Artilleri- och ingenjörhögskolan

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Artilleri- och ingenjörhögskolan
(AIHS)
Artilleri- och ingenjörshögskolan vapen.svg
Vapen för Artilleri- och ingenjörhögskolan tolkat efter dess blasonering.
Information
Officiellt namnArtilleri- och ingenjörhögskolan
Datum1878–1992
LandSverige
FörsvarsgrenArmén
TypMilitärhögskola
RollUtveckla och utbilda
Del avChefen för Armén
StorlekSkola
HögkvarterStockholms garnison
FörläggningsortStockholm
Befälhavare
SkolchefLennart Uller [a]
Tjänstetecken
Sveriges örlogsflaggaNaval Ensign of Sweden.svg
Lokalerna på Artillerigården, som idag huserar Armémuseum, användes 1885-1926 av AIHS, efter att det tredje våningsplanet byggts på 1881-1884.

Artilleri- och ingenjörhögskolan (AIHS) var en militärhögskola inom svenska armén som verkade i olika former åren 1878–1992. Förbandsledningen var förlagd i Stockholms garnison i Stockholm.[1][2]

Historik[redigera | redigera wikitext]

Artilleri- och ingenjörhögskolan räknar sina anor till det ursprungliga Högre artilleriläroverket från cirka 1818, som 1866 bildade Krigshögskolan.[3] I en reform 1878 delades denna upp i "nya" Krigshögskolan för högre officersutbildning, och Artilleri- och ingenjörhögskolan för tekniskt orienterad officersutbildning.

Artilleri- och ingenjörhögskolan bedrev under lång tid dels en lägre kurs, som var en förutsättning för utnämning till löjtnant i de tekniskt orienterade truppslagen, dels en högre kurs.[4] Den 1 december 1951 överfördes de högre kurserna till Krigshögskolan (KHS).[5]

Samtidigt överfördes de lägre kurserna till den nybildade Artilleri- och Ingenjörofficersskolan (AIOS)[2] vars uppgift blev att vidareutbilda officerare på aktiv stat vid artilleriet, luftvärnet, ingenjörtrupperna och signaltrupperna. AIOS nedlades 1992.[6]

Artilleri- och ingenjörhögskolan upplöstes och avvecklades den 31 augusti 1992,[1] och verksamheten överfördes och fördelades på truppslagens officershögskolor samt Militärhögskolan, som senare blev Försvarshögskolan. Artilleri- och ingenjörhögskolans siste chef blev överste Lennart Uller.[7]

Verksamhet[redigera | redigera wikitext]

Artilleri- och ingenjörhögskolan var en skola för utbildning av officerare inom artilleriet, Fortifikationen, ingenjörtrupperna och övriga tekniskt orienterade truppslag inom Sveriges armé som existerade 1878 till 1951.[8][4]

Förläggningar och övningsplatser[redigera | redigera wikitext]

Artilleri- och ingenjörhögskolan fanns inledningsvis på Marieberg i Stockholm, men flyttade 1885 till ArtillerigårdenÖstermalm, där Armémuseum idag är beläget, och blev kvar där till 1926.[9] Från detta år fanns Artilleri- och ingenjörhögskolan samlokaliserad med Krigshögskolan (KHS) och SjökrigshögskolanÖstermalmsgatan 87 i Stockholm i det så kallade "Grå huset".

Förbandschefer[redigera | redigera wikitext]

Namn, beteckning och förläggningsort[redigera | redigera wikitext]

Namn
Artilleri- och ingenjörhögskolan 1878-11-01 1951-09-30
Artilleri- och ingenjörofficersskolan 1951-10-01 1972-06-30
Artilleri- och ingenjörregementesofficersskolan 1972-07-01 1983-05-31
Artilleri- och ingenjörhögskolan 1983-06-01 1992-08-31
Beteckningar
AIHS 1878-11-01 1951-09-30
AIOS 1951-10-01 1972-06-30
AIRS 1972-07-01 1983-05-31
AIHS 1983-06-01 1992-08-31
Förläggningsorter
Stockholms garnison (F) 1878-11-01 1992-08-31

Galleri[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Anmärkningar[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Lennart Uller blev sista chefen för skolan.

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Holmberg (1993), s. 49-50
  2. ^ [a b] Riksarkivet
  3. ^ Högre artilleriläroverket i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1910)
  4. ^ [a b] Artilleri- och ingenjörhögskolan i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1922)
  5. ^ Bo Kjellander, red (1986). Militärhögskolan och dess förhistoria - utgiven till Militärhögskolans 25-årsjubileum. Stockholm: Probus Förlag. ISBN 91-87184-00-1 
  6. ^ Rikarkivet
  7. ^ ”Lennart Uller”. Vi på SMB: Styrelsen. Svenskt militärhistoriskt bibliotek. Arkiverad från originalet den 1 juli 2012. https://web.archive.org/web/20120701190345/http://www.smb.nu/index.php/medarbetare/styrelsen/lennart-uller. Läst 5 april 2009. 
  8. ^ Artilleri- och ingenjörhögskolan i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1904)
  9. ^ ”Statens Fastighetsverk, Kulturvärden 2000 nr 3: Artillerigården och Armémuseum”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2018. https://web.archive.org/web/20180623082234/https://www.sfv.se/globalassets/kulturvarden-artiklar/2000_03/s22-artillerigarden_och_armemuseum.pdf. Läst 23 juni 2018. 

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

  • Holmberg, Björn (1993). Arméns regementen, skolor och staber: [en uppslagsbok]: en sammanställning. Arvidsjaur: Svenskt militärhistoriskt bibliotek (SMB). Libris 7796532. ISBN 91-972209-0-6 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]