Apollo et Hyacinthus

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Wolfgang Amadeus Mozart

Apollo et Hyacinthus seru Hyacinthi Metamorphosis (K. 38) är en opera (Latinsk skolkomedi) i tre akter med musik av Wolfgang Amadeus Mozart och ett libretto på latin av Rufinus Widl efter Ovidius epos Metamorfoser.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Latinska pjäser med insprängda musiknummer var en gammal tradition på Benediktineruniversitetet i Salzburg. Mozarts pappa Leopold hade själv studerat där och haft flera elever inskrivna på skolan. Mozart var bara 11 år men hade redan gjort sig ett namn som underbarn i Europa och fick nu en beställning från skolan. Sopran och altpartierna sjöngs av pojkar från skolan, tenorpartiet av en 22-årig student medan öppningskören förmodligen framfördes av de andra solisterna.[1] Till skillnad från Mozarts första dramatiska verk (kantaten Die Schuldigkeit des ersten Verbotes som hade uppförts två månader tidigare) iscensattes Apollo et Hyacinthus med scenerier och sceneffekter. Mozart arbetade på operan mellan mars-april 1767 och den hade premiär den 13 maj 1767 i universitetets stora aula. Operan blev en stor succé men framfördes endast en gång under Mozarts levnad.[2]

Om operan[redigera | redigera wikitext]

Hyacinthos död målad av Jean Broc 1801.

Den grekiska myten om Hyacinthus och hans älskare Apollon ändrades en del för att bli respektabel för samtiden. Enligt legenden dödades Hyacinthus av den svartsjuka västanvinden Zefyros, som såg till att den diskus som Apollon kastade träffade Hyacinthus. Librettisten tillika prästen Rufinus tog bort alla homosexuella anspelningar och skrev till två personer, Hyacinths fader Oebalus och hans syster Melia, som nu blev föremålet för Apollons kärlek och svartsjukan hos Zefyros.

Operan består av en inledning (intrada) och nio sångnummer (en kör, fem arior, två duetter och en terzett) utöver recitativ). Orkestern består av två oboer, två valthorn, stråkar och basso continuo.

Personer[redigera | redigera wikitext]

Vid premiären sjöngs alla roller av pojkar i åldern 12-18 år, förutom Oebalus som sjöngs av en 22-årig student.

  • Oebalus, kung of Lacedaemonia (tenor)
  • Melia, Oebalus dotter (gossopran)
  • Hyacinthus, Oebalus son (gossopran)
  • Apollo (gosskontraalt)
  • Zephyrus, Hyacinthus vän (goskontraalt)
  • Apollons överstepräst (bas (?))
  • Apollons andrepräst (Bas (?))

Handling[redigera | redigera wikitext]

Akt I[redigera | redigera wikitext]

Kung Oebalud och hans son Hyacinthus förbereder offret till guden Apollo. När plötsligt blixtar förstör altaret fruktar de gudens vrede, men Apollo själv anländer och lovar Hyacinthus vänskap. När Apollo ser Hyacinthus syster Melia blir han genast förälskad.

Akt II[redigera | redigera wikitext]

Melias glädje inför utsikten att gifta sig med en gud grusas av Zephyrus som meddelar att Apollo har dödat Hyacinthus med sin diskus. Apollo anländer i raseri. Zephyrus förvandlar sig till en vind och försvinner. Melia vägrar att höra på Apollos förklaring och beordrar honom att lämna henne.

Akt III[redigera | redigera wikitext]

Med sitt sista andetag berättar Hyacinthus för fadern att det var den svartsjuke Zephyrus som dödade honom. Kungen och Melia sörjer den döde och deras behandling av Apollo. Men Apollo återvänder på grund av sin kärlek till Melia. Han täcker Hyacinthus grav med de blommor som hädanefter skall bära hans namn.

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Boyden, Matthew (2002). The Rough Guide To Opera. London: Rough Guides. sid. 185f. ISBN 1-85828-749-9 
  2. ^ The New Grove Dictionary of Opera. MacMillan Press Limited. 1992. sid. 88. ISBN 0333485521 

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]