Armfelt

	Grevliga ätten Armfelt
	Heraldiskt vapen Grevliga ätten Armfelt till Åminne
Sätesgård	1786-1925 Åminne herrgård
Huvudman	-1997 Gustaf-Mauritz Armfelt
Finlands riddarhus
Introducerad	1818, innehade grevlig värdighet 1812-09-18
Värdighet	Grevlig ätt nr: 4

	Friherrliga ätten Armfelt
	Heraldiskt vapen Friherrliga ätten Armfelts vapen
Ursprung	Adliga ätten Armfelt nr 458
Upphöjd	1731
Huvudman	-1997 Gustaf-Mauritz Armfelt
Sveriges riddarhus
Introducerad	1746
Grad	Friherrlig ätt nr 213
Finlands riddarhus
Introducerad	1818
Värdighet	Friherrlig ätt nr: 13
† Utslocknad i Finland
Utslocknad	1839
Svärdssidan	August Filip Armfelt, död 1839. Hans son Magnus Reinhold adopterades till greve

	Adliga ätten Armfelt
	Heraldiskt vapen Adliga ätten Armfelts vapen
Ursprung	Frösön i Jämtland
Stamfar	Erik Larsson (död 1659), adlades 1648 med namnet Armfält
Adlad	1648
Utgrenad i	Friherrliga ätten Armfelt
Sveriges riddarhus
Introducerad	1650
Grad	Adlig ätt nr 458
† Utslocknad i Sverige
Utslocknad	1868
Svärdssidan	1868
Finlands riddarhus
Introducerad	1818
Värdighet	Adlig ätt nr: 37

Armfelt (Armfeldt) är en svensk och finländsk adlig ätt som härstammar från bonden Lars Eriksson från Frösön i Jämtland. Grenar har upphöjts i friherrlig och grevlig rang, och fortlever i Finland. I Sverige dog den sista ättlingen i den adliga ätten Armfelt 1868.

Eriksson ska "enligt sägnen" ha varit en soldat och kämpat i klubbekriget i Finland 1596-1597.^[1] Stamfaderns son, löjtnanten vid Ingermanlands adelsfana sedermera kaptenlöjtnanten och kommendanten, Erik Larsson (död 1659), adlades 1648 med namnet Armfält och introducerades på riddarhuset 1650 som adlig ätt nummer 458. Erik Armfelt var gift med Märta Billring från Norge. De fick en dotter och fyra söner, dottern gift Aminoff.

Äldste sonen, majoren Klas Kristoffer Armfelt, blev med sin hustru Anna Margareta Bock (1640 - 1719) från Lahmes stamfar till den ännu adliga grenen. Andre sonen, överstelöjtnanten Gustaf Armfelt, blev med sina andra hustru Anna Elisabet Brakel far till generalen Carl Gustaf Armfelt som upphöjdes 1731 i friherrlig värdighet vars söner introducerades 1746 under nr 213. Släkten har även introducerats på finländska riddarhuset med adlig, friherrlig och grevlig värdighet 1818.

Den adliga ätten utslocknade 1868 i Sverige medan den friherrliga fortlever. Den finländska adliga samt grevliga grenen fortlever medan den friherrliga utslocknade 1839. En medlem av den finländska grevliga ättens huvudmannagren (från 1985 huvudman för såväl svenska friherrliga ätten liksom finländska grevliga ätten) har 1952 återvunnit representationsrätt på Sveriges Riddarhus.

