Artibeus

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Artibeus
Artibeus sp. Tortuguero National Park crop.jpg
Artibeus sp. i Tortuguero nationalpark, Costa Rica
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassDäggdjur
Mammalia
InfraklassHögre däggdjur
Eutheria
OrdningFladdermöss
Chiroptera
FamiljBladnäsor
Phyllostomidae
SläkteArtibeus
Vetenskapligt namn
§ Artibeus
AuktorLeach, 1821
Hitta fler artiklar om djur med


Artibeus[1] är ett släkte av fladdermöss som ingår i familjen bladnäsor.[1]

Utseende[redigera | redigera wikitext]

Dessa fladdermöss når en kroppslängd (huvud och bål) av 70 till 103 mm och en vikt mellan 25 och 86 gram. Svanskotor finns bara rudimentär och utanför pälsen är ingen svans synlig. Pälsen på ryggen varierar mellan gråaktig, brunaktig och svart och ofta förekommer en silver skugga. På buken är pälsen ljusare och flera arter har vita strimmor i ansiktet. Arterna har spetsigare öron än andra bladnäsor och släktet avviker dessutom i detaljer av skallens och tändernas konstruktion. Beroende på art finns 28 till 32 tänder. Det är bara antalet molarer som varierar.[2]

Utbredning och habitat[redigera | redigera wikitext]

Släktets arter förekommer i Amerika från södra USA (Florida) till norra Argentina. De finns även på flera västindiska öar. Några arter föredrar torra habitat och andra fuktiga områden.[2]

Ekologi[redigera | redigera wikitext]

Även valet av viloplatsen varierar. Ibland används grottor eller håligheter i träd. Några arter vilar främst i byggnader och andra bygger ett slags tält av stora palmblad. Vanligen flyger de några kilometer mellan viloplatsen och området där de letar efter föda. Dessa fladdermöss äter främst frukter som kompletteras med nektar, pollen, blommor, blad och insekter.[2]

Hos den mera kända arten Artibeus jamaicensis har en flock cirka 200 medlemmar. Det finns även arter som Artibeus lituratus där individerna vilar i mindre grupper eller ensam. En kull har oftast två ungar.[2]

Systematik[redigera | redigera wikitext]

Släktet delas enligt Wilson & Reeder (2005) i tre undersläkten.[3]

Ibland godkänns Dermanura och Koopmania som självständiga släkten.[4]

Enchisthenes hartii ingick tidigare i Artibeus men den bildar sedan början av 2000-talet ett eget släkte.

Status[redigera | redigera wikitext]

De flesta arterna är inte hotade i beståndet och de listas av IUCN som livskraftig (LC). Artibeus incomitatus som lever på en liten ö tillhörande Panama listas som akut hotad (CR) och Artibeus inopinatus samt Artibeus rosenbergii listas med kunskapsbrist (DD).[4]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Bisby F.A., Roskov Y.R., Orrell T.M., Nicolson D., Paglinawan L.E., Bailly N., Kirk P.M., Bourgoin T., Baillargeon G., Ouvrard D. (red.) (10 november 2011). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2011 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. Arkiverad från originalet den 18 juni 2012. https://web.archive.org/web/20120618223324/http://www.catalogueoflife.org/services/res/2011AC_26July.zip. Läst 24 september 2012. 
  2. ^ [a b c d] Ronald M. Nowak, red (1999). ”Neotropical Fruit Bats” (på engelska). Walker’s Mammals of the World. The Johns Hopkins University Press. sid. 397-400. ISBN 0-8018-5789-9 
  3. ^ Wilson & Reeder, red (2005). Artibeus (på engelska). Mammal Species of the World. Baltimore: Johns Hopkins University Press. ISBN 0-8018-8221-4 
  4. ^ [a b] Artibeus på IUCN:s rödlista, läst 17 september 2014.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]