Artemis 1

Från Wikipedia
Artemis 1
StatusKlar
ProgramArtemisprogrammet
OrganisationNASA
Större entreprenörBoeing
Airbus Defence & Space
Lockheed Martin
Northrop Grumman
Aerojet Rocketdyne
Redwire Space
NSSDC-ID2022-156A[1]
WebbplatsArtemis I
Uppskjutning
UppskjutningsplatsKennedy LC-39B[2]
Uppskjutning16 november 2022 07:47 (GMT+1)[3]
UppskjutningsfarkostSpace Launch System (SLS)
Omloppsbana runt Jorden
Gick in i bana16 november 2022
Lämnade omloppsbanan16 november 2022
Omloppsbana runt Månen
Landning
Återinträde11 december 2022
LandningStilla havet[4]
Tidpunkt för landning11 december 2022 17:40 (UTC) [5]
Kronologi
Föregående Nästa
EFT-1 Artemis 2
SLS-raketen lyfter Artemis 1 från Kennedy Space Center, LC-39B.

Artemis 1 (även benämnd Artemis I) var en obemannad rymdfärd till månen och den första rymdfärden i Artemisprogrammet. Artemis 1 var tillika den första flygningen av Space Launch System (SLS) och den andra flygningen för rymdfarkosten Orion MPCV. Uppskjutningen skedde den 16 november 2022 från Launch Complex 39B på Kennedy Space Center.[3]

Rymdfärden pågick i cirka 3 veckor, varav 6 dagar i en retrograd rörelse runt månen. Den 11 december återinträdde farkosten i jordens atmosfär och landade i Stilla havet. Syftet var att testa SLS och Orion inför kommande bemannade expeditioner. Artemis 1 avses efterföljas av Artemis 2 som planeras skjutas upp i november 2024.[6][7]

Historik[redigera | redigera wikitext]

Rymdfärden gick ursprungligen under beteckningen Space Launch System 1 (SLS-1) och antog senare namnet Exploration Mission-1 (EM-1). Det ursprungliga uppskjutningsdatumet var i december 2017.[8]

I oktober 2019 angavs den officiella tidpunkten för uppskjutning till slutet av 2020; i januari 2020 meddelades dock att uppskjutningen framflyttats ytterligare till 2021. [9][10] Detta senarelades sedan till andra halvåret 2022. I juli 2022 meddelade NASA att man siktar på att uppskjutningsfönster mellan 29 augusti och 5 september samma år.[11]

På grund av en väteläcka fick nedräkningen avbrytas under ett uppskjutningsförsök 29 augusti 2022. Nasa hoppades att problemet skulle kunna identifieras snabbt och att en uppskjutning var möjlig inom samma uppskjutningsfönster. Det gick dock inte. 8 september meddelade myndigheten att nästa uppskjutningsförsök skulle ske 23 september.[12] Dessa planer tillintetgjordes av att orkanen Ian skulle passera Kennedy Space Center kort innan uppskjutning och beslut togs att rulla tillbaka raketen in i VAB. Detta för att inte riskera att raketen skulle skadas av vädret och för att ge tekniker en bättre möjlighet att laga läckan som ställt in det första uppskjutningsförsöket. Tekniker fick då även möjlighet att byta batteri i de säkerhetssystem som spränger raketen ifall den under sin färd skulle hamna ur kurs.[13]

Uppdrag[redigera | redigera wikitext]

Artemis 1 syftade till att testa SLS och Orionkapseln för att visa att de är säkra innan första uppskjutningen med människor ombord.

