Arkitektur (tidskrift)

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Arkitektur
Cheredaktör och ansvarig utgivareJulia Svensson (2016– )
KategorierArkitekturtidskrift
Utgivningsfrekvensveckovis
UtgivareArkitektur Förlag AB, Stockholm
Första numret1901 inon Teknisk Tidskrift
BolagSveriges Arkitekter.
LandSverige
ISSNOkänd

Arkitektur är en svensk tidskrift för arkitektur, som grundades 1901. Den utges av Arkitektur Förlag AB i Stockholm, som ägs av Sveriges Arkitekter.

Tidskriften dokumenterar och debatterar svensk arkitektur och ger internationella utblickar inom arkitekternas arbetsfält: byggnad, interiör, plan och landskap.

Historik[redigera | redigera wikitext]

Tidskriften räknar sin början från 1901, då Teknisk Tidskrift startade en fackavdelning (en separat bilaga) för "Arkitektur och dekorativ konst" riktad till Svenska Teknologföreningens avdelning för husbyggnadskonst. Redan 1893-1900hade funnits en fackavdelning för byggnadskonst, som 1901 delades i en för arkitektur och en för väg- och vattenbyggnad. Från 1909 kortades titeln till enbart "Arkitektur". För 1920 utgjorde den 168 sidor, året därpå 138 sidor. På grund av efterkrigsdepressionen beslöt Teknologföreningen dock hösten 1921 att upphöra med de separata fackavdelningarna och under 1922 enbart utge en gemensam veckoupplaga. Medlemmarna inom husbyggnadsavdelningen protesterade, men ledningen kunde inte sträcka sig längre än till att ge ut fyra separata nummer under året. "Arkitektur" för 1922 innehåller en enda artikel på 64 sidor: "Svensk 1800-talsarkitektur : en konturteckning" av Ragnar Josephson.

Under våren 1922 startade på privat initiativ tidskriften Byggmästaren : tidskrift för arkitektur och byggnadsteknik. Den tilldrog sig så stort intresse (bland annat följde huvudredaktören Hakon Ahlberg med dit) att Teknisk Tidskrift aldrig återupptog utgivningen av sin fackavdelning för Arkitektur.[1] Utgivare var 1922-1923 Bröderna Lagerströms förlag, från 1923 Byggmästarens förlag. Byggmästaren hade 1952-1958 separata upplagor A för arkitektur och B för byggteknik. Från 1959 kallades A-upplagan för Arkitektur.

Sveriges Arkitekters Riksförbund (SAR) bildades 1936 och SAR Förlag grundades 1971. År 1978 köpte SAR Förlag tidskriften Arkitektur och bytte samtidigt namn till Arkitektur Förlag. SAR gick 1979 samman med Svenska Arkitektföreningen och 1981 blev SAR ensamägare till Byggmästarens förlag, som 1982 bytte namn till SAR Aktiebolag med Arkitektur Förlag som dotterbolag. Tidskriften Byggmästaren upphörde med nr 10, 1984.

Dessa förlag har även gett ut böcker. Första och andra upplagan av Bygg : handbok för hus-, väg- och vattenbyggnad (4 delar, 1947-1953, redigerades av Ejnar Wåhlin[2] och Ture Velve. Tredje upplagan (6 delar, 1959–1966 redigerades av Börge Algers, Lars Forsby och Wilhelm Tell.

Ett 25-årsregister omfattande båda tidskrifterna och perioden 1938-1962 utgavs 1966. En sökbar artikeldatabas (titlar, artikelförfattare, orter) omfattande alla årgångar sedan 1901 finns på tidskriftens webbplats. Tidskriften firade 100-årsjubileum på Moderna museet 2001. Föreningarna SAR, SIR och LAR gick 2002 samman och bildade Sveriges Arkitekter, som fortsätter utgivningen av tidskriften Arkitektur.

Tidskriften Arkitektur har sedan 2013 även givit ut podcasten Staden i samarbetet med Sveriges arkitekter och arkitektkontoret Tengbom.[3]

Redaktörer för Arkitektur
Redaktörer för Byggmästaren

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Efterordet på sid. 65 i "Arkitektur" för 1922.
  2. ^ Wåhlin, Ejnar i Vem är Vem?: Stor-Stockholm (andra upplagan, 1962)
  3. ^ ”Staden”. http://staden.arkitekt.se/. Läst 8 november 2018. 
  4. ^ [a b] Svedberg, Hillevi i Vem är Vem?: Stor-Stockholm (andra upplagan, 1962)
  5. ^ http://tidskriften-arkitektur.blogspot.com/2011/02/tilltradande-chefredaktor.html
  6. ^ Julia Svensson ny chefredaktör för Arkitektur - DN.SE” (på sv-se). DN.SE. 21 mars 2016. https://www.dn.se/kultur-noje/konst-form/julia-svensson-ny-chefredaktor-for-arkitektur/. Läst 24 november 2017. 
  7. ^ Ahlberg, Hakon i Vem är det 1943
  8. ^ Eriksson, Axel i Vem är det 1943
  9. ^ Gahn, Wolter i Vem är det 1943
  10. ^ Bergström, Moje i Vem är det 1957
  11. ^ Bildmark, Knut i Vem är det 1943
  12. ^ Åhrén, Uno i Vem är det 1969
  13. ^ Ahrbom, Nils i Vem är det 1969
  14. ^ Strokirk, Evert i Vem är Vem?: Stockholmsdelen (första upplagan, 1945)
  15. ^ Lindström, Sune i Vem är det 1957
  16. ^ Lettström, Gustaf i Vem är det 1969
  17. ^ Lindqvist, Herbert i Vem är Vem?: Stockholmsdelen (första upplagan, 1945)
  18. ^ Zimdahl, Helge i Vem är det 1957
  19. ^ Heimbürger, Gunnar i Vem är Vem?: Stor-Stockholm (andra upplagan, 1962)
  20. ^ Reinius, Leif i Vem är det 1969
  21. ^ Bernhard, Harry i Vem är det 1957
  22. ^ Björck, Folke i Vem är Vem?: Götaland utom Skåne, Halland, Blekinge (andra upplagan, 1965)
  23. ^ Virke, Tore i Vem är det 1957
  24. ^ Dagens Nyheter 1967-09-02, sid. 14.
  • Libris, bibliografiska upplysningar.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]