Uppskattningsvis finns det cirka 116 häckande fågelarter på Nya Zeeland, varav hela 72 är endemer.[6] Exempelvis lever de enda arterna av familjen kivier på Nya Zeeland. Alla fem arter i denna familj är flygoförmögna. Till både utseende och beteende påminner de snarast om däggdjur. Många forskare menar att eftersom Nya Zeeland först i modern tid har fått ett inslag av däggdjur, så har många fåglar istället tagit deras ekologiska nisch. Allt som allt har det setts cirka 260 olika fågelarter på Nya Zeeland. Nya Zeeland är idag det enda habitatet för de sista två levande arterna av bryggödlor, även kallade tuataror. Människorna har haft med sig ett stort antal arter till öarna, bland de första är den polynesiska formen av råtta. Innan européerna kom till Nya Zeeland fanns det inga ormar där. [7] Idag saknas vilda känguruer på Nya Zeeland. [7]
Klimat[redigera | redigera wikitext]
Nya Zeeland har ett milt tempererat klimat som sällan faller under 0 °C eller når över 30 °C. Regionala skillnader finns dock. Sydön har det kyligaste klimatet med tendenser till kontinentalklimat i inlandet, medan norra delen av Nordön har närmast medelhavsklimat.[8]
Historia[redigera | redigera wikitext]
Polynesier bosatte sig på Nya Zeeland 1250-1300 e.Kr. och utvecklade en distinkt māorikultur. Den europeiska kontakten skedde först 1642 e.Kr. Införandet av potatis och musköter utlöste kaos bland māorierna tidigt under 1800-talet vilket ledde till Muskötkrigen mellan olika stammar. År 1840 undertecknade britterna och māorierna Waitangifördraget, vilket gjorde Nya Zeeland till en koloni inom Brittiska imperiet. Det kraftigt ökande antalet immigranter utlöste nyzeeländska krigen, som resulterade i att mycket av māoriernas mark konfiskerades i mitten av Nordön. Ekonomiska depressioner följdes av perioder av politisk reform, med omröstning om kvinnlig rösträtt under 1890-talet, och en välfärdspolitik som fastslogs på 1930-talet.
Nya Zeeland blev en oavhängig dominion den 26 september 1907. Full oavhängighet gavs av det brittiska parlamentet med Westminsterstatuten år 1931. Denna ratificerades av det nyzeeländska parlamentet år 1947. Sedan dess har Nya Zeeland varit en självständig konstitutionell monarki inom det brittiska samväldet. Nya Zeeland har nationaldag den 6 februari.
Efter andra världskriget anslöt sig Nya Zeeland tillsammans med Australien och USA till säkerhetsfördraget ANZUS, även om USA senare upphävde fördraget eftersom Nya Zeeland förbjöd kärnvapen. Nya Zeeland hade en av de högsta levnadsstandarderna i världen på 1950-talet, men på 1970-talet hade landet en djup lågkonjunktur, förvärrad av oljekriserna och Storbritanniens inträde i Europeiska ekonomiska gemenskapen (EEG). Landet genomgick stora ekonomiska förändringar under 1980-talet som förvandlade staten från en protektionistisk ekonomi till en liberaliserad frihandelsekonomi. Marknaden för Nya Zeelands export av jordbruksprodukter har varierat kraftigt sedan 1970-talet. Den en gång så dominerade exporten av ull har blivit passerad av mejeriprodukter, kött och mer nyligen, av vin.
Statsskick och politik[redigera | redigera wikitext]
Nya Zeeland är en parlamentarisk demokrati som bygger på Westminstermodellen och är ett samväldesrike. Charles III är Nya Zeelands kung och representeras i landet av Nya Zeelands generalguvernör.
Politisk organisation[redigera | redigera wikitext]
Nya Zeelands parlament har bara en kammare, representanthuset, som normalt sett hyser 120 parlamentsmedlemmar. Val i Nya Zeeland hålls vart tredje år och landet tillämpar proportionerlig representation. Nya Zeelands konstitution är inte nedskriven, men konstitutionsakten från 1986 beskriver landets konstitutionella struktur. Generalguvernören har befogenhet att tillsätta och avsätta Nya Zeelands premiärminister, samt att upplösa hela parlamentet. Generalguvernören är även ledare för det så kallade verkställande rådet, en formell kommitté bestående av kronans ministrar. Medlemmar i detta råd måste vara medlemmar i parlamentet, och de flesta sitter även med i regeringen. Regeringen leds av premiärministern, som enligt tradition även brukar vara partiledare för det största partiet i regeringen.
