Aris Fioretos

Från Wikipedia
Aris Fioretos
Aris Fioretos, Römerberggespräche, Frankfurt am Main, april 2014
Aris Fioretos, Römerberggespräche, Frankfurt am Main, april 2014
Född6 februari 1960 (63 år)
Göteborg
YrkeFörfattare
NationalitetSvensk Sverige
SpråkSvenska
Webbplatshttp://www.arisfioretos.com/[1]

Aris Antonis Fioretos, född 6 februari 1960 i Göteborg, är en svensk författare och översättare.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Aris Fioretos, vars föräldrar kommer från Grekland respektive Österrike, föddes i Göteborg 1960 och växte upp i Lund. Fadern var professor i medicin, modern hade ett galleri. I hemmet talades främst svenska och tyska. Under större delen av sitt vuxna liv har han bott utomlands, framför allt i USA och Tyskland. Han studerade för Jacques Derrida i Paris, senare vid Stockholms universitet och vid Yale University.

Hösten 1991 disputerade Fioretos i litteraturvetenskap med avhandlingen Det kritiska ögonblicket. Det är en dekonstruktivistisk analys av verk av Friedrich Hölderlin, Walter Benjamin och Paul Celan. Sedan 2001 är han docent i litteraturvetenskap, sedan 2010 professor i estetik vid Södertörns högskola.[2] Han har varit professor vid Johns Hopkins University (Baltimore, MD) och Rutgers University (New Brunswick, NJ), samt Freie Universität och Humboldt Universität, båda i Berlin. 2003–2007 var Fioretos kulturråd vid Svenska ambassaden i samma stad. Den 16 juli 2010 var Fioretos sommarvärd i P1. I programmet skildrade han vad som kan ha varit sin uppväxt. Han har också tävlat i tv-programmet Kulturfrågan Kontrapunkt.

1998–2012 var Fioretos gift med konstnären Sophie Tottie. De har en gemensam dotter, född 2004. Sedan 2022 är han gift med galleristen Marina Schiptjenko.

Verk[redigera | redigera wikitext]

Våren 1991 debuterade Fioretos med den prosalyriska Delandets bok. Därefter har han utgivit en rad prosaböcker och romaner, däribland Vanitasrutinerna (1998), Stockholm noir (2000) och Den siste greken (2009). Den senare boken nominerades till Augustpriset. 2009 tilldelades han Gleerups litterära pris för den, 2010 Sveriges Radios Romanpris och 2011 Literaturpreis der SWR-Bestenliste för den tyska översättningen. 2012 utkom prosaboken Halva solen, i vilken Fioretos berättar sin fars historia baklänges – från döden på ett långvårdshem, över åren som landsflyktig, tillbaka till timmarna innan han skall bli far. Hösten 2015 utkom romanen Mary, som skildrar ett studentuppror i en militärdiktatur 1973. Den gravida huvudpersonen tillfångatas av säkerhetstjänsten och skickas jämte fem andra kvinnor och en liten pojke till en beryktad fängelseö. Romanen hyllades av en samfälld kritikerkår och tilldelades Sveriges Radios Romanpris 2016.[3] Den nominerades även till Augustpriset och sändes som radioföljetong i Sveriges Radio P1 under våren 2016.[4]

Aris Fioretos i Göteborg, september 2015.

2018 utkom Fioretos romanen Nelly B:s hjärta, en "litterär fantasi" som utgår från Amelie ("Melli") Beese, den första kvinnliga piloten i Tyskland. (I samband med den tyska utgåvan skapades en temasida med bakgrundsmaterial.)[5] Boken firades av recensenterna. Tillsammans med reviderade versioner av Irma, 25 (ursprungligen Stockholm noir, 2000) och Sanningen om Sascha Knisch (2002) bildar boken trilogin Den nya människan, publicerad i pocket 2019. Romanerna beledsagades av Atlas (2019), i vilken ett sextiotal noveller, kallade "fallstudier", berättar om sådant som endast står mellan raderna i trilogin. Med hjälp av 600 bilder hämtade främst ur medicinhistoriska dokument skildrar Atlas framväxten av en ny människosyn under decennierna före och efter 1900. Mellan oktober 2019 och februari 2020 visades en utställning med samma titel på Moderna Museet, Stockholm.[6]

Hösten 2022 utkom romanen De tunna gudarna.

