Aranäshjälmen
Aranäshjälmen, även kallad Torgils Knutssons järnhatt, är en tunnhjälm som upptäcktes av den svenske arkeologen Bror Schnittger vid en utgrävning av medeltidsborgen Aranäs år 1916. Stridshjälmen är daterad till ca år 1300 och finns numera utställd på Historiska museet i Stockholm.[1]
Upptäckt[redigera | redigera wikitext]
1916 fick arkeologerna Bror Schnittger och Hanna Rydh i uppdrag att gräva ut ruinerna efter den medeltida borgen Aranäs i Västergötland. Undersökningarna inleddes kort därefter och redan under första arbetsåret gjorde man ett uppseendeväckande fynd. Under processen att gräva ett provschakt inför en undersökning av resterna efter ringmuren, upptäcktes en medeltida ryttarhjälm i relativt gott skick. Efter en behandling med smält paraffin kunde hjälmen dateras till åren mellan 1200-talets slut och 1300-talets början.[2][3]
Utseende[redigera | redigera wikitext]
Aranäshjälmen är en s.k. tunnhjälm, en hjälmtyp som var mycket vanlig i Europa omkring år 1300. Hjälmen är helt gjord i järn utan märkbara utsmyckningar av ädelmetaller och består av tre delar. Den undre delen är uppgjord av två metallstycken, sammanbundna med åtta nitnaglar medan över- och underdelen är hopsatta med 11-17 nitnaglar. Återstående nitnaglar på hjälmens insida antyder att de har hållit fast en läderrem vid vilken hjälmens stoppning varit fastsydd. På överdelen av hjälmen finns åtta mindre hål (fyra på varje sida), vilka troligtvis varit avsedda för monteringen av hjälmduken.[2][3]
Skick[redigera | redigera wikitext]
Aranäshjälmen bär synliga spår av eld och rost och dess vänstra sida är något tillplattad (se 3D-modellen). Brännskadorna på hjälmen kan rimligtvis förklaras av den brand som utbröt på borgen år 1305. Hettan från elden gjorde sannolikt också att järnet mjuknade, varför hjälmen plattades till under trycket från rasmassorna.[2]
Fyndets betydelse[redigera | redigera wikitext]
Upptäckten av Aranäshjälmen har fått stor betydelse för forskningen kring medeltidens krigföring, mycket på grund av att fynd av välbevarade stridshjälmar från 1200- och 1300-talen är ytterst sällsynta. Aranäshjälmen var även den första medeltida tunnhjälmen att upptäckas i Norden.[1][2][4]
-
Aranäshjälmen utställd på Historiska museet i Stockholm. -
Aranäshjälmen sedd framifrån.
Referenser[redigera | redigera wikitext]
Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]
- Bror Schnittger (1920). "Hjälmen från Arnäs. Med en översikt över den medeltida hjälmens förutsättningar och utveckling intill 1400.". Fornvännen (15): sid. 1-22.
- Törnquist, Leif (2007). Svenska borgar och fästningar. Falkenberg: Medströms bokförlag. ISBN 978-91-7329-001-2
- Lihammer, Anna (2011) Arkeologiska upptäckter i Sverige ISBN 978-91-85873-96-8
Webbkällor[redigera | redigera wikitext]
- "Arns hjälm | Historiska Museet" (på sv-SE). historiska.se. Läst 31 augusti 2019.
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b] ”Arns hjälm | Historiska Museet”. historiska.se. https://historiska.se/upptack-historien/artikel/arns-hjalm/. Läst 31 augusti 2019.
- ^ [a b c d] Bror Schnittger (1920). ”Hjälmen från Arnäs. Med en översikt över den medeltida hjälmens förutsättningar och utveckling intill 1400.”. Fornvännen (15): sid. 1-22.
- ^ [a b] Törnquist, Leif. (2007). Svenska borgar och fästningar : en historisk reseguide. Medström. sid. 124-125. ISBN 9789173290012. OCLC 219753970. https://www.worldcat.org/oclc/219753970. Läst 31 augusti 2019
- ^ Lihammer, Anna, 1973- ([2010]). Arkeologiska upptäckter i Sverige. Historiska media, i samarbete med Historiska museet. sid. 216. ISBN 9789185873968. OCLC 693609712. https://www.worldcat.org/oclc/693609712. Läst 31 augusti 2019