Arvid Rundberg

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Arvid Rundberg, född 30 augusti 1932Väddö, Stockholms län, död 4 januari 2010, var en svensk författare, journalist och socialist.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Rundberg är mest känd för sin bokserie En arbetares memoarer, vilka han skrev baserade på egna intervjuer med arbetare i olika länder. Arvid Rundberg kom från ett borgerligt hem, som han lämnade tidigt då han gick till sjöss vid 15 års ålder. Han blev senare journalist och författare. Han skrev också filmmanus och medverkade med roller i ett par filmer. Han arbetade drygt 20 år som lektör åt Bibliotekstjänst, han skrev också krönikor i bland annat Metallarbetaren.

Rundberg har varit aktiv i Förbundet Sverige-Sovjetunionen och styrelseledamot i den sovjetvänliga Svenska Fredskommittén. Efter Sovjets invasion av Afghanistan hävdade han att "ett entydigt fördömande av Sovjetunionens 'invasion' (är) att backa upp den av USA dirigerade kontrarevolutionen, att bortse från faktiska ekonomiska och sociala förhållanden i Afghanistan, att vända det afghanska folkets befrielsekamp ryggen."[1] Efter ett besök i Afghanistan påstod han att gerillan bara består av "c:a 2000 ligor av terrorister" som mördar skolbarn, läkare och mullor. "Det är bara när det är fråga om någon större gränsövergång som Sovjet hjälper till."[2]

Rundberg gjorde 1989 gällande att han kidnappats på Malta av "högerextremister", förts till havs och där övermannat en av de beväpnade kidnapparna.[3] Enligt artikeln gjordes det ingen polisanmälan.

Filmer[redigera | redigera wikitext]

Manus[redigera | redigera wikitext]

Rådgivare[redigera | redigera wikitext]

Scenario[redigera | redigera wikitext]

Roll[redigera | redigera wikitext]

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

  • Barnatro: en polisroman (2001)
  • Mördande arv: en kriminalberättelse (1998)
  • Tango: en historisk roman (1993)
  • Charlie Bensons krig (1989)
  • Mitt Berlin (1987)
  • Frisco-Per (1985)
  • Resan till Jorden (1984)
  • Resa till New Orleans: en roman (1980)
  • En tysk arbetares memoarer (1978)
  • En engelsk arbetares memoarer (1977)
  • En rysk arbetares memoarer (1974)
  • En svensk arbetares memoarer: Gustav Ericson (1973)
  • Barnsonaten (1973)
  • Personakt (1970)
  • Nittonhundrasextionio (1969)
  • Byggnadsarbetare tillsammans med fotograf Jean Hermansson (1969)
  • Den stora kappseglingen tillsammans med fotograf Reijo Rüster (1968)
  • Kvinnorna i Valerosa (1968)
  • Hajgraven (1967)
  • Luna: roman om havet och människan (1966)
  • Mannen i mitten: porträtt av en hemlig agent (1965)
  • 100 år i luften (1965)
  • Mannen från Amerika (1964)
  • Mr Bilks död (1963)
  • Upp periskop! En bok om det svenska ubåtsvapnet (1963)
  • De sista (1962)

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Expressen, 1980-03-01.
  2. ^ FIB/Kulturfront 22/82.
  3. ^ Aftonbladet 1989-07-11.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]