En genomgång av författarskapet fram till 2012 görs i ett långt samtal med Mikael van Reis i samband med att Fioretos erhöll Samfundet De Nios Stora pris.[7]

Fioretos har mottagit många utmärkelser i Sverige och utomlands, däribland från The Getty Center for the History of Art and the Humanities,[8] Alexander von Humboldt-Stiftung, DAAD Künstlerprogramm Berlin[9], Riksbankens Jubileumsfond, American Academy in Berlin[10], All Souls College, Oxford, och Internationales Forschungskolleg Morphomata, Köln.[11] Han är medlem av Deutsche Akademie für Sprache und Dichtung i Darmstadt och sedan hösten 2011 en av dess tre vicepresidenter.[12] Sedan 2022 är han även medlem av Akademie der Künste i Berlin.[13] Sedan 2017 sitter han i styrelsen för Statens Kulturråd,[14] sedan 2019 i styrelsen för Dramaten.[15] Vintern 2019 var han kurator för Poetica, en "festival för världslitteratur" i Köln, dit han inbjudit en rad samtida författare, däribland Mircea Cărtărescu (Rumänien), Christian Kracht (Schweiz/USA), Mara Lee (Sverige), Agi Mishol (Israel), Marion Poschmann (Tyskland) och Jo Shapcott (England).[16]

Fioretos har översatt böcker av bland andra Paul Auster, Friedrich Hölderlin och Vladimir Nabokov till svenska. Han skriver regelbundet i Dagens Nyheter. Hans böcker har översatts till flera språk, bland annat engelska, franska, tyska, danska, norska, holländska, grekiska, rumänska och serbokroatiska.

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

Egna böcker[redigera | redigera wikitext]

  • Delandets bok, prosa, Stockholm: Norstedts, 1991 (ISBN: 91-1-911342-0)
  • Det kritiska ögonblicket, essäer (avhandling), Stockholm: Norstedts, 1991 (ISBN: 91-1-912672-7)
  • Den grå boken, essä, Stockholm: Norstedts, 1994 (ISBN: 91-1-941041-7)
  • En bok om fantomer, essä, Stockholm: Norstedts, 1996 (ISBN: 91–1–960471–8)
  • Vanitasrutinerna, prosa, Stockholm: Norstedts, 1998 (ISBN: 91-1-300328-3)
  • Stockholm noir, roman, Stockholm: Norstedts, 2000 (ISBN: 91-1-300872-2); reviderad version med ny titelIrma, 25 i pocket, Stockholm: Norstedts, 2019 (ISBN: 978-91-1-309763-3)
  • Skallarna, essä, Stockholm: Bonniers, 2001, med Katarina Frostenson (ISBN: 91-0-057690-5)
  • Sanningen om Sascha Knisch, roman, Stockholm: Norstedts, 2002 (ISBN: 91-1-301104-9); reviderad version i pocket, Stockholm: Norstedts, 2019 (ISBN: 978-91-1-309747-3)
  • Vidden av en fot, prosa, dikter, aforismer, essäer, Stockholm: Norstedts, 2008 (ISBN: 978-91-1-301803-4)
  • Den siste greken, roman, Stockholm: Norstedts, 2009 (ISBN: 978-91-1-301314-5)
  • Flykt och förvandling. Nelly Sachs, författare, Berlin, bildbiografi, Stockholm: Ersatz, 2010 (ISBN: 978-91-86437-13-8)
  • Halva solen, prosa, Stockholm: Norstedts, 2012 (ISBN: 978-91-1-304183-4)
  • Avtalad tid, samtal, Stockholm: Ersatz, 2012, med Durs Grünbein (ISBN: 978-91-86437-65-7)
  • Mary, roman, Stockholm: Norstedts, 2015 (ISBN: 978-91-1-306482-6)
  • Vatten, gåshud, essä, Stockholm: Norstedts, 2016 (ISBN: 978-91-1-307161-9)
  • Nelly B:s hjärta, roman, Stockholm: Norstedts, 2018 (ISBN: 978-91-1-308455-8); i pocket, Stockholm: Norstedts, 2019 (ISBN: 978-91-1-309467-0)
  • Atlas, prosa, Stockholm: Norstedts, 2019 (ISBN: 978-91-1-309794-7)
  • De tunna gudarna, roman, Stockholm: Norstedts, 2022 (ISBN: 978-91-1-312200-7)

