Arvsskatt
Arvsskatt är skatt på arv. Arvsskatt finns i flera länder i Europa. Arvsskatter är vanligen utformad så att skattesatsen varierar såväl med arvets storlek (en progressiv skattesats tillämpas) som med arvtagarens släktskap eller annan koppling till den avlidne, så att makar eller barn betalar lägre skatt än mer avlägsna släktingar.[1]
Danmark
I Danmark tas en arvsskatt ut under namnet boafgift, som 1995 ersatte arveafgift. Makar och registrerade partner betalar ingen boafgift. Nära släktingar betalar 15 procent på belopp över 289 000 danska kronor[2]. Övriga betalar dels dessa 15 procent, och dels 25 procent på återstoden, det vill säga totalt 36,25 procent.[3]
Folketinget beslutade i juni 2017 om ändring i boafgiftsloven som innebär att arvsskatten på familjeägda företag successivt sänks ned till 5 procent 2020[4].
Finland
I Finland tas arvsskatt ut på arv över 20 000 euro. För belopp därutöver tas en skattesats ut som varierar mellan 7 och 19 procent för makar och släktingar i rakt upp- och nedstigande led ("I skatteklassen"), och mellan 20 och 35 procent för andra arvtagare ("II skatteklassen").[5]
Norge
I Norge har arvsskatten avskaffats från 2014.
Sverige
Arvsskatten i Sverige avskaffades 1 januari 2005, av regeringen Persson, men datumet flyttades retroaktivt till 17 december 2004. På detta sätt befriades de efterlevande efter de avlidna i jordbävningen i Indiska oceanen 2004 från arvsskatt. Arvskatten för efterlevande make, registrerad partner och sambo avskaffades dock redan 1 januari 2004.[6]
Arvsskatt har ofta varit knuten till gåvoskatt för att förhindra skatteplanering där man ger sina arvingar förskott på arvet.
Arvsskatten var förut hög i Sverige. Det var upp till 70 % på större förmögenheter. Orealiserad reavinstskatt fick ej dras av och summan av dem blev nära 100 %. Det hände att arvsskatten och reavinstskatten blev större än förmögenheten om värdet sjönk mellan dödsdagen och försäljningen av aktier eller fastigheter.[7] Många äldre förmögna valde av dessa skatteskäl att flytta till annat land[8].
Familjeföretag drabbades särskilt hårt eftersom de tvingades realisera tillgångar i företaget för att betala arvsskatten. De drabbades av skatt i flera led vid en tidpunkt där det samtidigt ofta finns många andra viktiga uppgifter att hantera för att företaget ska klara ett generationsskifte. Många storföretag i Sverige köpte billigt mellanstora företag som arvingar var tvungna att sälja snabbt. Problematiken kring generationsskiften i familjeföretag var den viktigaste anledningen till att arvsskatten avskaffades i Sverige[9].
Arvsskatt i Sverige fram till 2004
I det system för arvsskatt som gällde i Sverige fram till 2004 delades arvingarna in i tre skatteklasser med olika beskattning:[6]
- Klass I utgjordes av den avlidnes make, registrerad partner eller sambo, barn, avkomlingar till barn (barnbarn o.s.v.), styvbarn och i vissa fall fosterbarn, make eller sambo till barn, samt efterlevande make eller sambo till avlidet barn.
- Klass II utgjordes av den avlidnes föräldrar, syskon, syskonbarn och annan person som inte tillhör klass I och III.
- Klass III utgjordes bl.a. av kommuner och svenska stiftelser eller föreningar.
Ett grundavdrag tillämpades, med följande belopp för år 2004.[6] Klass I: 70 000 kr, och för barn ytterligare 10 000 kronor per år (eller del av år) som återstår till 18 års ålder. Klass II och klass III: 21 000 kr.
Den del av arvet som återstod efter grundavdraget betecknades den skattepliktiga lotten, och på denna betalades 10%-30% skatt.[6] För klass I gällde 10% upp till 300 000 kronor och 30% på delen över 600 000 kronor. För klass II gällde 10% upp till 70 000 kronor och 30% på delen över 140 000 kronor. För klass III gällde 10% upp till 90 000 kronor och 30% på delen över 170 000 kronor.
Om en arvinge avled inom tio år från arvet var det möjligt att få del av arvsskatten återbetald i form av eftergift. Storleken på eftergiften minskade med tiden. Inom ett år var den 100%, och minskade därefter med 10 procentenheter per år till 10% mellan nio och tio år.[6]
Se även
Källor
- ^ Arfsskatt i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1904)
- ^ ”Boafgift og gaveafgift - faktaside - Skatteministeriet”. www.skm.dk. http://www.skm.dk/skattetal/beregning/afgiftsberegning/boafgift-og-gaveafgift-faktaside. Läst 28 december 2017.
- ^ Borger.dk: Arveregler og afgifter, läst 2014-11-23
- ^ ”L 183 Forslag til lov om ændring af boafgiftsloven og forskellige andre love.”. http://www.ft.dk/samling/20161/lovforslag/L183/index.htm. Läst 24 april 2024.
- ^ Vero skatt: Arv, läst 2014-11-23
- ^ [a b c d e] Bouppteckning, SKV 461 utgåva 3, Skatteverket
- ^ Riksdagens protokoll 1984/85:6
- ^ Henrekson, Magnus; Waldenström. Inheritance Taxation in Sweden, 1885–2004: The Role of Ideology, Family Firms and Tax Avoidance. http://www.ifn.se/publikationer/working_papers/2014/1032
- ^ ”Ydstedt, A & Wollstad A, Tio år utan arvsskatt : sörjd av ingen - saknad av få, Ekerlids 2015”. http://libris.kb.se/bib/17973559. Läst 24 juli 2015.
Externa länkar
- Informationssida om svensk arvsskatt
- Arfsskatt i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1904)
