Arbrå

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Arbrå
Tätort
Arbrå augusti 2019.jpg
Land Sverige Sverige
Landskap Hälsingland
Län Gävleborgs län
Kommun Bollnäs kommun
Distrikt Arbrå distrikt
Höjdläge 107 m ö.h.
Koordinater 61°28′20″N 16°22′26″Ö / 61.47222°N 16.37389°Ö / 61.47222; 16.37389
Area 309 hektar (2020)[1]
Folkmängd 2 108 (2020)[1]
Befolkningstäthet 6,8 inv./hektar
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Tätortskod T7004[2]
Beb.områdeskod 2183TB101 (1960–)[3]
Geonames 2725456
Ortens läge i Gävleborgs län
Red pog.svg
Ortens läge i Gävleborgs län
Wikimedia Commons: Arbrå
SCB:s bebyggelseområdesavgränsning
Redigera Wikidata
Arbrå Forum inför invigningen 1970.

Arbrå (uttalas /ˈárbrɔ/)[4] är en tätort i Bollnäs kommun och kyrkbyn i Arbrå socken i Hälsingland. Samhället ligger längs Ljusnan och vid Norra stambanan.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Den äldsta nedteckningen av Arbrå är från 1314 och nämns då som ørboradh. Från 1500-talet finns bland annat stavningarna Arberådth och Ärbråd. Namnet har sammansättningen Arb-rå, där efterledet -rå betyder bygd, och förledet hänvisar till “de som bor vid ören” där ör avser sandbank och de sandstränder som finns i den del av Ljusnan som Arbrå ligger vid, såsom Orbaden vid Orsjön, inom Arbrå socken. Arbrå har därför sammanfattats betyda “de vid Ljusnans sandiga stränder boendes område”.[5]

13 september 1907 inrättades Arbrå municipalsamhälle i Arbrå landskommun. Municipalsamhället upplöstes 31 december 1961. År 1970 invigdes Arbrå Forum med biblioteket och möteslokaler.

Arbrå kyrka[redigera | redigera wikitext]

Arbrå kyrka ligger i kyrkbyn precis vid Ljusnans strand och uppfördes med början under 1400-talet.[6] I början av 1500-talet utfördes valvmålningar i kyrkan.[7] Dessa kalkades senare över, men togs fram igen vid en restaurering av kyrkan år 1914.[7] 1754 färdigställdes en utvidgning av kyrkobyggnaden med korsarmar i söder och norr.[7] Åren 19901991 genomfördes en större restaurering av kyrkan.[8]

Näringsliv och industri[redigera | redigera wikitext]

Industrihistoria[redigera | redigera wikitext]

Arbrå ligger i Ljusnandalen och vill man finna det första upphovet till den nuvarande ansenliga industriella verksamheten i och invid Arbrå stationssamhälle, är det otvivelaktigt att söka i de s.k. Arbråströmmarna. Ljusnan stryps här samman mellan Kyrksjön och Flästasjön, samtidigt som en fallhöjd på ca 23 meter uppstår på en sträcka av omkring 1,5 km, fördelad på tre skilda strömfall. Sedan 1960-talet finns ett relativt stort vattenkraftverk, Norränge kraftstation, strax norr om tätorten. Därifrån leds Ljusnans vatten ner i en tunnel som har sitt utlopp på södra sidan av Forsön.

När norra stambanan byggdes förlades järnvägsstationen alldeles intill mellersta fallet som hade den största fallhöjden och där kraft sedan gammalt uttagits med vattenhjul för linskäktar, kvarnar, anläggningar för sågning av timmer och hyvling m.m. Platsen hade stora naturliga förutsättningar för den industriella verksamhet som sedermera kom till stånd. När bandelen BollnäsJärvsö den 1 oktober 1879 uppläts för trafik löstes även kommunikationerna på ett tillfredsställande sätt.

Ett antal kreativa och uppfinningsrika herrar slog sig ner här och bidrog till utvecklingen av industriorten Arbrå:

Albert Edmans Mekaniska Verkstad Arbrå Träprodukter Ingvar Hedlunds Snickeri
Arbrå Elektriska Kvarn Arvidssons Gjuteri Källers Smedja
Arbrå Kassaskåpsfabrik Brobergs Modellverkstad Lundnäs Kakelfabrik (Arbrå Kakelfabrik)
Arbrå Kraftverk Danielsson & Wiks Snickeri Martin Erikssons Snickeri
Arbrå Markisfabrik Forneby Cementvaru Svenska Dragspelsfabriken
Arbrå Smide Forsbro Mekaniska Verkstad Tyko Janssons Plåtslageri
Arbrå Stålmöbler Forsbro Yllefabrik
Arbrå Såg Höga Snickerifabrik

Industriarkiv[redigera | redigera wikitext]

Via Arbrå industriarkiv finns mycket historiskt material bevarat från de mekaniska verkstadsrörelser som genom åren verkat i området mellan järnvägen och Ljusnan.