Redaktör av böcker på svenska[redigera | redigera wikitext]

  • Berlin över och under jorden, essäer om Alfred Grenander, Stockholm: Carlssons, 2007 (ISBN: 978-91-7331-031-4)
  • Nelly Sachs, Den store anonyme, Stockholm: Ersatz, 2010 (ISBN: 978-91-86437-13-8)

Urval av böcker på andra språk[redigera | redigera wikitext]

  • The Gray Book, essä, egen översättning av Den grå boken, Stanford: Stanford University Press, 1999 (ISBN: 0-8047-3537-9)
  • The Truth about Sascha Knisch, roman, egen översättning av Sanningen om Sascha Knisch, London: Jonathan Cape, 2006 (ISBN: 1-5856-7957-7)
  • Flucht und Verwandlung. Nelly Sachs, Schriftstellerin, Berlin/Stockholm, bildbiografi, Berlin: Suhrkamp, 2010 (ISBN: 3-518-42159-X); Nelly Sachs, Flight and Metamorphosis, Stanford: Stanford University Press, 2012 (ISBN: 0-804-7753-11)

Redaktör av böcker på andra språk[redigera | redigera wikitext]

  • Word Traces: Readings of Paul Celan, uppsatser, Baltimore: The Johns Hopkins University Press, 1994 (ISBN: 0-8018-4525-4)
  • The Solid Letter: Readings of Friedrich Hölderlin, uppsatser, Stanford: Stanford University Press, 1999 (ISBN: 0-8047-2942-5)
  • Re: the Rainbow, uppsatser, Stockholm: Propexus, 2004 (ISBN: 91-87952-31-9)
  • Babel, Festschrift für Werner Hamacher, Weil am Rhein: Engeler Editor, 2008 (ISBN: 978-3-938767-55-9)
  • Paul Celan, Gedichte, Berlin: Suhrkamp, 2011 (ISBN: 3-518-22461-1)

Översättningar till svenska[redigera | redigera wikitext]