Personer i släkten

Den 8 juli 2025 fanns det 35 personer med efternamnet Armfelt bosatta i Sverige. Ingen i Sverige hade stavningen Armfeldt.^[2]

Alfabetiskt ordnade

Alexander Armfelt (1794–1876), finländsk statsman och greve
August Filip Armfelt (1768-1839), friherre, kammarherre
Carl Armfelt (1764–1846), friherre, general och brukspatron
Carl Alexander Armfelt (1850–1925), finländsk ämbetsman och greve
Carl Gustaf Armfeldt (1666–1736), general och friherre
Carl Gustaf Armfeldt den yngre (1724–1792), generalmajor och landshövding, friherre
Erik Armfelt (1709–1778), svensk general
Fromhold Armfelt (1721–1797), svensk militär, generallöjtnant
Gustaf Armfelt (1781–1868), svensk överste
Gustaf Johan Filip Armfelt (1830–1880), finländsk lektor, författare och landskapsmålare
Gustaf Magnus Armfelt (1792–1856), finländsk militär, generallöjtnant, statsman och greve
Gustaf Mauritz Armfelt (1757–1814), svensk friherre, militär, hovman och diplomat, senare finländsk statsman och greve
Gustaf-Mauritz Armfelt (1917–1997), ingenjör, flygare, svensk friherre, finländsk greve
Magnus Armfelt (1823–1897), jurist, svensk friherre, finländsk greve
Magnus Wilhelm Armfelt (1725–1795), friherre och general

Kronologiskt ordnade

Carl Gustaf Armfeldt (1666–1736), general och friherre
Erik Armfelt (1709–1778), general
Fromhold Armfelt (1721–1797), svensk militär, generallöjtnant
Carl Gustaf Armfeldt den yngre (1724–1792), generalmajor och landshövding, friherre
Magnus Wilhelm Armfelt (1725–1795), friherre och general
Gustaf Mauritz Armfelt (1757–1814), svensk friherre, militär, hovman och diplomat, senare finländsk statsman och greve
Carl Armfelt (1764–1846), friherre, general och brukspatron
August Filip Armfelt (1768-1839), friherre, kammarherre
Gustaf Magnus Armfelt (1792–1856), finländsk militär, generallöjtnant, statsman och greve
Gustaf Armfelt (1781–1868), överste
Alexander Armfelt (1794–1876), finländsk statsman och greve
Magnus Armfelt (1823–1897), jurist, svensk friherre, finländsk greve
Gustaf Johan Filip Armfelt (1830–1880), finländsk lektor, författare och landskapsmålare
Carl Alexander Armfelt (1850–1925), finländsk ämbetsman och greve
Gustaf-Mauritz Armfelt (1917–1997), ingenjör, flygare, svensk friherre, finländsk greve

Gods och gravplatser

Erik Larsson (Armfelt) fick år 1645 officiellt förläningen Savinagora gård i "Dätilinschi pogost" i dåvarande Ingermanland, (vilket idag ligger i Leningrad oblast, Ryssland) samt ödesjord i "Samoschi pogost".^[3]

Magnus Wilhelm Armfelt (1725–1795) stiftade till fideikommiss Åminne herrgård (finska: Joensuun kartano) i Salo för äldste sonen (Gustaf Mauritz) och dennes manliga avkomlingar.^[4]

Magnus Wilhelm Armfelt ägde också Wiurila gård. Gården ärvdes av friherre August Filip Armfelt, som lät bygga Wiurilas nya huvudbyggnad, ritad av arkitekt Charles Bassi. Under August Filip Armfelts levnad påbörjades även byggandet av ekonomibyggnaderna vid Wiurila, vilka ritades av arkitekt Carl Ludvig Engel.^[5]

Efter Gustaf Mauritz Armfelts övertagande av Åminne herrgård sponsrade Armfelt familjen av upprustningen och utbyggnaden av Halikko kyrka i Salo vilket inkluderade tillägget av ett gravkapell på den södra delen av kyrkan. Flera av Armfelt familjen vilar i kapellet och på kyrkogården.^[6] ^[7]

Wiurila herrgård. Charles Bassi.
Wiurila herrgård.
Åminne herrgård. Charles Bassi.
Halikko kyrka
Armfelts gravkapell

Se även

Källor

NFB, andra upplagan
Sveriges adelskalender
Adelsvapen
Finlands riddarhus webbplats

