Ashkenazer

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Ashkenazer
יהודי אשכנז (Y'hudey Ashkenaz)
Antal sammanlagt
(10[1]–11,2[2] miljoner)
Regioner med betydande antal
USA USA 5–6 miljoner[3]
Israel Israel 2,8 miljoner[1][4]
Ryssland Ryssland 194 000–500 000
Argentina Argentina 300 000
Storbritannien Storbritannien 260 000
Kanada Kanada 240 000
Frankrike Frankrike 200 000
Tyskland Tyskland 200 000
Ukraina Ukraina 150 000
Australien Australien 120 000
Sydafrika Sydafrika 80 000
Vitryssland Vitryssland 80 000
Ungern Ungern 75 000
Chile Chile 70 000
Belgien Belgien 30 000
Brasilien Brasilien 30 000
Nederländerna Nederländerna 30 000
Moldavien Moldavien 30 000
Polen Polen 25 000
Mexiko Mexiko 18 500
Sverige Sverige 18 000
Lettland Lettland 10 000
Rumänien Rumänien 10 000
Österrike Österrike 9 000
Nya Zeeland Nya Zeeland 5 000
Azerbajdzjan Azerbajdzjan 4 300
Litauen Litauen 4 000
Tjeckien Tjeckien 3 000
Slovakien Slovakien 3 000
Estland Estland 1 000
Finland Finland 800
Språk

Jiddisch[5]
Nutida: Lokala språk, främst hebreiska, engelska och ryska

Religion

Judendom, vissa är sekulära eller icke-religiösa

Besläktade folkgrupper

Sefarder, mizracher, samarier,[6][7][8] kurder,[8] andra levantiska folkgrupper (druser, assyrier,[6][7] araber[6][7][9][10]), medelhavsgrupper[11][12][13][14][15]

Ashkenazer, även ashkenaziska judar eller ashkenazim, (hebreiska: אַשְׁכְּנַזִּים, Ashkenazi [ˌaʃkəˈnazim], singular: [ˌaʃkəˈnazi]; även יְהוּדֵי אַשְׁכֲּנַז, Y'hudey Ashkenaz, ”Tysklands judar”) är den grupp av judar som på medeltiden kom att bosätta sig i Tyskland och norra Frankrike, samt därefter i Polen och andra östeuropeiska områden.

Ashkenaziska judar anammade från bosättningens början den medeltida tyska som talades runt Rhendalen. Detta språk tog de judar som sedan flyttade till Polen, Ryssland och de baltiska länderna med sig och utvecklade till jiddisch. Man använde lånord från hebreiska när man talade om religion eller filosofi. Från slaviska språk lånade man ord för att tala om mat, till exempel khrein ("pepparrot") och petrushka ("persiljerot"; ryska för "persilja).

De ashkenaziska judarna kom att forma sin religion delvis efter egna seder och bruk. Den ashkenaziska gudstjänstformen (nusach) skiljer sig därför från sefardernas och de orientaliska judarnas, vars nusach påverkades av de judiska akademierna i Babylonien på 500–800-talet. Den sefardiska riten anses av många närmare besläktad med den som var gängse i och omkring det forntida Palestina.

Judar i Centraleuropa på en tysk karta från 1881.