Förfluten uppdragstid[14] Händelse Plats
0 timmar, 0 minuter, 0 sekunder Uppskjutning Kennedy Space Center LC-39B
0 timmar, 2 minuter, 12 sekunder Startraketerna separerade från raketen
0 timmar, 3 minuter, 11 sekunder Kåpan på servicemodulen separerades från farkosten
0 timmar, 3 minuter, 16 sekunder Räddningsraketen separerade från farkosten
0 timmar, 8 minuter, 3 sekunder Första stegets huvudmotorer stängdes av
0 timmar, 8 minuter, 15 sekunder Första steget separerade från farkosten
0 timmar, 18 minuter, 9 sekunder Orions solpaneler började fällas ut
0 timmar, 52 minuter, 56 sekunder Manöver för att höja periapsis
1 timme, 29 minuter, 27 sekunder ICPS motorer tändes för att påbörja färden mot månen Låg omloppsbana om jorden
1 timme, 57 minuter, 36 sekunder Orion separerades från ICPS
1 timme, 58 minuter, 58 sekunder Orion manövrerade bort från ICPS
3 timmar, 21 minuter, 36 sekunder ICPS korrigerade sin kurs för att inte fastna i omloppsbana
7 timmar, 47 minuter, 31 sekunder Orion gjorde sin första kurskorrigering
Dag 2-5 Färd mot månen
Dag 6-9 Inträde i avlägsen retrograd omloppsbana runt månen Omloppsbana kring månen
Dag 10-15 I avlägsen retrograd omloppsbana runt månen
Dag 11 Slog Apollo 13:s rekord för distans till jorden hos en farkost avsedd för människor
Dag 13 Maximal distans till jorden uppnådd, 480 500 km
Dag 16-19 Utträde ur omloppsbana
Dag 20-26 Återfärd mot jorden
Dag 26 Återinträde i atmosfären
Dag 26 Landning på jorden Stilla havet, utanför kusten vid San José

Last och experiment[redigera | redigera wikitext]

I kåpan mellan Orionkapseln och Interim Cryogenic Propulsion Stage (ICPS) fanns tio stycken kubsatelliter som släpptes loss samtidigt som de två stegen separerade från varandra.[15] Kubsatelliterna är 6 enheter (6U) stora. En enhet är, när det gäller kubsatelliter, ungefär 1 dm3.[16]

Inne i Orionkapseln fanns även två kramdjur, ett från NASA som föreställde Snobben och ett från ESA som föreställde Fåret Shaun. Sedan Apolloprogrammet har kramdjur använts som indikatorer på att viktlöshet råder i farkosten.[17][18][19]

Lunar IceCube[redigera | redigera wikitext]

Lunar Icecube skulle leta efter vatten och andra resurser på och strax under månytan som ska kunna hjälpa astronauter vid framtida uppdrag på månytan. Ett av experimenten skulle dessutom söka efter vatten i månens tunna atmosfär (exosfären). Satelliten är 6U stor och väger 14 kg. Lunar IceCube drivs av en jonmotor.[20]

LunaH-Map[redigera | redigera wikitext]

Sonden skulle söka efter väte i delar av månen som alltid är i skugga i kratrarna vid månens sydpol. Framförallt skulle den se hur mycket väte som ligger i den vattenis som finns på månens yta. Satelliten är 6U stor och beräknades leva i 60 dagar efter att uppdraget påbörjats. Omloppsbanan skulle vara väldigt elliptisk, som närmast kom den att passera 5-10 km från månens yta.[20]

Sonden lyckades inte starta motorn som planerat när den flög förbi månen. Troligen var det en ventil som fryst fast. Nasa meddelade 22 november att man försökte värma upp sonden så att ventilen skulle kunna tina.[21] Skulle motorn börja fungera de närmsta månaderna efter den första misslyckade motorstarten kunde uppdraget fortfarande räddas i sin helhet. Skulle det ta längre tid att åtgärda problemet kunde det bli aktuellt att skicka sonden mot en jordnära asteroid och kartlägga dess väteförekomster istället.[22]

OMOTENASHI[redigera | redigera wikitext]

OMOTENASHI är 6U stor och har utvecklats av JAXA för att testa en möjlig design för små månlandare. Den har en raketmotor som drivs av fast bränsle som ska tändas för att få ner sondens hastighet till ca 30 m/s strax innan landning. Av de ursprungliga 12,6 kg som sonden väger står landaren för 1 kg och raketmotorn för 6 kg. Efter att raketen brunnit ut skulle den separeras från landaren och två kuddar blåsas upp. Dessa skulle skydda landaren vid sammanstötningen med månytan. Väl på månens yta skulle sonden mäta strålning och rörelser i regoliten.[20]

21 november tillkännagav JAXA att de inte kommer att kunna landa sonden på månen. Efter separation från ICPS hade organisationen problem att få kontakt med och kontroll över sonden. Detta medförde att man inte kunde orientera solpanelerna mot solen, vilket i sin tur ledde till att batterierna inte kunde laddas.[23]

NEA Scout[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Near-Earth Asteroid Scout

Sondens främsta syfte var att testa ett solsegel. När den släpptes från SLS skulle den söka efter jordnära asteroider. Efter att ett lämpligt mål valts ut skulle solseglet vecklas ut. Planen var att komma nära en av asteroiderna och ta bilder på den från nära håll. Utvecklat är solseglet 86 m² stort.[20]

