Arbetstagarorganisation

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök

En arbetstagarorganisation är en organisation som sluter samman arbetstagare för att företräda deras intressen gentemot arbetsgivare.

Arbetstagarorganisationer finns på olika nivåer. En lokal arbetstagarorganisation på arbetsplatsen, som ingår i en större organisation, kallas ofta för (fack)klubb. Inom verkstadsindustrin är motsvarande benämning verkstadsklubb. Många mindre arbetsplatser saknar fack- och verkstadsklubbar.

En sammanslutning av en hel yrkeskår brukar kallas för fackförening. En sammanslutning av arbetstagare (även egenföretagare kan ingå) i ett helt land brukar kallas för fackförbund. Det kan baseras på yrke eller bransch eller en kombination (vissa yrken inom en eller flera branscher).

I lagtexter används termen arbetstagarorganisation för att beteckna vilken som helst av dessa nivåer.

Arbetstagarorganisationer i Sverige[redigera | redigera wikitext]

I Sverige tillhör närmare 70 procent av arbetstagarna en fackförening.[1] De största fackliga centralorganisationerna är LO, TCO och Saco. Ledarna är det största fristående fackförbundet. Det största fackförbundet är Unionen följt av Kommunal.

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Kjellberg, Anders Kollektivavtalens täckningsgrad samt organisationsgraden hos arbetsgivarförbund och fackförbund, Department of Sociology, Lund University. Studies in Social Policy, Industrial Relations, Working Life and Mobility. Research Reports 2018:1

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]