Arbetslivsinstitutet

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Arbetslivsinstitutet var (1995-2007) ett svenskt nationellt forskningsinstitut och kunskapscentrum för arbetslivsfrågor med huvudkontor i Stockholm. Verksamhet har även funnits i Solna, Malmö, Umeå, Göteborg, Norrköping, Östersund och Visby. Institutet hade 400 anställda, varav de flesta var forskare. Forskning bedrevs (enligt standardformuleringen i skriftserien Arbete och hälsa) inom arbetsmarknad och arbetsrätt, arbetsorganisation, belastningsskador, arbetsmiljöteknik, "hälsoeffekter av det nya arbetslivets psykosociala problem", arbetsmedicin, allergi, påverkan på nervsystemet samt kemiska riskfaktorer och toxikologi.

Arbetslivsinstitutet inrättades 1995 och lades ned den 30 juni 2007, i enligt med riksdagens beslut i oktober 2006 om statsbudget för 2007. Regeringens avsikt är att arbetslivsforskning istället skall ske vid universitet och högskolor. I budgeten öronmärktes dock inga nya resurser för sådan forskning, utan dess omfattning är en fråga för varje högskola.

Från 1 juli 2007 finns Avvecklingsmyndigheten för Arbetslivsinstitutet som till mitten av 2008 skall avveckla Arbetslivsinstitutet genom att bland annat fungera som arbetsgivare för den uppsagda personalen och överföra handlingar från Arbetslivsinstitutet till arkiv.[uppdatering behövs]

En föregångare var Arbetslivscentrum, inrättat 1977. I bibliotekskatalogen Libris finns 324 publikationer under Arbetslivscentrum (1977-2000), 55 under Arbetslivsfonden och 1093 under Arbetslivsinstitutet. Skriftserierna Utbildning (ISSN 0347-2256) och Arbete och hälsa (ISSN 0346-7821) utgavs båda med start 1972 av Arbetarskyddsstyrelsen, Arbetsmiljöinstitutet och Arbetslivsinstitutet. Serierna omfattar 127 respektive 1122 publikationer i Libris-katalogen.

En artikel av Pelle Ehn (född 1948) och Åke Sandberg (född 1944) om "Forskning på arbetsplatsen" i När Var Hur 1978 (sid. 214-216) förutsade att "makten över forskningen kommer att bli en central fråga under 80-talet, en viktig del arbetslivets demokratisering". Som utgångspunkt hänvisas till LO-kongressen i juni 1976, där flera rapporter efterlyste en facklig forskningspolitik. Denna utveckling skedde parallellt med framtagningen av medbestämmandelagen.

Tidskrifterna Arbete och hälsa samt Arbetsliv i omvandling fortlever i ny regi, i likhet med den arbetsvetenskapliga publikationsdatabasen Arbline. Tidskriften Arbetsmarknad & Arbetsliv, som tidigare gavs ut av Arbetslivsinstitutet och Arbetsmarknadsstyrelsen ges numera ut av Arbetsvetenskap vid Karlstads universitet i samarbete med Sociologi och arbetsvetenskap vid Göteborgs universitet.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

  • Arbline - sökbar publikationsdatabas inom arbetslivsområdet, som numera sköts av Kungliga Biblioteket
  • Arbete och hälsa, skriftserie, digitaliserad vid Göteborgs universitet
  • Arbetsliv i omvandling, skriftserie som ges ut av Forum för Arbetslivsforskning i Sverige (FALF) i samarbete med Arbetsmiljöhögskolan vid Lunds universitet (AMH), Centrum för tillämpad arbetslivsforskning CTA (Malmö högskola)samt Arbetsvetenskap, Ekonomi och Miljöpsykologi (SLU Alnarp).
  • Arbetsmarknad & Arbetsliv, tidskrift som ges ut i samarbete mellan Arbetsvetenskap vid Karlstads universitet och Sociologi och arbetsvetenskap vid Göteborgs universitet.