Arabskriktrast

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Arabskriktrast
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Turdoides squamiceps 1.jpg
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningTättingar
Passeriformes
FamiljFnittertrastar
Leiothrichidae
SläkteArgya
men se text
ArtArabskriktrast
A. squamiceps
Vetenskapligt namn
§ Argya squamiceps
Auktor(Cretzschmar, 1827)
Synonymer
Turdoides squamiceps
Hitta fler artiklar om fåglar med

Arabskriktrast[2] (Argya squamiceps) är en fågel i familjen fnittertrastar inom ordningen tättingar.[3]

Utseende och läte[redigera | redigera wikitext]

Arabskriktrast fotograferad vid Al Ain, Abu Dhabi, Förenade arabemiraten.

Arabskriktrasten är 26–29 centimeter lång, har ett vingspann på 31-33,5 centimeter och en vikt på 64-83 gram. Den har en ganska lång krökt näbb, lång stjärt som den ofta håller rakt upp, rundade vingar och starka ben och fötter. Fjäderdräkten är gråbrun på ovansidan och blekare på undersidan. Arabskriktrasten har mörka fläckar på ryggen och halsen är vitaktig. Den har ett antal olika läten, däribland visslingar, drillar och tjattranden.

Utbredning och biotop[redigera | redigera wikitext]

Arabskriktrasten återfinns i de östra, södra och västra delarna av Arabiska halvön, och förekommer i Förenade arabemiraten, Oman, Jemen och västra Saudiarabien, men saknas i mitten och nordöstra delen av halvön. Utbredningen sträcker sig norrut till Jordanien, Israel och östra Sinaihalvön. Den lever i torr buskskog och savann och förekommer upp till 2800 meters höjd över havsnivån i Jemen.

Släktestillhörighet[redigera | redigera wikitext]

Arabskriktrasten placeras traditionellt i släktet Turdoides. DNA-studier visar dock att släktet är parafyletiskt visavi de afrikanska släktena Phyllanthus och Kupeornis.[4][5][6] Olika auktoriteter behandlar dessa resultat på olika vis. Vissa inkluderar Phyllanthus och Kupeornis i Turdoides.[7] Andra delar upp Turdoides i flera olika släkten, varvid arabskriktrasten placeras i släktet Argya.[3] Här följs den senare linjen.

Ekologi[redigera | redigera wikitext]

Arten födosöker mestadels på marken och har en mycket varierad kost som innefattar insekter, små ryggradsdjur, blad, bär och frön. Redet är stort, skålformat och byggs av gräs, kvistar och annat växtmaterial. Honan lägger tre till fem turkosa ägg. Ibland lägger mer än en hona ägg i samma rede. Äggen ruvas i 13 till 14 dagar och ungarna blir flygga efter omkring 14 dagar. Arabskriktrastar är mycket sociala fåglar som lever i territoriella flockar, som varierar i storlek från två till 22 fåglar. Vanligen häckar en dominant hanne och en hona och de andra flockmedlemmarna bistår med att ruva äggen och utfodra ungarna

Social interaktion[redigera | redigera wikitext]

Arabian babbler (Turdoides squamiceps) group.jpeg

Arabskriktrastarna är sociala och utför ett antal interaktioner för att stärka de sociala banden inom flocken. Bland annat omfattar detta en sorts dans, de badar tillsammans, matar andras ungar, erbjuder varandra gåvor och putsning. Ibland hamnar de i konflikt över möjligheten att få hjälpa en annan individ, och vid konflikt kan de ge sin kontrahent föda. Detta beteende har gjort arten till ett viktigt exempel i etologiska teorier rörande altruism bland djur.

Amotz Zahavi påbörjade en långvarig studie av arabskriktrasten under 1970-talet, vilket resulterade i hans signaleringsteori samt handikappsprincipen. Arabskriktrastar betraktades som ett särskilt altruistiskt djur, men Zahavi omtolkade deras beteenden i enlighet med sin teori om att detta gynnade arten evolutionärt. Zahavi menade bland annat att arabskriktrastars bistånd vid utfodring av andras ungar fungerar som en signal från hjälparen för att uppnå social status inom gruppen.[8]

Status och hot[redigera | redigera wikitext]

Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population, och tros öka i antal.[1] Utifrån dessa kriterier kategoriserar internationella naturvårdsunionen IUCN arten som livskraftig (LC).[1]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia.
  • Hollom, P. A. D.; Porter, R. F.; Christensen, S. & Willis, Ian (1988) Birds of the Middle East and North Africa, T & AD Poyser, Calton, England.
  • Snow, D. W. & Perrins, C. M. (1998) Birds of the Western Palearctic: Concise Edition, Vol. 2, Oxford University Press, Oxford.

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] BirdLife International 2016 Argya squamiceps Från: IUCN 2016. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2016.3 www.iucnredlist.org. Läst 7 januari 2017.
  2. ^ BirdLife Sverige (2019) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
  3. ^ [a b] Gill, F & D Donsker (Eds). 2019. IOC World Bird List (v 9.1). doi :  10.14344/IOC.ML.9.1.
  4. ^ Moyle, R.G., M.J. Andersen, C.H. Oliveros, F. Steinheimer, and S. Reddy (2012), Phylogeny and Biogeography of the Core Babblers (Aves: Timaliidae), Syst. Biol. 61, 631-651.
  5. ^ Price, T.D., D.M. Hooper, C.D. Buchanan, U.S. Johansson, D.T. Tietze, P. Alström, U. Olsson, M. Ghosh-Harihar, F. Ishtiaq, S.K. Gupta, J. Martens, B. Harr, P. Singh, and D. Mohan (2014), Niche filling slows the diversification of Himalayan songbirds, Nature 509, 222-225.
  6. ^ Cai, T., A. Cibois, P. Alström, R.G. Moyle, J.D. Kennedy, S. Shao, R. Zhang, M. Irestedt, P.G.P. Ericson, M. Gelang, Y. Qu, F. Lei, and J. Fjeldså (2019), Near-complete phylogeny and taxonomic revision of the world's babbler (Aves: Passeriformes), Mol. Phylogenet. Evol. 130, 346-356.
  7. ^ Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2018) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2018 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2018-08-11
  8. ^ Anava, A., M. Kim, A. Shkolnik, A. A. Degen (2001) Does group size affect field metabolic rate of Arabian Babbler (Turdoides squamiceps) nestlings?, The Auk, vol.118, sid:519-524.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]