Arto Paasilinna

Arto Paasilinna
	Arto Paasilinna
	Arto Paasilinna, 30 november 2007.
Född	Arto Tapio Paasilinna; 20 april 1942; Kittilä, Finland
Död	15 oktober 2018 (76 år); Esbo, Finland
Medborgare i	Finland
Utbildad vid	Lapin kansankorkeakoulu
Sysselsättning	Författare, journalist
Arbetsgivare	'Warkauden Lehti, Koillissanomat, Pohjolan Työ, Apu, Suomen Kuvalehti, Viikkosanomat
Noterbara verk	Harens år
Make	Terttu Annikki Kasper
Föräldrar	Väinö Paasilinna och Hilda Maria Niva
Släktingar	Erno Paasilinna (syskon); Reino Paasilinna (syskon)
Utmärkelser
	Jussi för bästa manuskript (1978); Prix Air Inter (1989); Pro Finlandia-medaljen av Finlands Lejons orden (1993); Premio letterario Giuseppe Acerbi (1994); Pro Tapiola-priset (2002)
	Redigera Wikidata

Arto Tapio Paasilinna, född 20 april 1942 i Kittilä, död 15 oktober 2018 i Esbo,^[7] var en finländsk författare.

Innan han blev författare på heltid arbetade Paasilinna som journalist, bland annat som redaktör på Warkauden Lehti 1963–1964 och Apu 1968–1970, redaktionssekreterare på Koillissanomat 1964–1965 och chefredaktör för Pohjolan Työ 1966–1968. Han var även medarbetare på Suomen Kuvalehti 1964–1968 och 1970–1974 samt Viikkosanomat 1974–1975.^[8] Åren 1973–1974 var han verksamhetsledare för Nuoren Voiman Liitto.^[8]

Paasilinna skrev humoristiska romaner på finska och gav ut ett 40-tal böcker översatta till 35 språk. Paasilinna hade stora framgångar utomlands med bland annat böckerna En lycklig man^(fi), Kollektivt självmord^(fi) och Uppdrag: skyddsängel.

Paasilinna var bror till politikern Reino Paasilinna och till författaren Erno Paasilinna. Hans föräldrar var Väinö Paasilinna (tidigare Gullsten) och Hilda Maria Niva^[9].

Hans bok Harens år har filmatiserats (1977), och blev en stor publikframgång i Finland. Även Den ylande mjölnaren (1982) och Kollektivt självmord (2000) har filmats.

Arto Paasilinnas böcker ges ut på svenska av Brombergs bokförlag.

Bibliografi

Svensk titel	Svenskt utgivningsår	Finsk titel	Finskt utgivningsår	Översättare till svenska
		Karhunkaataja Ikä-Alpi	1964
		Kansallinen vieraskirja, graffiitti eli vessakirjoituksia	1971
		Operaatio Finlandia	1972
Paradisets fångar	2010	Paratiisisaaren vangit	1974	Camilla Frostell
Harens år	1992	Jäniksen vuosi	1975	Camilla Frostell
En lycklig man	2004	Onnellinen mies	1976	Camilla Frostell
På spaning efter farfar	2015	Isoisää etsimässä	1977	Camilla Frostell
Krigshästen och andra kämpar	2016	Sotahevonen	1979	Camilla Frostell
		Eurooppalaiset kasvot	1980
Hoppsan, jag är död!	2001	Herranen aika	1980	Camilla Frostell
Den ylande mjölnaren	1996	Ulvova mylläri	1981	Tomas Öhrn
		Kultainen nousukas	1982
De hängda rävarnas skog	1998	Hirtettyjen kettujen metsä	1983	Camilla Frostell
		Seitsemän saunahullua suomalaista	1984
Åskgudens son	1995	Ukkosenjumalan poika	1984	Camilla Frostell
		Parasjalkainen laivanvarustaja	1985
		Kymmenen tuhatta vuotta	1986
		Vapahtaja Surunen	1986
		Koikkalainen kaukaa	1987
Den ljuva giftkokerskan	1993	Suloinen myrkynkeittäjä	1988	Tomas Öhrn
Milda makter	2005	Auta armias	1989	Camilla Frostell
Kollektivt självmord	1997	Hurmaava joukkoitsemurha	1990	Camilla Frostell
Livet är kort, Rytkönen lång	1994	Elämä lyhyt Rytkönen pitkä	1991	Camilla Frostell
Världens bästa by	2003	Maailman paras kylä	1992	Camilla Frostell
Adam och Eva	2000	Aatami ja Eeva	1993	Camilla Frostell
Volotinens första fru och annat gammalt	2013	Volomari Volotisen ensimmäinen vaimo ynnä muuta vanhaa tavaraa	1994	Camilla Frostell
Prosten Huuskonens bestialiska betjänt	1999	Rovasti Huuskosen petomainen miespalvelija	1995	Camilla Frostell
		Lentävä kirvesmies	1996
Domedagen gryr	2007	Tuomiopäivän aurinko nousee	1997	Camilla Frostell
		Hankien tarinoita	1998
Skojarna i Örtagården	2011	Hirttämättömien lurjusten yrttitarha	1998	Camilla Frostell
		Hirnuva maailmanloppu	1999
		Ihmiskunnan loppulaukka	2000
Tio rivjärn	2002	Kymmenen riivinrautaa	2001	Camilla Frostell
Nio drömmar	2003	Yhdeksän unelmaa	2002	Camilla Frostell
		Sadan vuoden savotta	2003
Fabrikör Liljeroos luftskepp	2009	Liikemies Liljeroosin ilmalaivat	2003	Camilla Frostell
Uppdrag: skyddsängel	2008	Tohelo suojelusenkeli	2004	Camilla Frostell
Snablar!	2006	Suomalainen kärsäkirja	2005	Camilla Frostell
		Kuusilaakson tarinoita	2006
Hett blod, kalla nerver	2012	Kylmät hermot, kuuma veri	2006	Camilla Frostell
De oanständiga profeterna i Tibet	2014	Rietas rukousmylly	2007	Camilla Frostell
		Neitosten karkuretki	2008
		Suomalaisten kulkupelit	2008
		Elävänä omissa hautajaisissa	2009

