Asaron

Från Wikipedia
Asaron
StrukturformelMolekylmodell
Systematiskt namn1,2,4-Trimetoxy-5-[(E)-prop-1-enyl]benzene (α)
1,2,4-Trimetoxy-5-[(Z)-prop-1-enyl]benzene (β)
Övriga namnalfa-Azaron
cis-Isoelemicin
2,4,5-Trimetoxyfenyl-2-propen
Kemisk formelC12H16O3
Molmassa208,257 g/mol
UtseendeFärglöst fast ämne
CAS-nummer2883-98-9 (α)
5273-86-9 (β)
SMILESO(c1cc(c(OC)cc1OC)/C=C/C)C (α)
C/C=C\c1cc(c(cc1OC)OC)OC (β)
Egenskaper
Densitet1,028[1] g/cm³
Löslighet (vatten)Olöslig g/l
Smältpunkt62-63[2] °C
Kokpunkt296 °C
SI-enheter & STP används om ej annat angivits

Asaron, C12H16O3, är en kemisk förening av fenylpropanoidklassen som finns i vissa växter som Acorus och Asarum.[2] Det finns två isomerer, α (eller trans) och β (eller cis).[3] Som en flyktig doftolja används den för att döda skadedjur och bakterier.[4] Den är ett hallucinogent ämne som har vissa likheter med meskalin.

Farmakologi[redigera | redigera wikitext]

Det huvudsakliga kliniska symptomet på asaron är långvarig kräkningar som ibland varade mer än 15 timmar. Asaron metaboliseras inte till trimetoxiamfetamin som har hävdats av online-leverantörer.[5]

Europarådets expertkommitté för aromämnen drog slutsatsen att β-asaron är klart cancerframkallande[6] och har föreslagit gränser för koncentrationen i smakämnen som bitter framställd av Acorus calamus (kalmus).[7]

β-Asarone uppvisar anti-svampaktivitet genom att hämma ergosterol biosyntes i Aspergillus niger.[8] Toxicitet och cancerframkallande av asaron innebär emellertid att det kan vara svårt att utveckla någon praktisk medicinering baserat på den.[9]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Asarone, 23 februari 2022.

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Data for α-Asarone at ChemSpider
  2. ^ [a b] ”Asarone”. The Merck Index. "14th edition". Merck Research Laboratories. 2006. ss. 135. ISBN 978-0-911910-00-1. 
  3. ^ Beta asarone has CAS# 5273-86-9
  4. ^ ”Antimicrobial activity of Acorus calamus (L.) rhizome and leaf extract”. Acta Biol. Szeg. 53 (1): sid. 45–49. 2009. 
  5. ^ ”Bioanalytical investigation of asarone in connection with Acorus calamus oil intoxications”. J Anal Toxicol 33 (9): sid. 604–9. 2009. doi:10.1093/jat/33.9.604. PMID 20040135. 
  6. ^ Cartus, Alexander T.; Stegmüller, Simone; Simson, Nadine; Wahl, Andrea; Neef, Sylvia; Kelm, Harald; Schrenk, Dieter (2015-08-26). ”Hepatic Metabolism of Carcinogenic β-Asarone”. Chemical Research in Toxicology 28 (9): sid. 1760–1773. doi:10.1021/acs.chemrestox.5b00223. ISSN 0893-228X. PMID 26273788. 
  7. ^ Opinion of the Scientific Committee on Food on the presence of β-asarone in flavourings and other food ingredients with flavouring properties. European Commission Scientific Committee on Food. 8 January 2002. http://ec.europa.eu/food/fs/sc/scf/out111_en.pdf. 
  8. ^ Venkatesan, Ramya; Karuppiah, Prakash Shyam; Arumugam, Gnanamani; Balamuthu, Kadalmani (2017-11-10). ”β-Asarone Exhibits Antifungal Activity by Inhibiting Ergosterol Biosynthesis in Aspergillus niger ATCC 16888” (på engelska). Proceedings of the National Academy of Sciences, India Section B: Biological Sciences 89: sid. 173–184. doi:10.1007/s40011-017-0930-4. ISSN 0369-8211. 
  9. ^ Perrett, Sheena; Whitfield, Philip J. (1995). ”Anthelmintic and pesticidal activity of Acorus gramineus (Araceae) is associated with phenylpropanoid asarones”. Phytotherapy Research 9 (6): sid. 405. doi:10.1002/ptr.2650090604. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]