Arabisk guldvingefink

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Arabisk guldvingefink
Status i världen: Nära hotad[1]
Rhynchostruthus percivali from RhynchostruthusRiebeckiSmit.jpg
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningTättingar
Passeriformes
FamiljFinkar
Fringillidae
SläkteGuldvingefinkar
Rhynchostruthus
ArtArabisk guldvingefink
R. percivali
Vetenskapligt namn
§ Rhynchostruthus percivali
AuktorOgilvie-Grant, 1900
Synonymer
Rhynchostruthus socotranus percivali
Hitta fler artiklar om fåglar med

Arabisk guldvingefink[2] (Rhynchostruthus percivali) är en kraftig och fåtalig fink som enbart förekommer i sydvästra hörnet på Arabiska halvön.[3]

Kännetecken[redigera | redigera wikitext]

Utseende[redigera | redigera wikitext]

Arabisk guldvingefink är en medelstor (15 centimeter lång), kraftig och rätt kortstjärtad fink med stort huvud och kraftig näbb.[4] Adulta hanar är generelt gråbruna med svart näbb, vita kinder, mörk ögonmask och lysande gula fläckar på vingar och stjärt.[1] Honan har ett likartat utseende men är dovare i färgerna, medan ungfåglarna är streckade och saknar de vuxna fåglarnas huvudteckning.[1]

Läten[redigera | redigera wikitext]

Sången är en svamlande ömsom musikalisk, ömsom disharmonisk skrällande ramsa.[4]

Utbredning[redigera | redigera wikitext]

Fågeln förekommer enbart på den sydvästra delen av Arabiska halvön,[3] i sydvästra Saudiarabien, sydvästra Oman och västra Jemen.[5] Mellan Aden och al-Mukalla har inga fynd gjorts sedan 1950, vilket tolkas som att den är väldigt sällsynt eller utgången i det området.[6]

Systematik[redigera | redigera wikitext]

Guldvingefinkarna i Rhynchostruthus är nära släkt med ökenfink (Rhodospiza obsoleta) och grönfinkarna i Chloris.[7] Arten behandlas som monotypisk, det vill säga att den inte delas in i några underarter. Fågeln behandlas tidigare som underart till R. socotranus.

Levnadssätt[redigera | redigera wikitext]

Fågeln återfinns dels i Jemen i högbelägen klippig busktäckt terräng med inslag av enar, akacia, törel och Anogeissus/Compiphora-skogar, dels i Oman i branta dalar och frodiga sluttningar mot havet med baobab, Comiphora habessinica och törel.[8] Den lever huvudsakligen av frukt och frön.[8]

Status[redigera | redigera wikitext]

Arabisk guldvingefink är generellt fåtalig och svårt att finna. Världspopulationen uppskattas till endast 3000 par, varav 500 par i Saudiarabien, 500 i Oman och 2000 i Jemen. Den tros också minska i antal, möjligen på grund av habitatförstörelse. Internationella naturvårdsuionen IUCN kategoriserar därför arten som nära hotad.[1].

Namn[redigera | redigera wikitext]

Fågelns vetenskapliga artnamn hedrar Arthur Blayney Percival (1875-1941), brittisk ornitolog verksam i Arabien och södra Afrika.[9]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d] Birdlife International 2012 Rhynchostruthus percivali Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.2 www.iucnredlist.org. Läst 14 augusti 2015.
  2. ^ BirdLife Sverige (2019) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
  3. ^ [a b] Gill, F & D Donsker (Eds). 2015. IOC World Bird List (v 5.2). doi : 10.14344/IOC.ML.5.2.
  4. ^ [a b] Clement, P. (2018). Arabian Grosbeak (Rhynchostruthus percivali). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/61332 7 september 2018).
  5. ^ Mitchell, Dominic (2017). Birds of Europe, North Africa and the Middle East : An Annotated Checklist. Barcelona: Lynx Edicions. sid. 225. ISBN 978-84-941892-9-6 
  6. ^ Jennings, M. C. 2010. Atlas of the breeding birds of Arabia. Senckenberg Gesellschaft für Naturforschung and King Abdulaziz City for Science and Technology, Frankfurt am Main, Germany and Riyadh.
  7. ^ Zuccon, D., Prys-Jones, R., P.C. Rasmussen, and P.G.P. Ericson (2012), The phylogenetic relationships and generic limits of finches (Fringillidae), Mol. Phylogenet. Evol. 62, 581-596.
  8. ^ [a b] Fry, C. H.; Keith, S. 2004. The birds of Africa vol. VII. Christopher Helm, London.
  9. ^ Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]