De ashkenaziska judarna har traditionellt varit i majoritet bland judar i Central- och Östeuropa, samt även bland judar som utvandrat till USA, men de är också den judiska grupp som drabbats hårdast av förintelsen.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] ”Ashkenazi Jews”. Ashkenazi Jews. The Hebrew University of Jerusalem. Arkiverad från originalet den 20 oktober 2013. https://web.archive.org/web/20131020004618/http://hugr.huji.ac.il/AshkenaziJews.aspx. Läst 29 oktober 2013. 
  2. ^ First genetic mutation for colorectal cancer identified in Ashkenazi Jews”. The Gazette (Johns Hopkins University). 8 september 1997. http://www.jhu.edu/~gazette/julsep97/sep0897/briefs.html. Läst 24 juli 2013. 
  3. ^ Feldman, Gabriel E. (May 2001). ”Do Ashkenazi Jews have a Higher than expected Cancer Burden? Implications for cancer control prioritization efforts”. Israel Medical Association Journal 3 (5): sid. 341–46. http://www.ima.org.il/IMAJ/ViewArticle.aspx?aId=2748. Läst 4 september 2013. 
  4. ^ Statistical Abstract of Israel, 2009, CBS. ”Table 2.24 – Jews, by country of origin and age” (PDF). Table 2.24 – Jews, by country of origin and age. http://www.cbs.gov.il/reader/shnaton/templ_shnaton_e.html?num_tab=st02_24x&CYear=2009. Läst 22 mars 2010. 
  5. ^ Yiddish”. Ethnologue. http://www.ethnologue.com/18/language/yid/. Läst 3 september 2017. 
  6. ^ [a b c] ”Reconstruction of Patrilineages and Matrilineages of Samaritans and Other Israeli Populations From Y-Chromosome and Mitochondrial DNA Sequence Variation” (PDF). Reconstruction of Patrilineages and Matrilineages of Samaritans and Other Israeli Populations From Y-Chromosome and Mitochondrial DNA Sequence Variation. Arkiverad från originalet den 8 May 2013. https://web.archive.org/web/20130508024921/http://evolutsioon.ut.ee/publications/Shen2004.pdf. Läst 15 augusti 2013. 
  7. ^ [a b c] ”Jews Are The Genetic Brothers Of Palestinians, Syrians, And Lebanese”. Science Daily. 9 maj 2000. http://www.sciencedaily.com/releases/2000/05/000509003653.htm. Läst 19 juli 2013. 
  8. ^ [a b] Traubman, Tamara (21 november 2001). ”Study Finds Close Genetic Connection Between Jews, Kurds” (på en). Haaretz. http://www.haaretz.com/print-edition/news/study-finds-close-genetic-connection-between-jews-kurds-1.75273. Läst 3 september 2017. 
  9. ^ Wade, Nicholas (9 juni 2010). ”Studies Show Jews' Genetic Similarity”. The New York Times. https://www.nytimes.com/2010/06/10/science/10jews.html. Läst 15 augusti 2013. 
  10. ^ ”High-resolution Y chromosome haplotypes of Israeli and Palestinian Arabs reveal geographic substructure and substantial overlap with haplotypes of Jews” (PDF). High-resolution Y chromosome haplotypes of Israeli and Palestinian Arabs reveal geographic substructure and substantial overlap with haplotypes of Jews. http://www.ucl.ac.uk/tcga/tcgapdf/Nebel-HG-00-IPArabs.pdf. Läst 15 augusti 2013. 
  11. ^ European population substructure: clustering of northern and southern populations”. PLoS Genet. 2 (9): sid. e143. September 2006. doi:10.1371/journal.pgen.0020143. PMID 17044734. PMC: 1564423. http://genetics.plosjournals.org/perlserv/?request=get-document&doi=10.1371/journal.pgen.0020143 [död länk]
  12. ^ The genetic legacy of religious diversity and intolerance: paternal lineages of Christians, Jews, and Muslims in the Iberian Peninsula”. American Journal of Human Genetics 83 (6): sid. 725–736. December 2008. doi:10.1016/j.ajhg.2008.11.007. PMID 19061982. 
  13. ^ M. D. Costa and 16 others (2013). ”A substantial prehistoric European ancestry amongst Ashkenazi maternal lineages”. Nature Communications 4. doi:10.1038/ncomms3543. PMID 24104924. PMC: 3806353. Bibcode2013NatCo...4E2543C. http://www.nature.com/ncomms/2013/131008/ncomms3543/full/ncomms3543.html. 
  14. ^ Jewish Women's Genes Traced Mostly to Europe – Not Israel – Study Hits Claim Ashkenazi Jews Migrated From Holy Land”. The Jewish Daily Forward. 12 oktober 2013. http://forward.com/articles/185399/jewish-womens-genes-traced-mostly-to-europe-not/#. 
  15. ^ Shai Carmi; Ken Y. Hui; Ethan Kochav; Xinmin Liu; James Xue; Fillan Grady; Saurav Guha; Kinnari Upadhyay; et al. (September 2014). ”Sequencing an Ashkenazi reference panel supports population-targeted personal genomics and illuminates Jewish and European origins”. Nature Communications 5: sid. 4835. doi:10.1038/ncomms5835. PMID 25203624. PMC: 4164776. Bibcode2014NatCo...5E4835C. http://www.nature.com/ncomms/2014/140909/ncomms5835/full/ncomms5835.html. Läst 16 september 2014.