Artikel 231

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Artikel 231 är den första artikeln i den åttonde delen av Versaillesfördraget, och är det avsnitt som fastställer att det är Tyskland och Tysklands bundsförvanter som bär det fullständiga ansvaret för alla förluster och skador som de allierade åsamkats genom kriget, och att detta krig är ett följden av ett tyskt angrepp. Att skulden så entydigt lades på det kejserliga Tyskland innebar att landet isolerades i den internationella gemenskapen, i och med att Tyskland fick agera syndabock även för de överträdelser som begåtts av andra europeiska stater under kriget.

Artikeln kallas ibland skuldparagrafen[1], och användes som motivering till det enorma krigsskadestånd som de allierade något år senare utkrävde av Tyskland. Skuldfrågan, tillsammans med krigsskadeståndet och den internationella isoleringen var tre viktiga faktorer bakom den radikalisering av tysk inrikespolitik som sedermera ledde fram till nazisternas maktövertagande 1933 och det andra världskriget.

Artikeln orsakade stora protester i Tyskland, där många ansåg att att orsaken till kriget var de allierades strävan att begränsa Tysklands ekonomiska expansion och geopolitiskt låsa in landet mellan allierade, en politik som mer eller mindre tvingade ut Tyskland i krig. Weimarrepublikens Tyskland accepterade aldrig artikeln, och försökte länge visa att den baserades på felaktigheter. Inom det tyska utrikesdepartementet upprättades en särskild enhet, Kriegsschuldreferat, som hade till uppgift att organisera och finansiera en mer tyskvänlig bild av skuldfrågan. Mellan 1922 och 1927 publicerades fyrtio volymer material, av vilka några senare har bevisats vara ren propaganda med låg sanningshalt.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ 231 Artikel 231 i Nationalencyklopedins nätupplaga.