Aplomadofalk

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Aplomadofalk
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Aplomado Falcon (Falco femoralis) (27841186613).jpg
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningFalkfåglar
Falconiformes
FamiljFalkar
Falconidae
SläkteFalco
ArtAplomadofalk
F. femoralis
Vetenskapligt namn
§ Falco femoralis
AuktorTemminck, 1822
Hitta fler artiklar om fåglar med

Aplomadofalk[2] (Falco femoralis) är en amerikansk fågel i familjen falkar inom ordningen falkfåglar.[3] Den är vida spridd från Mexiko till Eldslandet. Arten utrotades från USA på 1930-talet, men frisläppta fåglar uppfödda i fångenskap häckar nu återigen i det vilda i Mexiko.

Kännetecken[redigera | redigera wikitext]

Utseende[redigera | redigera wikitext]

Aplomadofalken är en medelstor (38–43 cm) slank falk med fyrkantigt huvud, lång och rundad stjärt samt långa spetsiga vingar. Fjäderdräkten är färgglad med mörkbrun till skifferblå ovansida och trefärgad undersida i vitt, svart och rostbrunt. Ett mörkt band skiljer det vita till beigefärgade bröstet från den rostfärgade buken. Stjärten är bandad i svart och vitt, liksom undersidan av vingarna.[4]

Fåglar skiljer sig något åt geografiskt, där de i norr har fullständigt bröstband och blågrå ovansida, medan sydlgiare fåglar har brutet bröstband och är ljusare på ryggen (det senare dock ej i Anderna).[4]

Aplomado Falcon portrait.jpg

Läten[redigera | redigera wikitext]

Lätet är en serie med hårda "kek kek kek...".[5]

Utbredning och systematik[redigera | redigera wikitext]

Aplomadofalk delas in i tre underarter med följande utbredning:[3]

Levnadssätt[redigera | redigera wikitext]

Aplomadofalken hittas i gräsmarker och savann, skogsbryn, jordbruksmarker kaktusöken och buskstäpp. I USA förekommer den i ökenlandskap och i kustnära gräsmarker med spridda yuccapalmer och Prosopis. Den jagar fåglar i flykten i hög hastighet men kan också gå på marken, på jakt efter allt från insekter till ödlor och små däggdjur. Par kan ses jaga kooperativt.[4]

Häckning[redigera | redigera wikitext]

Aplomadofalken häckar i träd och yuccapalmer, men även på kraftledningsstolpar eller direkt på marken. Den bygger inte sitt eget bo utan återanvänder gamla bon från rovfåglar och kråkfåglar. Ibland kan den till och med ta över aktiva bon och jaga bort de befintliga hyresgästerna. Arten lägger en kull med två till fyra ägg som ruvas i 31–32 dagar. Efter ytterligare 28–35 dagar är fåglarna flygga.[4]

Status och hot[redigera | redigera wikitext]

Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population, men tros minska i antal, dock inte tillräckligt kraftigt för att den ska betraktas som hotad.[1] Internationella naturvårdsunionen IUCN kategoriserar därför arten som livskraftig (LC).[1] Världspopulationen uppskattas till 200.000 häckande individer.[6]

Aplomadofalken i USA[redigera | redigera wikitext]

Aplomadofalken var tidigare vanlig i sydligaste USA i Arizona, New Mexico och Texas, men utrotades på 1930-talet. Sista paret häckade i New Mexico 1952. 1500 fåglar som fötts i fångenskap har dock släppts fria och häckar nu i Texas.[4]

Namn[redigera | redigera wikitext]

Aplomado är ett spanskt ord för "blyfärgad".

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] Birdlife International 2012 Falco femoralis Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.4 www.iucnredlist.org. Läst 1 februari 2016.
  2. ^ Sveriges ornitologiska förening (2017) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2017-02-14
  3. ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2016) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2016 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-08-11
  4. ^ [a b c d e] Aplomado Falcon Faktablad om aplomadofalk på allaboutbirds.org
  5. ^ Sibley, David Allen (2003). The Sibley Field Guide to Birds of Western North America. Alfred A. Knopf, New York. sid. 115. ISBN 0-679-45120-X 
  6. ^ Partners in Flight (2017). Avian Conservation Assessment Database. 2017.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]