Politik[redigera | redigera wikitext]
Nya Zeeland var i början av 2006 det enda landet i världen där samtliga höga politiska positioner innehades av kvinnor, det vill säga drottning Elizabeth II, generalguvernör Silvia Cartwright, premiärminister Helen Clark, talman Margaret Wilson samt högsta domstolens ordförande Sian Elias.[4]
I parlamentsvalet den 8 november 2008 förlorade socialdemokratiska New Zealand Labour Party, som styrt landet sedan 1999, regeringsmakten till Nya Zeelands nationella parti under ledning av John Key. Det nationella partiet stöddes av ACT, UFNZ och Maoripartiet. Sedan John Key i december 2016 meddelat sin avgång som premiärminister övergick premiärministerposten till Bill English från samma parti.
Efter valet i september 2017, där Labour gick framåt även om det nationella partiet fick fler röster, bildades hösten 2017 en minoritetskoalitionsregering med Labour under ledning av premiärminister Jacinda Ardern tillsammans med det nationalistiska New Zealand First (Nya Zeeland först, NZF)[9], som har stöd av det Gröna partiet.[10]
Nya Zeelands nationella parti, som sedan valet 2017 tillhör oppositionen, leds sedan februari 2018 av Simon Bridges.
Sommaren 2020 var de flesta av de ledande politiska positionerna åter förvaltade av kvinnor. Vid sidan av premiärministern Jacinda Ardern och statsöverhuvudet Elizabeth II var Patsy Reddy generalguvernör (sedan 2016) och Helen Winkelmann HD-ordförande (sedan mars 2019, som efterträdare till Sian Elias[5]). Talmannen var dock man – Trevor Mallard (sedan 2017[11]).
Lokala myndigheter[redigera | redigera wikitext]
De tidiga europeiska bosättarna delade in Nya Zeeland i provinser. Dessa avskaffades av ekonomiska skäl 1876 och regeringen centraliserades. Som resultat av detta har Nya Zeeland inga separata administrativa indelningar såsom provinser, delstater eller territorier, förutom de lokala myndigheterna. Sedan 1876 har lokala myndigheter administrerat Nya Zeelands olika regioner. 1989 omorganiserades de lokala myndigheterna drastiskt, och delades upp i regionala råd och territoriella myndigheter.
Regioner[redigera | redigera wikitext]
Januari 2018 har Nya Zeeland 17 regioner:
Nordön: Northland, Auckland, Waikato, Bay of Plenty, Gisborne, Hawke's Bay, Taranaki, Manawatu-Wanganui, Wellington
Sydön: Tasman, Marlborough, Nelson, West Coast, Canterbury, Otago, Southland, Chathamöarna (ligger egentligen inte på Södra ön, utan utgörs av en ögrupp som med sina ca 650 invånare är Nya Zeelands minsta territorium.) [12][13]
Regionråden sköter administrationen av katastrof- och civilförsvarsberedskap och många miljöfrågor, samt hamnar och kollektivtrafik.[14]
Territorier[redigera | redigera wikitext]
11 av dessa 17 regioner är uppdelade i två eller flera mindre områden, territorier. Dessa kallas på engelska även 'District Councils' eller 'City Councils' (om territoriet har minst 50 000 invånare och till största del utgörs av stadsbebyggelse). Ett 'District Council' och ett 'City Council' har samma befogenheter och ansvarsområden. Det finns totalt 61 territoriella myndigheter som administrerar miljöfrågor samt katastrof- och civilförsvarsberedskapsfrågor på lokal nivå. De ansvarar också för hamnar, vägar, byggplanering/bygglov samt vatten- och avloppssystem.
"Unitary Councils"[redigera | redigera wikitext]
Sex regioner är inte indelade i territorier. I dessa regioner väljs en församling som har till ansvar att sköta både de frågor som normalt åligger en region och de frågor som normalt åligger ett territorium. Dessa "dubbelråd" kallas "Unitary Councils", enhetsråd. De är: Auckland, Gisborne, Tasman, Nelson, Marlborough och Chatham Islands.