Efter separation från ICPS den 16 november verkar något ha gått snett. NASA meddelade att man 21 november skickat ut ett antal anrop till sonden om att den ska veckla ut sitt solsegel i förväg. De har inte fått någon kontakt med sonden sedan den skickades upp. Förhoppningen är att sonden ändå hört de anrop som skickats ut och att den då vecklar ut sitt solsegel, vilket skulle göra det möjligt att se den från jorden med hjälp av teleskop.[24]

CuSP[redigera | redigera wikitext]

CuSP skulle studera partiklar från solen. Efter att den släppts från ICPS skulle den färdas ut till en omloppsbana runt solen. Ombord fanns tre instrument som skulle mäta solväder:

  • En spektrograf (SIS, Suprathermal Ion Spectrograph) som skulle mäta lågenergetiska solpartiklar
  • Ett teleskop (MERiT, Miniaturized Electron and Proton Telescope) som skulle mäta högenergetiska solpartiklar
  • En magnetometer (VHM, Vector Helium Magnetometer) som skulle övervaka magnetfältets styrka och riktning.

Tillsammans hjälpte instrumenten ombord forskare att studera förhållandena mellan jorden och solen. Sonden är 6U stor.[20]

Övriga kubsatelliter[redigera | redigera wikitext]

Utöver de ovan nämnda kubsatelliterna skulle även sonderna nedan släppas från ICPS kåpa:[20]

  • LunIR skulle flyga förbi månen och ta bilder på potentiella landningsplaser.
  • EQUULEUS skulle undersöka strålning runt månen och testa nya kontrollsystem för satelliter.
  • BioSentinel skulle undersöka hur strålningen runt månen påverkar jäst under lång exponering.
  • Team Miles skulle testa raketmotorer drivna av jod för att ta sig från månen mot Mars.
  • ArgoMoon skulle samla in data om ICPS under resan mot månen

