Arkivkilogrammet

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Den första systerkopian av arkivkilogrammet, vilken sedan 1884 förvaras förvaras hos National Institute of Standards and Technology i USA
En datorrenderad bild av arkivkilogrammet
Förändring av massa över tiden mellan de nationella prototyperna K21–K40 och två av systerkopiorna till arkivkilogrammet

Arkivkilogrammet är den internationella kilogramprototypen som är likare för massa i SI.

Den internationella grundenheten för massa är ett kilogram, vilket definieras som massan hos den internationella kilogramprototypen i Frankrike. De nationella prototypernas massa bestäms genom kalibrering mot den internationella prototypen. Det svenska kilogramprototypen, Rikskilogrammet‚ förvaras av Sveriges Tekniska Forskningsinstitut i Borås.

Arkivkilogrammet förvaras, tillsammans med dess sex officiella systerkopior, hos Bureau International des poids et mesures (BIPM) i Sèvres utanför Paris. Arkivkilogrammet är gjord av en legering av 90 % platina och 10 % iridium, en blandning som ska minimera risken för att massan förändras på grund av oxidation eller slitage. Den tillverkades 1879 i juvelerardistriktet Hatton Garden i London. Prototypen förvaras under tre glaskupor i ett kassavalv under sträng bevakning, både säkerhetsmässigt och miljömässigt. Tre separat förvarade nycklar behövs för att valvet ska kunna öppnas.

BIPM har från 1889 och framåt tillverkat över 80 kopior att användas som nationella prototyper.[1]

Problem med arkivprototypmätning[redigera | redigera wikitext]

Problemet med nuvarande definition att det inte går att säkerställa ett stabilt mått över tiden eller att använda ett tillräckligt noga mått i olika länder. Arkivkilogrammet och dess kopior förändras över tiden. Skillnader på upp till 69 mikrogram har mätts upp. Det går heller inte att veta om arkivkilogrammet är stabilt eller om det har ökat i vikt genom någon kemisk process såsom rengöring eller minskat i vikt genom slitage.

Ny definition av kilogram[redigera | redigera wikitext]

Ingen av de övriga SI-enheterna definieras numera med ett fysiskt föremål. Således definieras till exempel sedan 1960 inte längdmåttet meter längre mot en arkivmeter i Paris.

Strävan har varit att enheterna ska definieras som en grundläggande fysikalisk egenskap, vilken kan tas fram experimentellt, självständigt på olika platser. För massmått ligger intresset numera främst på att utnyttja Plancks konstant (h) i beräkning av först mekanisk och sedan elektrisk kraft mätt i watt. Från kraften i watt kan kraften beräknas i termer av Plancks konstant, och därifrån i massenheter. Eftersom mätningar sker på kvantmekanisk nivå, företrädesvis med mätinstrumentet wattvåg (engelska: watt balance), uppstår besvärliga mätförhållanden. Wattvågen mäter ett objekts massa såsom proportionell till produkten av dess elektriska styrka och spänning (som alltså mäts i watt).

En omdefinition av massenheten kilogram kan ske när mätnoggrannheten når en acceptabel nivå, vilken kan vara inom några få år. Det är då möjligt att med hög noggrannhet mäta arkivkilogrammet med denna metod, fastställa vikten i Planckkonstanttermer och därefter åstadkomma en överenskommelse om en ny definition.

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • The constant gardeners i The Economist 2011-01-29, sidan 71

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ BIPM:s webbplats, läst 2011-02-04

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]