Artilleriregementet (gamla)

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Ej att förväxla med Artilleriregementet (nya).
Artilleriregementet
Artilleriregementet vapen.svg
Vapensköld för Artilleriregementet tolkad efter dess blasonering.
Officiellt namn Kungl Artilleriregementet
Datum 1636–1794
Land Sverige
Försvarsgren Armén
Typ Artilleriet
Roll Krigsförband
Storlek Regemente
Efterföljare Svea artilleriregemente
Göta artilleriregemente
Wendes artilleriregemente
Finska artilleriregementet
Högkvarter Olika, huvudsakligen Stockholm
Befälhavare
Framstående befälhavare Carl Cronstedt
Tjänstetecken
Sveriges örlogsflagga Naval Ensign of Sweden.svg
Uniform 1700
Uniform 1779
Uniform 1783

Artilleriregementet, var ett artilleriförband inom svenska armén som verkade i olika former åren 1636–1794. Regementets soldater rekryterades från hela landet och var förlagt på flera olika platser, bland annat Stockholm.[1]

Historia[redigera | redigera wikitext]

Regementet har sitt ursprung i ett artillerikompani som sattes upp i Stockholm år 1623. Fältartilleriregementet organiserades år 1630 för att följa Gustav II Adolf i Trettioåriga kriget och år 1636 fick alla svenska artilleriregementen en och samma befälhavare. Artilleriregementet bestod av allt artilleri i egentliga Sverige utökades 1649 till att omfatta hela stormaktsväldets artilleri med personal fördelad på mer än 50 garnisoner med uppgift att bemanna såväl fästningsartilleri som fältartilleri. Fästningsartilleri fanns bland annat i Bohus fästning, Älvsborg fästning, Karlstens fästning (Marstrand), Varbergs fästning, Halmstads slott, Landskrona citadell, Malmö, Kalmar slott, Visby, Karlshamn, Borgholm, Viborg, Kexholm, Narva, Ivanogorod, Reval, Dorpat, Riga, Dünamunde, Pernau, Nyenskans, Bremen-Verden, Stade, Wismar, Stettin, Stralsund, Anklam, Wolgast, Greifswald och Demmin.

Ur denna basorganisation, fredsstaten, mobiliserades i krig Arméns Fältartilleriregemente. Benämningen infördes i fredsorganisationen 1689. Regementet var förlagt i hela det dåvarande Svenska Riket. År 1700 organiserades fyra s.k. "fältstater" (No.1-No.4) för att följa Karl XII i fält. Regementet var uppdelat i fyra brigader. Brigaderna bestod av varierande antal kompanier men varje kompani bestod av 80 man. Livbrigaden (Stockholm, Vaxholm och Frösö skans) bestod av 13 kompanier, Göteborgsbrigaden (Göteborg, Karlstad och Eda skans) av 7 kompanier, Skånska brigaden (Kristianstad, Malmö, Landskrona, Jönköping, Kalmar och Stralsund) av 10 kompanier och Finska brigaden (Helsingfors, Lovisa, Tavastehus, och Varkaus) av 10 kompanier. Pjäserna var också av varierande modeller och med varierande kaliber vilket orsakade stora problem avseende ammunitionsförsörjningen. Hela fältartilleriet gick förlorat 1709. Organisationen byggdes upp igen från grunden och 1718 fastställdes namnet till Kongl. Artilleriregementet.

Under Stora nordiska kriget hade artilleriet förminskats avsevärt och omorganiserades helt och hållet 1718 till en fältanrättning och tolv fästningsanrättningar belägna i Stockholm, Jönköping, Malmö, Halmstad, Varberg, Göteborg, Kalmar, Kristianstad, Landskrona, Marstrand, Bohus och Sundsborg. Regementet hade 3 200 man organiserade i 40 kompanier år 1792. Två år senare 1794 omorganiserades regementet till fyra nya, Svea artilleriregemente, Göta artilleriregemente, Wendes artilleriregemente och Finska artilleriregementet.

Fälttåg[redigera | redigera wikitext]

Förbandschefer[redigera | redigera wikitext]

Nedan anges regementscheferna mellan 1697 och 1794.[1]

Namn, beteckning och förläggning[redigera | redigera wikitext]

Namn
Kungl Fältartilleriregementet 1630 1689
Kungl Artilleriregementet 1689 1794-06-22
Beteckningar
Saknade beteckning x x
Förläggningsorter
Olika, huvudsakligen Stockholm (F) 1636 1794-06-22

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Kjellander (2003), s. 247

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]