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”NASA Space Science Data Coordinated Archive” (på engelska). NASA. https://nssdc.gsfc.nasa.gov/nmc/spacecraft/display.action?id=2022-156A. Läst 23 mars 2023. 
  2. ^ Hill, Bill (1 mars 2012). ”Exploration Systems Development Status”. NASA Advisory Council. Arkiverad från originalet den 11 februari 2017. https://web.archive.org/web/20170211204753/https://www.nasa.gov/pdf/630149main_5-Hill_SLS. Läst 21 juli 2012. 
  3. ^ [a b] Tangely, Brett (16 november 2022). ”NASA launches Artemis 1 moon mission on its most powerful rocket ever” (på engelska). Space.com. https://www.space.com/nasa-artemis-1-moon-mission-launch. Läst 16 november 2022. 
  4. ^ Bergin, Chris (14 juni 2012). ”NASA teams evaluating ISS-built Exploration Platform roadmap”. NASASpaceflight.com. http://www.nasaspaceflight.com/2012/06/nasa-teams-evaluating-iss-built-exploration-platform-roadmap/. Läst 21 juli 2012. 
  5. ^ ”Artemis I – Flight Day 26: Orion splashes down, concluding historic Artemis I mission” (på engelska). NASA. 11 december 2022. https://blogs.nasa.gov/artemis/2022/12/11/artemis-i-flight-day-26-orion-splashes-down-concluding-historic-artemis-i-mission/. Läst 8 april 2023. 
  6. ^ Foust, Jeff (9 november 2021). ”NASA delays human lunar landing to at least 2025” (på engelska). SpaceNews. https://spacenews.com/nasa-delays-human-lunar-landing-to-at-least-2025/. Läst 14 november 2022. 
  7. ^ ”NASA's Artemis 2 mission around Moon set for November 2024”. Phys.org. 7 mars 2023. https://phys.org/news/2023-03-nasa-artemis-mission-moon-november.html. Läst 8 april 2023. 
  8. ^ Exploration Mission 1: SLS and Orion mission to the Moon outlined, Chris Bergin, 29 February 2012
  9. ^ Foust, Jeff (11 oktober 2019). ”NASA official hints first SLS launch could slip to mid-2021” (på engelska). Spacenews. https://spacenews.com/nasa-official-hints-first-sls-launch-could-slip-to-mid-2021/. Läst 27 december 2019. 
  10. ^ Grush, Loren (22 januari 2020). ”NASA administrator on the year ahead: 'A lot of things have to go right'” (på engelska). The Verge. https://www.theverge.com/2020/1/22/21076815/nasa-administrator-jim-bridenstine-artemis-2020-commercial-crew. Läst 3 juni 2020. 
  11. ^ Howell, Elizabeth (20 juli 2022). ”NASA's Artemis 1 moon rocket gets Aug. 29 launch date” (på engelska). Space.com. https://www.space.com/artemis-1-moon-rocket-launch-date-august-2022. Läst 14 november 2022. 
  12. ^ Malik, Tariq (8 september 2022). ”NASA's Artemis 1 moon rocket gets Aug. 29 launch date” (på engelska). Space.com. https://www.space.com/artemis-1-moon-mission-next-launch-try-september-2022. Läst 14 november 2022. 
  13. ^ Howell, Elizabeth (26 september 2022). ”Artemis 1 will roll off launch pad to ride out Hurricane Ian” (på engelska). Space.com. https://www.space.com/artemis-1-rollback-hurricane-ian-shelter. Läst 14 november 2022. 
  14. ^ ”Artemis I Press Kit” (PDF). NASA. https://www.nasa.gov/specials/artemis-i-press-kit/img/Artemis%20I_Press%20Kit.pdf. Läst 26 november 2022. 
  15. ^ Harbaugh, Jennifer (20 juli 2021). ”First CubeSats Aboard for Artemis I Mission” (på engelska). NASA. https://blogs.nasa.gov/artemis/2022/11/08/nasa-prepares-rocket-spacecraft-ahead-of-tropical-storm-nicole-re-targets-launch/. Läst 16 november 2022. 
  16. ^ ”What are SmallSats and CubeSats?” (på engelska). NASA. 26 februari 2015. https://www.nasa.gov/content/what-are-smallsats-and-cubesats. Läst 16 november 2022. 
  17. ^ ”Snoopy to fly on NASA's Artemis I mission in one-of-a-kind spacesuit” (på engelska). Collect Space. 12 november 2021. http://www.collectspace.com/news/news-111221a-snoopy-nasa-artemis-zero-g-indicator.html. Läst 16 november 2022. 
  18. ^ ”ESA names first ‘astronaut’ to fly on the Artemis I lunar mission” (på engelska). ESA. https://www.esa.int/Science_Exploration/Human_and_Robotic_Exploration/ESA_names_first_astronaut_to_fly_on_the_Artemis_I_lunar_mission. Läst 16 november 2022. 
  19. ^ Pearlman, Robert Z. (4 augusti 2022). ”European Space Agency recruits Shaun the Sheep for Artemis 1 moon mission” (på engelska). Space.com. https://www.space.com/artemis-1-moon-mission-esa-shaun-the-sheep. Läst 16 november 2022. 
  20. ^ [a b c d e f] Lea, Robert (25 augusti 2022). ”Artemis 1 cubesats: The 10 tiny satellites hitching a NASA ride to the moon” (på engelska). Space.com. https://www.space.com/nasa-artemis-1-moon-mission-cubesats. Läst 16 november 2022. 
  21. ^ Morton, Erin (22 november 2022). ”NASA’s LunaH-Map Post-Launch Update” (på engelska). NASA. https://blogs.nasa.gov/lunah-map/2022/11/22/nasas-lunah-map-post-launch-update/?utm_source=TWITTER&utm_medium=NASAMoon&utm_campaign=NASASocial&linkId=190694141. Läst 25 november 2022. 
  22. ^ Wall, Mike (23 november 2022). ”Artemis 1 cubesat fails to fire engine as planned during moon flyby” (på engelska). Space.com. https://www.space.com/artemis-1-cubesat-lunah-map-engine-burn-fails. Läst 25 november 2022. 
  23. ^ ”JAXA gives up on landing Omotenashi probe on moon” (på engelska). NHK. 21 november 2022. https://www3.nhk.or.jp/nhkworld/en/news/20221122_06/. Läst 25 november 2022. 
  24. ^ Bartles, Meghan (24 november 2022). ”NASA's Artemis 1 launched a solar sail cubesat to an asteroid. It may be in trouble.” (på engelska). Space.com. https://www.space.com/artemis-1-cubesat-nea-scout-asteroid-silent. Läst 25 november 2022. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

v • r
USA Artemisprogrammet
Flygningar
Test
Farkoster
Raketer
Uppskjutningsplats
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Artemis_1&oldid=54113011”