  • Jacques Derrida, Schibboleth, essä, med Hans Ruin, Stehag: Symposion, 1990 (ISBN: 91-7868-139-1)
  • Friedrich Hölderlin, Hymner, dikter, Stockholm: Gedins, 1991; reviderad version: Sånger, Stockholm: FiB:s Lyrikklubb, 2001 (ISBN: 91-89611-02-0); andra reviderade och utvidgade versionen: Kom nu, eld!, Stockholm: Ersatz, 2013 (978-91-87219-31-3)
  • Paul Auster, Att uppfinna ensamheten, prosa, Stockholm: Tiden, 1992 (ISBN: 91-7643-887-2)
  • Paul Auster, Den röda anteckningsboken, prosa, Lund: Umbra Solis, 1993 (ISBN: 91-88236-06-4)
  • Vladimir Nabokov, Pnin, roman, Stockholm: Norstedts, 2000 (ISBN: 91-1-300872-2)
  • Vladimir Nabokov, Masjenka, roman, Stockholm: Norstedts, 2001 (ISBN: 91-1-300923-0)
  • Vladimir Nabokov, Sebastian Knights verkliga liv, roman, Stockholm: Bonniers, 2002 (ISBN: 91-0-057633-6)
  • Vladimir Nabokov, Lolita, roman, Stockholm: Bonniers, 2007 (ISBN: 978-91-0-010611-9) Nyutgåva: Lolita, Stockholm: Modernista, 2015 (ISBN: 978-91-7645-578-4)
  • Walter Serner, Handbok för svindlare, aforismer, Stockholm: Ersatz, 2010 (ISBN: 978-91-86437-21-3)
  • Peter Waterhouse, Pappren mellan fingrarna, dikter, Stockholm: Wahlström & Widstrand, 2011 (ISBN: 978-91-46-22087-9)
  • Vladimir Nabokov, Ögat, roman, Stockholm: Modernista, 2015 (ISBN: 978-91-7499-592-3)
  • Jan Wagner, Självporträtt med bisvärm, dikter, Malmö: Rámus, 2016 (ISBN: 978-91-86703-62-2)
  • Vladimir Nabokov, Förtvivlan, roman, Stockholm: Modernista, 2017 (ISBN: 978-91-7645-853-2)
  • Vladimir Nabokov, Genomskinliga ting, roman, Stockholm: Modernista, 2017 (ISBN: 978-91-7701-593-2)
  • Vladimir Nabokov, Bragden, roman, Stockholm: Modernista, 2020 (ISBN: 978-91-7893-362-4
  • Jo Shapcott, Pissblomma, dikter, Malmö: Rámus, 2022 (ISBN: 978-91-89105-28-7)

Utgåvor[redigera | redigera wikitext]

  • Nelly Sachs, Werke, huvudredaktör för den kommenterade utgåvan i fyra delar, Berlin: Suhrkamp, 2010-2011; delredaktör för band III Szenische Dichtungen (ISBN: 3-518-4218-91) och band IV Prosa und Übertragungen (ISBN: 3-518-4219-05)