Industrier idag[redigera | redigera wikitext]

Större industrier i Arbrå idag är Bruks Siwertell, Björkträ Timber AB, Syntema i Arbrå AB, Hälsingetrailer AB, Arbrå Industricenter (företagshotell i gamla Svedala Arbrås lokaler) där återfinns WTJ Produktion AB, Weldone Svets AB, M&D Svetsservice AB, Kesam Industrilackering AB m.fl. Vidare har H1 Communication AB ett kundservicekontor i Fortums (Hälsingekrafts) tidigare huvudkontor.

Kultur[redigera | redigera wikitext]

I centrala Arbrå finns bland annat bibliotek, biograf och Sagateatern. Orten är en av anhalterna under Hälsingehambon, som under många år skedde på Arbrå Fornhem.

Träslottet[redigera | redigera wikitext]

Träslottets huvudbyggnad.

Hälsingegården Hans-Anders, mer känd under namnet Träslottet, ligger vid avfarten mot Koldemo och visar kulturarv och är Bollnäs kommuns besökscentrum för världsarvet Hälsingegårdar. Träslottet som kulturcentrum och besöksnäring grundades av journalisten och konsumentupplysaren Willy Maria Lundberg på 1960-talet.

Arbrå Fornhem[redigera | redigera wikitext]

Fornhemmet med Erslars-byggningen i mitten.

På Storgatan i centrala Arbrå ligger Arbrå Fornhem som drivs av Arbrå Hembygds och Fornminnesförening. Fornhemmet har utställningar och museisalar som visar upp lokal kulturhistoria från Arbrå och Arbrå socken så som textilier, industrihistoria, väggmålningar och en gammal skolsal.

Idrottsliv[redigera | redigera wikitext]

Idrottslivet i Arbrå är starkt rotat, och mest framstående är handbollsklubben Arbrå HK vars damlag tidigare spelat i Division 1 östra mellansvenska. För övrigt finns också bland annat skid- och fotbollsklubb. Invid samhället ligger skidbacken Koldemoåsen som var en av Hälsinglands första. Tidigare har också friidrotten varit mycket stark. Svenska mästare inkluderar Per Eriksson i tiokamp, Thomas Eriksson i höjdhopp och Malin Ström i Löpning 100 meter. Thomas Eriksson satte också svenskt rekord i både höjdhopp och tresteg tävlande för Arbrå.

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Arbrå 1950–2020[9][10]
År Folkmängd Areal (ha)
1950
  
1 255
1960
  
1 934
1965
  
2 133
1970
  
2 491
1975
  
2 734
1980
  
2 818
1990
  
2 680 388
1995
  
2 499 397
2000
  
2 294 397
2005
  
2 262 397
2010
  
2 215 394
2015
  
1 961 291
2020
  
2 108 309

Kända profiler från orten[redigera | redigera wikitext]

Galleri[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] Statistiska tätorter 2020, befolkning, landareal, befolkningstäthet per tätort, Statistiska centralbyrån, 24 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ Befolkning i tätorter 1960-2010, Statistiska centralbyrån, läs online, läst: 12 oktober 2013.[källa från Wikidata]
  3. ^ Kodnyckel för SCB:s statistiska tätorter och småorter - Koppling mellan gammalt och nytt kodsystem, Statistiska centralbyrån, 11 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
  4. ^ Runeberg.org: Svenska ortnamn med uttalsuppgifter sida 4
  5. ^ Brink, Stefan (1990). Sockenbildning och sockennamn - studier i äldre territoriell indelning i Norden. Uppsala Universitet. sid. 183 
  6. ^ ”Bebyggelseregistret (BeBR) - Riksantikvarieämbetet”. www.bebyggelseregistret.raa.se. http://www.bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/anlaggning/visaHistorik.raa?page=historik&visaHistorik=true&anlaggningId=21300000004023. Läst 12 januari 2020. 
  7. ^ [a b c] Arbrå : industri- och samhällshistoria. (1. uppl). [Arbrå hembygds- och fornminnesfören.]. 1992 ;. ISBN 91-630-1154-9. OCLC 186238118. https://www.worldcat.org/oclc/186238118. Läst 1 oktober 2022 
  8. ^ ”Arbrå kyrka”. www.svenskakyrkan.se. https://www.svenskakyrkan.se/bollnaspastorat/arbra-kyrka. Läst 1 oktober 2022. 
  9. ^ ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 13 juni 2017. https://web.archive.org/web/20170613011648/http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017. 
  10. ^ ”Folkräkningen den 31 december 1950, totala räkningen folkmängd efter ålder och kön i kommuner, församlingar och tätorter, statistiska centralbyrån 1954”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. https://www.webcitation.org/5zewoamwt?url=http://www.scb.se/statistik/MI/MI0810/2005A01x/MI0810_2005A01x_SM_MI38SM0703.pdf. Läst 1 februari 2014. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]