Filmatiseringar

År	Titel på originalspråk	Svensk titel	Svensk översättning av titel
1977	Jäniksen vuosi	Harens år
1982	Ulvova mylläri	Den ylande mjölnaren
1986	Hirtettyjen kettujen metsä	De hängda rävarnas skog
1996	Elämä lyhyt, Rytkönen pitkä	Livet är kort, Rytkönen lång
2000	Hurmaava joukkoitsemurha	Kollektivt självmord
2002	Kymmenen riivinrautaa	Tio rivjärn
2006	Le Lièvre de Vatanen	Harens år	Vatanens hare

Utmärkelser

Jussi för bästa manuskript, för Harens år, med Kullervo Kukkasjärvi och Risto Jarva, 1978
Prix Air Inter, för The Year of the Hare, 1989
Pro Finlandia-medaljen av Finlands Lejons orden, 1993
Premio letterario Giuseppe Acerbi, 1994
Pro Tapiola-priset, 2002^[6]

[Redigera Wikidata]

Källor

^ NooSFere, NooSFere författar-ID: -45952, läst: 9 oktober 2017.^{[källa från Wikidata]}
^ Internet Speculative Fiction Database, ISFDB författar-ID: 5021, läst: 9 oktober 2017.^{[källa från Wikidata]}
^ BD Gest', BD Gest' author-ID: 36285, läst: 9 oktober 2017.^{[källa från Wikidata]}
^ Kirjailija Arto Paasilinna on kuollut (på finska), Yle, Yle Nyheter, 16 oktober 2018, läs online, läst: 16 oktober 2018.^{[källa från Wikidata]}
^ Libris, Kungliga biblioteket, 26 mars 2014, Libris-URI: 97mprzxt5gx2891, läst: 24 augusti 2018.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b] Arto Paasilinna sai Pro Tapiola-palkinnon (på finska), MTV Uutiset, 5 juni 2002, läs online.^{[källa från Wikidata]}
^ ”Författaren Arto Paasilinna är död” (på svenska). DN.SE. 16 oktober 2018. https://www.dn.se/kultur-noje/forfattaren-arto-paasilinna-ar-dod/. Läst 16 oktober 2018.
^ [a b] ”Paasilinna, Arto Tapio”. Finlands författare 1945-1980. Helsingfors: Suomalaisen Kirjallisuuden Seura och Svenska litteratursällskapet i Finland. 1985. sid. 470–471. ISBN 951-717-348-2
^ ”Paasilinna, Arto Tapio”. Finlands författare 1945-1980. Helsingfors: Suomalaisen Kirjallisuuden Seura och Svenska litteratursällskapet i Finland. 1985. sid. 470–471. ISBN 951-717-348-2

Externa länkar

Wikimedia Commons har media relaterad till Arto Paasilinna.

[6b7a75f773451bced5fdadef24881739b29af4af-1] NooSFere, NooSFere författar-ID: -45952, läst: 9 oktober 2017.^{[källa från Wikidata]}

[c4d0551b15ddf9f34d328e81f91918b59cb7bfc6-2] Internet Speculative Fiction Database, ISFDB författar-ID: 5021, läst: 9 oktober 2017.^{[källa från Wikidata]}

[15dab69e5b3911034e90d510906fd70de6cd8e08-3] BD Gest', BD Gest' author-ID: 36285, läst: 9 oktober 2017.^{[källa från Wikidata]}

[8d9ab12ecb4f58bdb4f3fcec9a94dcf2fb159cbd-4] Kirjailija Arto Paasilinna on kuollut (på finska), Yle, Yle Nyheter, 16 oktober 2018, läs online, läst: 16 oktober 2018.^{[källa från Wikidata]}

[b08e4bf8f7bf85c99f2a5f45a92e2c6f50356e5d-5] Libris, Kungliga biblioteket, 26 mars 2014, Libris-URI: 97mprzxt5gx2891, läst: 24 augusti 2018.^{[källa från Wikidata]}

[3d0f4cc8b34158ff72f5dc55e9df3903b9b4dd2b-6] [a b] Arto Paasilinna sai Pro Tapiola-palkinnon (på finska), MTV Uutiset, 5 juni 2002, läs online.^{[källa från Wikidata]}

[7] ”Författaren Arto Paasilinna är död” (på svenska). DN.SE. 16 oktober 2018. https://www.dn.se/kultur-noje/forfattaren-arto-paasilinna-ar-dod/. Läst 16 oktober 2018.

[:02-8] [a b] ”Paasilinna, Arto Tapio”. Finlands författare 1945-1980. Helsingfors: Suomalaisen Kirjallisuuden Seura och Svenska litteratursällskapet i Finland. 1985. sid. 470–471. ISBN 951-717-348-2

[:0-9] ”Paasilinna, Arto Tapio”. Finlands författare 1945-1980. Helsingfors: Suomalaisen Kirjallisuuden Seura och Svenska litteratursällskapet i Finland. 1985. sid. 470–471. ISBN 951-717-348-2

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]