Archibald Campbell, 1:e markis av Argyll
| Archibald Campbell, 1:e markis av Argyll | |
 | |
| Född | mars 1607 |
|---|---|
| Död | 27 maj 1661[1][2] Edinburgh |
| Begravd | St Munn's Parish Church |
| Medborgare i | Skottland |
| Utbildad vid | Saint Andrews-universitetet  |
| Sysselsättning | Politiker[3] |
| Befattning | |
| Ledamot av Englands parlament Ledamot av tredje protektoratsparlamentet Ledamot av det skotska parlamentet | |
| Maka | Lady Margaret Douglas (g. 1626–, cirka)[4][5] |
| Barn | Lady Mary Campbell[6] Lady Jean Campbell[6] Lady unknown daughter Campbell[6] Lord Neill Campbell (f. 1610)[6] Archibald Campbell, 9:e earl av Argyll (f. 1629)[4] |
| Föräldrar | Archibald Campbell, 7:e earl av Argyll[4] Agnes Douglas[4] |
| Redigera Wikidata | |
Archibald Campbell, markis och 8:e earl av Argyll, född 1607, död den 27 maj 1661, var en skotsk adelsman, son till Archibald Campbell, 7:e earl av Argyll.
Argyll övertog vid faderns flykt ur landet som lord Lorne dennes egendomar, disciplinerade den bångstyriga klanen och utövade inom sitt vidsträckta område länge nästan kunglig myndighet. På 1630-talet tävlade kungen och parlamentspartiet om hans stöd; efter åtskillig tvekan slöt han sig till parlamentet och ledde på skotsk sida 1639 förhandlingarna i Berwick. År 1641 tvang han Karl I att ingå på skotska parlamentets fordringar och erhöll under dennes försök att för sig vinna covenant-lorderna en markistitel.
Campbell trädde emellertid under inbördeskriget det engelska parlamentet allt närmare och utkämpade vilda strider med kungens troman i Skottland, Montrose. Dock tycks han ej - såsom sedan påstods - ha på förhand i förhandlingar med Cromwell givit sitt samtycke till kungens avrättning. Den allmänna fasa, denna händelse framkallade i Skottland, nödgade Campbell att ställa sig på Karl II:s sida, och han satte 1 januari 1651 vid Scone den skotska kronan på dennes huvud.
Hela hans politik hade gått ut på samförstånd mellan engelska och skotska parlamenten; den förlorade efter Karl I:s avrättning alla utsikter till framgång. Campbell själv misstroddes från början av Karl II, avrådde förgäves dennes expedition till England och träffade 1652 för egen del uppgörelse med Cromwell, som dock alltjämt misstänkte honom för rojalistiska intriger. I Skottland var Campbell allmänt hatad och hade därjämte under inbördeskriget ådragit sig ofantliga skulder.
Efter restaurationen infann sig Campbell (juli 1660) i Whitehall för att hylla kungen, men kastades då i fängelse, fördes till Edinburgh och åtalades inför en partisk domstol för högförräderi. Han avrättades och dog modigare än han levat, till det sista förnekande all andel i Karl I:s död.
Referenser[redigera | redigera wikitext]
Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Campbell, 1. Archibald, 1904–1926.
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ Darryl Roger Lundy, The Peerage, Archibald Campbell, 1st Marquess of Argyll, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Kindred Britain, Archibald Campbell, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 24 juni 2015, licens: CC0.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d] Kindred Britain, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ läst: 7 augusti 2020.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d] Darryl Roger Lundy, The Peerage.[källa från Wikidata]
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
Wikisource har originalverk relaterade till hans sonsons begäran om upprättelse.
|