Arne Karlsson (hjälparbetare)
| Arne Karlsson | |
| Född | Erik Arne Karlsson 4 augusti 1912 Kungsholms församling, Stockholm |
|---|---|
| Död | 11 juni 1947 (34 år) Berg, Österrike (folkbokförd i Katarina församling, Stockholm) |
| Nationalitet | Svensk |
| Yrke/uppdrag | Intendent |
| Maka | Ilse Weil (g. 1937–1947; hans död) |
| Släktingar | Hans Karlsson (bror) Jan O. Karlsson (brorson) |
Erik Arne Karlsson, född 4 augusti 1912 i Kungsholms församling i Stockholm, död 11 juni 1947 i Bergs kommun i Österrike (folkbokförd i Katarina församling i Stockholm)[1], var en svensk hjälparbetare. Han deltog i svenska Rädda Barnens hjälpaktion för Wien efter andra världskriget, vilken genomfördes 1946–1947.
Arne Karlsson var son till kommunalarbetaren Bernhard Karlsson och Maria, ogift Eriksson, samt bror till Hans Karlsson[2] och farbror till Jan O. Karlsson. Under sin tid i Stockholm arbetade han som bilinstruktör.[3]
När den tyska kapitulationen inträffade var han chaufför vid den svenska beskickningen i Berlin. Han anmälde sig då för hjälparbete och blev transportchef hos Svenska Rädda Barnen i Berlin. Hösten 1945 var han med i repatrieringsarbetet i Tyskland och blev runt det följande årsskiftet intendent med ansvar för organisationens förråd i den då sönderbombade staden Wien. Under vakanser inträdde han som tillförordnad chef för den svenska hjälpaktionen där.[3]
Arne Karlsson deltog i motståndet mot diktaturen i Spanien på 1930-talet och finska vinterkriget 1939, smugglade pengar till norska motståndsrörelsen 1940 och var med de vita bussarna i Bergen-Belsen 1945.[4]
Han sköts till döds den 11 juni 1947 vid den österrikisk-tjeckoslovakiska gränsen, på gränsen mot nuvarande Slovakien, i Bergs kommun av sovjetiska vaktposter. Detta skedde efter att han i sin Rädda Barnen-bil hade kommit in på en spärrad väg.[5]
Arne Karlsson var från 1937 gift med Ilse Weil (1914–1994)[1] som var född i Österrike. Hon och sonen Tom (född 1944),[6] vilka var med i bilen vid beskjutningen, undkom utan skador.[3]
Han är begravd i familjegrav på Skogskyrkogården i Stockholm.[7][8]
Arne Karlsson fick 1949 en park i Wien uppkallad efter sig, Arne-Karlsson-Park.[9] Parkens namn stavades i Wien under lång tid av misstag Arne-Carlsson-Park. 1961 restes ett minnesmärke, Schwedenkreuz, i Berg i Niederösterreich nära gränserna till Burgenland och Slovakien vid platsen där han sköts till döds.[10][11]
Källor[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b] Sveriges dödbok 1901–2013 Swedish death index 1901-2013 (Version 6.0). Solna: Sveriges släktforskarförbund. 2014. Libris 17007456. ISBN 9789187676642
- ^ Rotemannen 2 (Version 2.0). Stockholm: Stadsarkivet. 2015. Libris 18750450
- ^ [a b c] Rädda Barnens bil besköt på av ryssarna avspärrad väg. Svenska Dagbladet 13 juni 1947. (Genealogiska Föreningen klipparkiv)
- ^ Rubrik: Avtryck utomlands. Sök på "Arne"+"Karlsson"+1947 på Dagens Nyheter. Läst 2016.05.09
- ^ ”Dagens händelser 12 juni”. Sundsvalls Tidning. http://st.nu/familj/1.722297-dagens-handelser-12-juni. Läst 18 februari 2011.
- ^ Sveriges befolkning 1970 (Version 1.00). Stockholm: Sveriges släktforskarförb. 2002. Libris 8861349. ISBN 91-87676-31-1
- ^ Skogskyrkogården, kvarter 25, gravnummer 149 på Hittagraven.se. Åtkomst 9 maj 2016.
- ^ SvenskaGravar
- ^ Arne-Karlsson-Park, das rote Wien, Sozialdemokratische Partei Österreichs, Landesorganisation Wien.
- ^ ”Information über Berg” (på tyska). Arkiverad från originalet den 7 mars 2014. https://web.archive.org/web/20140307182825/http://www.wenth.biz/spoe-berg/seiten/berginfo.htm. Läst 18 februari 2011.
- ^ ”Berg” (på engelska). Touris-Channel.sk. http://www.tourist-channel.sk/obce/index.php3?lang=EN&pc=332&dan=. Läst 18 februari 2011.