Artros
| Artros | |
| Latin: arthrosis | |
 MRI på artros i ett knä. | |
| Klassifikation och externa resurser | |
|---|---|
| ICD-10 | M15-M19, M47 |
| ICD-9 | 715 |
| OMIM | 165720 |
| DiseasesDB | 9313 |
| Medlineplus | 000423 |
| eMedicine | med/1682 orthoped/427
pmr/93radio/492 |
| MeSH | svensk engelsk |
Artros eller osteoartrit är ett slags artropati, en sjukdom som innebär att en eller flera leders brosk blivit nedbrutet (degenererats), ofta felaktigt kallat "ledförslitning".
Det finns primär och sekundär artros.[1] Den drabbar främst äldre och därefter främst överviktiga. Vid belastning och rörelser uppstår smärta (artralgi). Hand-, höft-, knä- och tåleder drabbas oftast. Ledsvullnad och felställning är vanligt. Det är inte ovanligt, till och med förväntbart att man slutar med många tidigare aktiviteter och att kroppsvikten därmed höjs, processen kommer då att fortskrida.
Olika former av artros
Utan någon synlig bakomliggande orsak kan den primära artrosen utvecklas. Däremot framkommer den sekundära artrosen efter sjukdom, t.ex. reumatoid artrit, eller efter ett trauma. Pseudoartros kan inte jämföras med primär och sekundär artros.. Det är istället en fraktur som har läkt felaktigt och som har skapat en falsk led. Benändarna har klätts med brosk , så behandlingen blir att man på kirurgisk väg avlägsnar brosket. Därefter fixeras benändarna mot varandra så att de kan läka ihop.[1][2]
Behandling
Brosk genomströmmas inte av blod utan bibehålls av ledvätska. När brosket komprimeras genom belastning för att sedan expandera sugs ledvätska in i brosket. Därför är belastning av lederna viktigt för att förebygga och motverka artros. Två systematiska kunskapssammanställningar (Cochrane-rapporter) som utvärderat knä- och höftartros visar att träning (ej i vatten) kan öka självrapporterad fysisk funktionsförmåga och minska smärta.[3][4] Resultaten är underlag för de nationella riktlinjer som Socialstyrelsen har tagit fram.[5] En sjukgymnast kan hjälpa till med anpassad träning. Vid problem med artros i fotens leder, ankeln eller knän kan ofta ortopediska fotbäddar och fotriktiga skor lindra.
Kortisoninjektioner lindrar smärta i flera veckor till månader men långvarig användning av kortison minskar skelettets styrka. Antiinflammatoriskt läkemedel (NSAID) i tablettform är också en ofta använd symtomlindrare, men är inte heller acceptabel i längden, eftersom det på liknande sätt som kortison angriper skelettet.
Vid knäledsartros hos överviktiga kan smärtan minskas väsentligt, om den drabbade kan reducera sin kroppsvikt. Intraartikulär injektion med hyaluronsyra (tuppkamsextrakt) kan prövas, men effekten är ännu inte vetenskapligt säkerställd.[6]
Vissa leder (vanligast höft och knä) kan i avancerade fall ersättas med ledproteser. En protes är inte bara till för äldre och stillasittande personer. Med ytersättningen insatt av en kvalificerad ytersättningsspecialist kan brandmän, elitidrottare och andra unga aktiva personer få sitt tidigare liv helt tillbaka. Idag finns det personer från 14 till 78 år i ålder med en eller två ytersättningar. Ytersättning finns även till armleden.
Se även
Källor
Externa länkar
- Vårdguiden: Artros i stortån
- Vårdguiden: Artros i tummen
- Vårdguiden: Knäledsartros
- Vårdguiden: Höftledsartros
Noter och referenser
- ^ [a b] Nationalencyklopedin 2014: Artros
- ^ Pseudoatros
- ^ Services, Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU); Swedish Agency for Health Technology Assessment and Assessment of Social. ”Träning som behandling av smärta och funktionsnedsättning vid höftartros”. www.sbu.se. http://www.sbu.se/sv/publikationer/sbu-kommentar/traning-som-behandling-av-smarta-och-funktionsnedsattning-vid-hoftartros/. Läst 31 maj 2016.
- ^ Services, Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU); Swedish Agency for Health Technology Assessment and Assessment of Social. ”Träning som behandling av smärta och funktionsnedsättning vid knäartros”. www.sbu.se. http://www.sbu.se/sv/publikationer/sbu-kommentar/traning-som-behandling-av-smarta-och-funktionsnedsattning-vid-knaartros/. Läst 31 maj 2016.
- ^ ”Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar”. www.socialstyrelsen.se. http://www.socialstyrelsen.se/nationellariktlinjerforrorelseorganenssjukdomar. Läst 31 maj 2016.
- ^ Per Lindblom; Knäledsartros, Internetmedicin.se.