Arkimedes

	Arkimedes
	Arkimedes på en målning av Domenico Fetti, 1620. Målningen finns på Alte Meister Museum i Dresden, Tyskland Arkimedes på en målning av Domenico Fetti, 1620. Målningen finns på Alte Meister Museum i Dresden, Tyskland
Född	287 f.Kr.; Syrakusa, Sicilien, Magna Graecia;
Död	212 f.Kr. (75 år); Syrakusa
Forskningsområde	Matematik, Fysik, Astronomi
Känd för	Arkimedes princip ; Arkimedes skruv

Arkimedes eller Archimedes (Ἀρχιμήδης), född 287 f.Kr., död 212 f.Kr.,^[1] var en grekisk matematiker, fysiker, ingenjör, uppfinnare, astronom och filosof^[2]. Även om bara några få detaljer om hans liv är kända är han av många betraktad som den största av antikens matematiker och en av de största matematikerna genom tiderna.^{[källa behövs]} Han är mycket berömd för Arkimedes princip samt Arkimedes skruv.

Biografi

Arkimedes föddes 287 f.Kr. i hamnstaden Syrakusa på Sicilien, på den tiden en självstyrande koloni i Magna Graecia. Han utbildades i Alexandria^[3] som ligger i Egypten, men levde och verkade i den grekiska kolonin där han var född. Under hans sista levnadsår var staden dock belägrad av Romarriket. Samma dag som de bröt igenom stadens försvar satt Arkimedes, enligt en tradition förmedlad av Plutarchos, fullt upptagen av ett matematiskt problem, uppritat i sanden. Då en romersk soldat kom framstörtande utbrast han Noli tangere circulos meos, "Rubba inte mina cirklar!", varpå soldaten, trots order om att han inte skulle komma till skada, uppretad stötte ner honom.

En annan anekdot som berättas om Arkimedes, är om kung Hieron av Syrakusa som bad Arkimedes om hjälp för att mäta guldhalten i en krona. Lösningen på problemet kom till honom då han steg i sitt bad och såg hur vattnet svämmade över. Genom att mäta vattnet som runnit över när ett föremål placerades i karet kunde han mäta dess volym. Enligt traditionen sprang han därefter naken genom gatorna ropande den berömda frasen "Heureka! - Jag har funnit det!".

Betydelse

Arkimedes är kanske mest känd för upptäckten av Arkimedes princip, som beskriver vad som gör att ett föremål flyter, och hur djupt föremålet sjunker ner i vattnet. Bland hans framsteg i fysiken finns också grunden till hydrostatik, statik och principen hos en hävstång (Citat tillskrivet Arkimedes: Ge mig en fast punkt och jag skall rubba jorden), och i Egypten uppfann han en slags vattenskruv, Arkimedes skruv, som kunde leda vatten från en lägre nivå till en högre. Han konstruerade även innovativa maskiner, såsom belägringsmaskiner. Moderna experiment har testat påståenden om att han konstruerade maskiner som kunde lyfta anfallande skepp ur vattnet och sätta fartyg i brand med hjälp av en matris av speglar.

Arkimedes gjorde också de första ansatserna till infinitesimalkalkyl och gränsvärdesberäkningar, och tog med hjälp av dessa tekniker fram formler för sfärens volym och yta: $V=4\pi r^{3}/3$ samt $A=4\pi r^{2}$ . Enligt legenden ville han ha dessa på sin gravsten.

Genom att studera en 96-gon (en regelbunden månghörning med 96 hörn) beräknade Arkimedes gränserna för pi (π) till 3 10/71 < π < 3 1/7. Det dröjde ända till 1600-talet innan några väsentligt nya idéer kom fram om beräkning av pi:s värde.

Arkimedes författade många verk. Till de mest kända hör "Om metoden", "Om mätning av cirkeln", "Om hävstängerna" samt "Sandräknaren".

Arkimedes har fått ge namn åt kratern Archimedes och bergsmassivet Montes Archimedes på Månen.

Se även

Aha-upplevelse
Arkimedes skruv
Hävstångsprincipen
Antikytheramekanismen, som bland annat har föreslagits ha en koppling till Arkimedes skola

Referenser

Noter

^ Världshistorien, s. 105.
^ ”Archimedes (c.287 - c.212 BC)”. BBC History. http://www.bbc.co.uk/history/historic_figures/archimedes.shtml. Läst 7 juni 2012.
^ Tal i oändlighet, 1970, Cornelius Lanczos, sidan 180

Tryckta källor

Världshistorien. Tukan förlag. 2011. ISBN 9789174012644

Vidare läsning

Kjærbye Petersen, Rasmus (2006). ”Arkimedes - snillet som rubbade allas cirklar”. Allt om historia (nr. 5): sid. 56-59.
Kragh Jakobsen, Rasmus (2008). ”Arkimedes grundlade matematiken”. Illustrerad vetenskap (nr. 9): sid. 64-71.
Arkimedes' Sandräknaren finns i matematikantologin Sigma: en matematikens kulturhistoria, red: James R. Newman, band 4, avsnitt nr 1, (sid 1294 - 1303), (svensk översättning Forum, första upplagan 1959)

Externa länkar

Wikiquote har citat av eller om Arkimedes.
Citat
Archimedes palimpsest
THE RECOVERED ARCHIMEDES PLANETARIUM
Antikythera mechanism (Italian and English versions)
En palimpsest med hittills okända Arkimedes-texter har upptäckts, recension här. Se även Arkimedes grundlade matematiken, Illustrerad Vetenskap, nr 9, 2008, Malmö

[1] Världshistorien, s. 105.

[2] ”Archimedes (c.287 - c.212 BC)”. BBC History. http://www.bbc.co.uk/history/historic_figures/archimedes.shtml. Läst 7 juni 2012.

[3] Tal i oändlighet, 1970, Cornelius Lanczos, sidan 180

[1]

[2]

[3]