Priser och utmärkelser[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ hämtat från: ryskspråkiga Wikipedia.[källa från Wikidata]
  2. ^ ”Södertörns högskola”. Arkiverad från originalet den 4 december 2017. https://web.archive.org/web/20171204223008/https://www.sh.se/p3/ext/content.nsf/aget?openagent&key=sh_personal_profil_sv_570556. Läst 4 december 2017. 
  3. ^ ”Sveriges Radios Romanpris till Aris Fioretos”. SVT Nyheter. 19 mars 2016. http://www.svt.se/kultur/bok/sveriges-radios-romanpris-till-aris-fioretos. 
  4. ^ Radio, Sveriges. ”Mary av Aris Fioretos i uppläsning av Maria Salah - Radioföljetongen & Radionovellen”. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=1111&artikel=6360004. Läst 4 december 2017. 
  5. ^ ”Aris Fioretos: Nelly B - Hanser Literaturverlage” (på tyska). www.hanser-literaturverlage.de. http://www.hanser-literaturverlage.de/themen/aris-fioretos-nelly-b. Läst 25 januari 2020. 
  6. ^ ”Aris Fioretos - Atlas”. https://www.modernamuseet.se/stockholm/sv/utstallningar/aris-fioretos/. 
  7. ^ ”Aris Fioretos | Kompassriktningar i Tiergarten 2”. arisfioretos.com. http://arisfioretos.com/interviews/kompassriktningar-i-tiergarten/2/. Läst 4 december 2017. 
  8. ^ ”Scholar Year 1991/1992 (Getty Research Institute)”. www.getty.edu. http://www.getty.edu/research/scholars/years/1991-1992.html. Läst 4 december 2017. 
  9. ^ ”Berliner Künstlerprogramm | Biographie: Fioretos, Aris”. www.berliner-kuenstlerprogramm.de. Arkiverad från originalet den 6 oktober 2018. https://web.archive.org/web/20181006154804/http://www.berliner-kuenstlerprogramm.de/de/gast.php?id=261&p=1. Läst 4 december 2017. 
  10. ^ ”Aris Fioretos - American Academy” (på amerikansk engelska). American Academy. http://www.americanacademy.de/person/aris-fioretos/. Läst 4 december 2017. 
  11. ^ ”Morphomata University of Cologne / Aris Fioretos” (på engelska). www.morphomata.uni-koeln.de. Arkiverad från originalet den 6 oktober 2018. https://web.archive.org/web/20181006115302/https://www.morphomata.uni-koeln.de/en/fellows/current-fellows/aris-fioretos/. Läst 6 oktober 2018. 
  12. ^ ”Deutsche Akademie für Sprache und Dichtung - Akademie - Organisation - Präsidium” (på tyska). www.deutscheakademie.de. https://www.deutscheakademie.de/de/akademie/organisation/praesidium. Läst 4 december 2017. 
  13. ^ ”Väljs in i en av Europas äldsta kulturinstitutioner”. Svensk Bokhandel. 10 juni 2022. https://www.svb.se/nyheter/valjs-i-en-av-europas-aldsta-kulturinstitutioner. Läst 25 juni 2022. 
  14. ^ ”Kulturrådets styrelse”. Kulturrådet. https://www.kulturradet.se/om-oss/var-myndighet/kulturradets-styrelsen/. Läst 2 september 2019. 
  15. ^ ”Bolagsstyrning - Dramaten”. www.dramaten.se. https://www.dramaten.se/om-dramaten/bolagsstyrning/. Läst 2 september 2019. 
  16. ^ ”Morphomata University of Cologne / Aris Fioretos ist Kurator der Poetica V” (på engelska). www.morphomata.uni-koeln.de. https://www.morphomata.uni-koeln.de/en/center/archive/2018/aris-fioretos-ist-kurator-der-poetica-v/. Läst 6 oktober 2018. 
  17. ^ ”A. Owen Aldridge Prize | American Comparative Literature Association”. www.acla.org. https://www.acla.org/prize-awards/owen-aldridge-prize. Läst 4 december 2017. 
  18. ^ ”Preis der SWR-Bestenliste” (på tyska). Wikipedia. 2016-12-24. https://de.wikipedia.org/w/index.php?title=Preis_der_SWR-Bestenliste&oldid=160938120. Läst 4 december 2017. 
  19. ^ ”Sture Linnérs pris”. athenvannerna.se. Arkiverad från originalet den 5 december 2017. https://web.archive.org/web/20171205093101/http://athenvannerna.se/priser-och-stipendier/sture-linners-pris/. Läst 4 december 2017. 
  20. ^ Awards, IPPY. ”2013 Medalists” (på engelska). www.ippyawards.com. http://www.ippyawards.com/111/medalists/2013-medalists. Läst 4 december 2017. 
  21. ^ Spektra. ”De Nios stora pris till Fioretos | SvD”. SvD.se. https://www.svd.se/de-nios-stora-pris-till-fioretos. Läst 6 oktober 2018. 
  22. ^ ”Jeanette Schocken Preis - Jeanette Schocken Preis 2017” (på de-DE). www.jeanette-schocken-preis.de. Arkiverad från originalet den 4 december 2017. https://web.archive.org/web/20171204222955/http://www.jeanette-schocken-preis.de/archiv/2017/jeanette-schocken-preis-2017/. Läst 4 december 2017. 
  23. ^ ”Svenska Akademiens priser våren 2018 | Svenska Akademien”. www.svenskaakademien.se. https://www.svenskaakademien.se/press/svenska-akademiens-priser-varen-2018. Läst 6 oktober 2018. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Auktoritetsdata
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Aris_Fioretos&oldid=53482129”