Samarbeten med närliggande länder[redigera | redigera wikitext]
Som en större stat i Stilla havet är Nya Zeeland en nära samarbetspartner med många andra stillahavsstater, och bibehåller sin politiska anknytning till Cooköarna, Niue och Tokelauöarna.
Försvar[redigera | redigera wikitext]
Nya Zeelands försvarsmakt är en yrkesarmé med 9 000 heltidsanställda och 2 000 deltidsanställda soldater i armén, flottan och flygvapnet.[när?]
Stående förband[redigera | redigera wikitext]
Stridsflyg[redigera | redigera wikitext]
- 6 Lockheed P-3 Orion
- 5 Kaman SH-2G Seasprite helikoptrar (används av marinen)
- 3 Beechcraft King Air
- 2 Boeing 757 (transportversionen)
- 5 C-130H Hercules
- 14 UH-1H Iroquois
- 13 Pacific Aerospace CT-4E Airtrainer
- 5 Bell 47 Sioux helikoptrar
Stridsfartyg[redigera | redigera wikitext]
Ekonomi[redigera | redigera wikitext]
Nya Zeeland har en modern och fri ekonomi. Landet hade 2006 en köpkraftsjusterad bruttonationalprodukt (BNP) på 106 miljarder USD. BNP per person är 29 698 USD, vilket betyder att levnadsstandarden är jämförbar med Spaniens. BNP är dock klart lägre än i Australien och de flesta OECD-länder (se alla länder). Tillväxten har under 2000-talet varit hög, och arbetslösheten är numera nere på rekordlåga 3,9 procent.[17] Statsskulden ligger på endast 19,9 procent av BNP.[18] De största handelspartnerna är EU, Japan, Australien, USA, Kina och Sydkorea.
Exporten består mest av ull, lammkött, nötkött, frukt, grönsaker, fisk, mjölkprodukter, förädlade produkter, kemikalier, textilier och skogsprodukter. Viktiga importvaror är bensin, konsumtionsvaror, transportmedel, mineraler, kemikalier och plastmaterial.
Transporter[redigera | redigera wikitext]
Nya Zeeland har ett vägnät av statliga vägar med totalt knappt 11 000 km längd, varav 170 km motorväg. Dessutom finns cirka 80.000 km lokala allmänna vägar. Vänstertrafik råder. Det finns ett järnvägsnät på cirka 3 800 km. Det når alla huvuddelar av landet. Mellan Nordön och Sydön finns ingen fast förbindelse, men det finns en färjeförbindelse som tar passagerare, vägfordon och järnvägsfordon. Färjan tar cirka tre timmar mellan hamnarna. Det finns ingen bilfärja från andra länder, även om det går fraktfartyg. Nästan alla besökare från andra länder kommer med flyg, vilket också är viktigt för inrikes resor, framförallt mellan de två huvudöarna.
Demografi[redigera | redigera wikitext]
Nya Zeeland har 4,9 miljoner invånare. Omkring tre miljoner bor på Nordön, och 70 procent av befolkningen är av europeisk börd. Nya Zeeland-födda européer kallas ofta pākeha, och vissa maorier använder termen för samtliga icke-maoriska nyzeeländare. De flesta av de europeiska nyzeeländarna är av brittisk, irländsk eller nederländsk börd. Maorier utgör den andra största etniska gruppen, och omfattar 14,7 procent av befolkningen. 6,6 procent av befolkningen är asiater och 6,5 procent från andra öar i Oceanien. Nya Zeeland ställer sig positivt till invandring och satsar på att öka sin befolkning med en procent per år. Immigranter från Storbritannien står idag[när?] för 30 procent av invandringen, men allt fler invandrare kommer från Östasien.
Kristendom är huvudreligionen på Nya Zeeland, även om nära 30 procent av befolkningen inte bekänner sig till någon religion. De flesta kristna är anglikaner (24 procent), presbyterianer (18 procent), katoliker (15 procent) och metodister (5 procent). Det finns också ett antal baptister (2 procent), pingstvänner och mormoner (2 procent). Den nyzeeländska kyrkan ratana är vanlig främst hos maorierna. Minoritetsreligioner inkluderar hinduism, buddhism och islam. Organisationen Islam i Nya Zeeland organiserar 36 000 muslimer i Nya Zeeland.
