Arkimedes

	Arkimedes
	Arkimedes på en målning av Domenico Fetti, 1620. Målningen finns på Alte Meister Museum i Dresden, Tyskland
Född	287 f.Kr.; Syrakusa, Sicilien, Magna Graecia;
Död	212 f.Kr. (75 år); Syrakusa
Forskningsområde	Matematik, Fysik, Astronomi
Känd för	Arkimedes princip ; Arkimedes skruv

Uppslagsordet ”Arkhimedes” leder hit. För en tidskrift, se Arkhimedes (tidskrift).

Arkimedes (grekiska: Ἀρχιμήδης, Archimedes^[1]), född 287 f.Kr., död 212 f.Kr.,^[2] var en grekisk matematiker, fysiker, ingenjör, uppfinnare, astronom och filosof^[3]. Även om bara några få detaljer om hans liv är kända, är han av många betraktad som den största av antikens matematiker och en av de största matematikerna genom tiderna.^[4] Han är mest känd för Arkimedes princip samt Arkimedes skruv.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Arkimedes föddes kanske 287 f.Kr. i hamnstaden Syrakusa på Sicilien, på den tiden en självstyrande koloni i Magna Graecia. Han utbildades i Alexandria^[5] som ligger i Egypten, men levde och verkade i den grekiska kolonin där han var född. Under hans sista levnadsår var staden dock belägrad av Romarriket. Samma dag som de bröt igenom stadens försvar satt Arkimedes, enligt en tradition förmedlad av Plutarchos, fullt upptagen av ett matematiskt problem, uppritat i sanden. Då en romersk soldat kom framstörtande utbrast han Noli tangere circulos meos, "Rubba inte mina cirklar!", varpå soldaten, trots order om att han inte skulle komma till skada, uppretad dödade honom.

En anekdot som berättas om Arkimedes, är om kung Hieron II av Syrakusa som bad Arkimedes om hjälp för att mäta guldhalten i en krona. Lösningen på problemet kom till honom då han steg i sitt bad och såg hur vattnet svämmade över. Genom att jämföra kronan, ett stycke silver och ett stycke guld som alla hade samma vikt, och sedan föra ned dem, var för sig, i en behållare med vatten, kunde han jämföra deras undanträngda mängd vatten och konstatera om kronan var gjord av äkta guld. Enligt legenden lär han därefter sprungit naken genom gatorna ropande den berömda frasen "Heureka! – Jag har funnit det".

Betydelse[redigera | redigera wikitext]

Arkimedes är mest känd för upptäckten av Arkimedes princip, som beskriver vad som gör att ett föremål flyter, och hur djupt föremålet sjunker ner i vattnet. Bland hans framsteg i fysiken finns också grunden till hydrostatik, statik och principen hos en hävstång (Citat tillskrivet Arkimedes: Ge mig en fast punkt och jag skall rubba jorden), och i Egypten uppfann han en slags vattenskruv, Arkimedes skruv, som kunde leda vatten från en lägre nivå till en högre. Han konstruerade även innovativa maskiner, såsom belägringsmaskiner. Moderna experiment har testat påståenden om att han konstruerade maskiner som kunde lyfta anfallande skepp ur vattnet och sätta fartyg i brand med hjälp av en matris av speglar.

Arkimedes gjorde också de första ansatserna till infinitesimalkalkyl och gränsvärdesberäkningar, och tog med hjälp av dessa tekniker fram formler för sfärens volym och yta: $V=4\pi r^{3}/3$ samt $A=4\pi r^{2}$ . Enligt legenden ville han ha dessa på sin gravsten.

Genom att studera en 96-gon (en regelbunden månghörning med 96 hörn) beräknade Arkimedes gränserna för pi (π) till 3+10/71 < π < 3+1/7. Det dröjde ända till 1600-talet innan några väsentligt nya idéer kom fram om beräkning av pi:s värde.

Arkimedes författade många verk. Till de mest kända hör "Om metoden", "Om mätning av cirkeln", "Om hävstängerna" samt "Sandräknaren".

Arkimedes har fått ge namn åt kratern Archimedes^[6] och bergsmassivet Montes Archimedes på Månen.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Aha-upplevelse
Arkimedes skruv
Hävstångsprincipen
Antikytheramekanismen, som bland annat har föreslagits ha en koppling till Arkimedes skola

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Archimēdous Panta sōzomena, 1615

Noter[redigera | redigera wikitext]

^ ”Arkimedes”. ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/arkimedes. Läst 9 mars 2018.
^ Världshistorien, s. 105.
^ ”Archimedes (c.287 - c.212 BC)”. BBC History. http://www.bbc.co.uk/history/historic_figures/archimedes.shtml. Läst 7 juni 2012.
^ ”Archimedes of Syracuse”. The MacTutor History of Mathematics archive. 1 januari 1999. http://www-history.mcs.st-and.ac.uk/Biographies/Archimedes.html. Läst 18 januari 2018.
^ Tal i oändlighet, 1970, Cornelius Lanczos, sidan 180
^ ”Arkimedes on Moon” (på engelska). International Astronomical Union. 18 oktober 2010. https://planetarynames.wr.usgs.gov/Feature/350. Läst 31 december 2022.

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

Världshistorien. Tukan förlag. 2011. ISBN 9789174012644

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

Kjærbye Petersen, Rasmus (2006). ”Arkimedes - snillet som rubbade allas cirklar”. Allt om historia (nr. 5): sid. 56-59.
Poirier Martinsson, Roland, Arkimedes. Matematiker, vapenmakare, stjärnskådare (Norstedts, 2006) ISBN 91-1-301505-2.
Kragh Jakobsen, Rasmus (2008). ”Arkimedes grundlade matematiken”. Illustrerad vetenskap (nr. 9): sid. 64-71.
Arkimedes' Sandräknaren finns i matematikantologin Sigma: en matematikens kulturhistoria, red: James R. Newman, band 4, avsnitt nr 1, (sid 1294 - 1303), (svensk översättning Forum, första upplagan 1959)

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Wikiquote har citat av eller om Arkimedes.
Citat
Archimedes palimpsest
THE RECOVERED ARCHIMEDES PLANETARIUM
Antikythera mechanism (Italian and English versions)
En palimpsest med hittills okända Arkimedes-texter har upptäckts, recension här. Se även Arkimedes grundlade matematiken, Illustrerad Vetenskap, nr 9, 2008, Malmö

[1] ”Arkimedes”. ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/arkimedes. Läst 9 mars 2018.

[2] Världshistorien, s. 105.

[3] ”Archimedes (c.287 - c.212 BC)”. BBC History. http://www.bbc.co.uk/history/historic_figures/archimedes.shtml. Läst 7 juni 2012.

[4] ”Archimedes of Syracuse”. The MacTutor History of Mathematics archive. 1 januari 1999. http://www-history.mcs.st-and.ac.uk/Biographies/Archimedes.html. Läst 18 januari 2018.

[5] Tal i oändlighet, 1970, Cornelius Lanczos, sidan 180

[6] ”Arkimedes on Moon” (på engelska). International Astronomical Union. 18 oktober 2010. https://planetarynames.wr.usgs.gov/Feature/350. Läst 31 december 2022.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]