Noter

^ Elis Schröderheim; Gudmund Jöran Adlerbeth; Gustaf Mauritz Armfelt. ”1 (Från tredje Gustafs dagar. Anteckningar och minnen / 3:1. Gustaf Mauritz Armfelt efter Armfelts efterlemnade papper samt andra tryckta källor. Armfelt och Gustaf III)”. runeberg.org. https://runeberg.org/f3gd/31/0018.html. Läst 19 juni 2025.
^ Skatteverket skatteverket.se. ”Sök hur många som har ett visst namn”. skatteverket.se. https://skatteverket.se/privat/folkbokforing/namn/bytaefternamn/sokhurmangasomharettvisstnamn.4.515a6be615c637b9aa413027.html. Läst 8 juli 2025.
^ Jully Ramsay (3 november 1909). ”11 (Frälsesläkter i Finland intill stora ofreden)”. runeberg.org. https://runeberg.org/frfinl/0016.html. Läst 8 juli 2025.
^ ”Armfelt nr 213”. Adelsvapen-Wiki. https://www.adelsvapen.com/genealogi/Armfelt_nr_213. Läst 8 juli 2025.
^ ”Wiurilan kartanon perintö – vanhaa eurooppalaisuutta ja uutta yrittäjyyttä Varsinais-Suomessa” (på finska). Yle Luovat sisällöt ja media. 12 augusti 2019. https://yle.fi/a/20-281854. Läst 18 juli 2025.
^ ”Armfelt nr 213”. Adelsvapen-Wiki. https://www.adelsvapen.com/genealogi/Armfelt_nr_213. Läst 8 juli 2025.
^ hannu (22 juni 2023). ”Halikon kirkkoa ei olisi ilman paikallisia aatelissukuja” (på finska). Jälkipeli.net. https://www.jalkipeli.net/halikon-kirkkoa-ei-olisi-ilman-paikallisia-aatelissukuja/. Läst 8 juli 2025.

Externa länkar

Armfelt hos Adelsvapen-Wiki

[1] Elis Schröderheim; Gudmund Jöran Adlerbeth; Gustaf Mauritz Armfelt. ”1 (Från tredje Gustafs dagar. Anteckningar och minnen / 3:1. Gustaf Mauritz Armfelt efter Armfelts efterlemnade papper samt andra tryckta källor. Armfelt och Gustaf III)”. runeberg.org. https://runeberg.org/f3gd/31/0018.html. Läst 19 juni 2025.

[2] Skatteverket skatteverket.se. ”Sök hur många som har ett visst namn”. skatteverket.se. https://skatteverket.se/privat/folkbokforing/namn/bytaefternamn/sokhurmangasomharettvisstnamn.4.515a6be615c637b9aa413027.html. Läst 8 juli 2025.

[3] Jully Ramsay (3 november 1909). ”11 (Frälsesläkter i Finland intill stora ofreden)”. runeberg.org. https://runeberg.org/frfinl/0016.html. Läst 8 juli 2025.

[4] ”Armfelt nr 213”. Adelsvapen-Wiki. https://www.adelsvapen.com/genealogi/Armfelt_nr_213. Läst 8 juli 2025.

[5] ”Wiurilan kartanon perintö – vanhaa eurooppalaisuutta ja uutta yrittäjyyttä Varsinais-Suomessa” (på finska). Yle Luovat sisällöt ja media. 12 augusti 2019. https://yle.fi/a/20-281854. Läst 18 juli 2025.

[6] ”Armfelt nr 213”. Adelsvapen-Wiki. https://www.adelsvapen.com/genealogi/Armfelt_nr_213. Läst 8 juli 2025.

[7] u (22 juni 2023). ”Halikon kirkkoa ei olisi ilman paikallisia aatelissukuja” (på finska). Jälkipeli.net. https://www.jalkipeli.net/halikon-kirkkoa-ei-olisi-ilman-paikallisia-aatelissukuja/. Läst 8 juli 2025.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]