Utbildning[redigera | redigera wikitext]
År 1877 infördes obligatorisk och avgiftsfri utbildning för alla barn mellan sju och 13 år. Sedan ändrades detta till alla barn mellan sex och 16 år, men det finns även barn som börjar vid fem års ålder. 9 av 10 barn fortsätter efter högstadiet till gymnasiet. Nittionio procent av befolkningen över 15 år kan läsa och skriva.[källa behövs]
Kultur[redigera | redigera wikitext]
Sport[redigera | redigera wikitext]
Sport har en viktig roll i Nya Zeelands kultur, den inofficiella nationalsporten rugby union är särskilt inflytelserik. Andra populära sporter i Nya Zeeland är cricket, bowls, netball, fotboll, motorsport, golf, simning och tennis.[19] Nya Zeeland har landslag i flera sporter, bland andra rugby union, rugby league, netball, cricket,[20][21] och softboll. Landet är internationellt kända för att få bra resultat och många medaljer vid olympiska spelen och Samväldesspelen i förhållande till antalet invånare (till exempel 18 medaljer vid sommar-OS 2016).[22][23]
Internationella rankningar[redigera | redigera wikitext]
| Organisation | Undersökning | Rankning |
|---|---|---|
| Heritage Foundation/The Wall Street Journal | Index of Economic Freedom 2019 | 3 av 180 |
| Reportrar utan gränser | Pressfrihetsindex 2019 | 7 av 180 |
| Transparency International | Korruptionsindex 2018 | 2 av 180 |
| FN:s utvecklingsprogram | Human Development Index 2018 | 14 av 189 |
Referenser[redigera | redigera wikitext]
- ^ ”Stats NZ”. https://www.stats.govt.nz/. Läst 15 augusti 2023.
- ^ [a b c d] ”Download World Economic Outlook database: April 2023” (på engelska). Internationella valutafonden. https://www.imf.org/en/Publications/WEO/weo-database/2023/April/weo-report?c=512,914,612,171,614,311,213,911,314,193,122,912,313,419,513,316,913,124,339,638,514,218,963,616,223,516,918,748,618,624,522,622,156,626,628,228,924,233,632,636,634,238,662,960,423,935,128,611,321,243,248,469,253,642,643,939,734,644,819,172,132,646,648,915,134,652,174,328,258,656,654,336,263,268,532,944,176,534,536,429,433,178,436,136,343,158,439,916,664,826,542,967,443,917,544,941,446,666,668,672,946,137,546,674,676,548,556,678,181,867,682,684,273,868,921,948,943,686,688,518,728,836,558,138,196,278,692,694,962,142,449,564,565,283,853,288,293,566,964,182,359,453,968,922,714,862,135,716,456,722,942,718,724,576,936,961,813,726,199,733,184,524,361,362,364,732,366,144,146,463,528,923,738,578,537,742,866,369,744,186,925,869,746,926,466,112,111,298,927,846,299,582,487,474,754,698,&s=NGDPD,&sy=2021&ey=2028&ssm=0&scsm=1&scc=0&ssd=1&ssc=0&sic=0&sort=country&ds=.&br=1. Läst 18 april 2023.
- ^ ”Human Development Report 2021/2022” (på engelska) (
PDF). United Nations Development Programme. sid. 284-287. https://hdr.undp.org/system/files/documents/global-report-document/hdr2021-22pdf_1.pdf. Läst 3 december 2022.
- ^ [a b] ”Kate Rowan: New Zealand, an unexpected world-beater” (på engelska). independent. 19 december 2012. https://www.independent.ie/life/travel/kate-rowan-new-zealand-an-unexpected-world-beater-28949539.html. Läst 1 augusti 2020.
- ^ [a b] Delvin, Collette (17 december 2018). ”Justice Helen Winkelmann appointed Chief Justice” (på engelska). Stuff. https://www.stuff.co.nz/national/politics/109416961/justice-helen-winkelmann-appointed-chief-justice. Läst 1 augusti 2020.
- ^ Birds of the World, Lars Larsson, 2001, CD-rom
- ^ [a b] Bacon, Phillip. En gyllene bildatlas [del 6]. Stockholm: Folket i Bild
- ^ Walrond, Carl (mars 2009). ”Natural environment - Climate” (på engelska). Te Ara - the Encyclopedia of New Zealand. http://www.TeAra.govt.nz/en/natural-environment/3. Läst 15 januari 2011.
- ^ ”Nya Zeeland”. Landguiden. Utrikespolitiska Institutet. Arkiverad från originalet den 22 maj 2018. https://web.archive.org/web/20180522181200/https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/oceanien/nya_zeeland/aktuell-politik/. Läst 22 maj 2018.
- ^ ”New Zealand Labour signs coalition deal”. The Guardian. 24 oktober 2017. https://www.theguardian.com/world/2017/oct/24/new-zealand-kingmaker-winston-peters-deputy-prime-minister-foreign. Läst 22 maj 2018.
- ^ ”Mallard, Trevor - New Zealand Parliament” (på engelska). www.parliament.nz. Arkiverad från originalet den 7 juli 2020. https://web.archive.org/web/20200707200634/https://www.parliament.nz/en/mps-and-electorates/members-of-parliament/mallard-trevor/. Läst 1 augusti 2020.
- ^ [www.cic.govt.nz ”Chatham Islands Council”]. www.cic.govt.nz. Läst 19 januari 2018.
- ^ https://evolvingnewsroom.co.nz Envolving Newsroom 2018
- ^ https://www.localcouncils.govt.nz Arkiverad 3 juni 2017 hämtat från the Wayback Machine. New Zealand Goverment, Department of Internal Affairs
- ^ Royal New Zealand Air Force
- ^ ”New Zealand Defence Force”. Arkiverad från originalet den 19 januari 2021. https://web.archive.org/web/20210119224201/https://www.nzdf.mil.nz/navy/capability/. Läst 17 januari 2021.
- ^ ”Landfakta - Nya Zeeland”. Exportrådet. Arkiverad från originalet den 31 oktober 2007. https://web.archive.org/web/20071031014732/http://www.swedishtrade.se/landrapporter/?objectID=5260. Läst 9 oktober 2007.
- ^ ”New Zealand” (på engelska). The World Factbook. CIA. Arkiverad från originalet den 9 maj 2007. https://web.archive.org/web/20070509152127/https://www.cia.gov/cia//publications/factbook/geos/nz.html. Läst 6 oktober 2011.
- ^ ”Sport and Recreation Participation Levels” (på engelska). sparc.org.nz. Arkiverad från originalet den 2 juni 2010. https://web.archive.org/web/20100602024504/http://www.activenzsurvey.org.nz/Documents/Participation-Levels.pdf. Läst 13 oktober 2010.
- ^ Boock, Richard (11 november 2006). ”Cricket Chief: Eden Park Betrayed” (på engelska). The New Zealand Herald. http://www.nzherald.co.nz/a-stadium-for-the-world-cup/news/article.cfm?c_id=1501105&objectid=10410243. Läst 13 oktober 2010.
- ^ Williams, Peter (13 september 2009). ”Peter Williams: Future cricket looks shorter” (på engelska). The New Zealand Herald. http://www.nzherald.co.nz/cricket-world-cup/news/article.cfm?c_id=497&objectid=10596892. Läst 13 oktober 2010.
- ^ ”ABS medal tally: Australia finishes third” (på engelska). Australian Bureau of Statistics. 30 augusti 2004. http://www.abs.gov.au/Ausstats/abs@.nsf/57a31759b55dc970ca2568a1002477b6/be9f47591541e29eca256ef40004f25a!OpenDocument. Läst 13 oktober 2010.
- ^ ”Per Capita Olympic Medal Table” (på engelska). users.skynet.be/hermandw/olymp/. Arkiverad från originalet den 13 september 2008. https://web.archive.org/web/20080913181523/http://users.skynet.be/hermandw/olymp/reloly.html. Läst 13 oktober 2010.
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Nya Zeeland.- Nyzeeländska regeringens webbportal (engelska)
| |||||||||||||||||||||||
|