Hoppa till innehållet

Askskiktdyna

Från Wikipedia
Askskiktdyna
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeSvampar
Fungi
DivisionSporsäcksvampar
Ascomycota
KlassSordariomycetes
OrdningKolkärnsvampar
Xylariales
FamiljKolkärnsvampar
Xylariaceae
SläkteDaldinia
ArtAskskiktdyna
Daldinia concentrica
Vetenskapligt namn
§ Daldinia concentrica
Auktor(Bolton) Ces. & De Not. 1863
Synonymer
Fungus fraxineus Ray [1]
Sphaeria fraxinea Sibth.[1]
Hemisphaeria tuberosa (Scop.) Kuntze 1898[2]
Hypoxylon tuberosum (Scop.) Wettst. 1885[3]
Daldinia tuberosa (Scop.) J. Schröt. 1881[4]
Hemisphaeria concentrica (Bolton) Klotzsch 1843[5]
Hypoxylon concentricum (Bolton) Grev. 1828[6]
Stromatosphaeria concentrica (Bolton) Grev. 1828[6]
Peripherostoma concentricum (Bolton) Gray 1821[7]
Sphaeria fraxinea Sibth. 1794[8]
Sphaeria concentrica Bolton 1792[9]
Sphaeria tunicata Tode 1791[10]
Sphaeria tuberosa (Scop.) Timm 1788[11]
Lycoperdon fraxineum Huds. 1778[12]
Lycoperdon atrum Schaeff. 1774[13]
Valsa tuberosa Scop. 1772[14]
Hemisphaeria concentrica (Bolton) Klotzsch [1]

Den mykologiska karaktären hos askskiktdyna:


hymenium:
gleba


hatt:
ingen


skivtyp:
inte tillämpbart


ätlighet:
oätlig




fot:
inte tillämpbart


sporavtryck:
svart


ekologi:
saprofyt

Askskiktdyna (Daldinia concentrica) är en svampart[15] som först beskrevs av James Bolton, och fick sitt nu gällande namn av Ces. & De Not. 1863. Askskiktdyna ingår i släktet Daldinia och familjen kolkärnsvampar.[16][17][18] Arten är reproducerande i Sverige.[18] Inga underarter finns listade i Catalogue of Life.[16]

Beskrivning

[redigera | redigera wikitext]

Askskiktdynan är en saprotrof på död ved av ask eller bok. Den bildar fruktkroppar året om. Fruktkropparna är runda eller kuddformade och mellan 2 och 10 centimeter stora. De är till en början matt rosa-bruna, men blir med tiden svarta och glänsande. Det yttre skalet spricker lätt, och det hårda fruktköttet inuti har tydliga koncentriska ringar av svart och grått. Sporerna släpps ut från det yttre skalet genom perithecier och bildar en mörk hinna på träet runt svampen.[19]

En förväxlingsart till askskiktdynan är stubbdyna (Kretzschmaria deusta), vars fruktkroppar dock inte blir runda och heller inte har koncentriska ringar inuti.[19]

Ekologi

[redigera | redigera wikitext]

Askskiktdynan är en saprotrof och dödar därför inte sitt värdträd, utan lever endast av död ved som den bryter ned. Många insekter och andra smådjur lever inuti askskiktdynans fruktkroppar, och larverna till fjärilsarten jättepraktmal (Harpella forficella) äter svampen.[19]

Användning

[redigera | redigera wikitext]

Svampen har länge använts som fnöske, och i Spanien har man hittat spår av svampen i en utgrävning av en 7 000 år gammal bosättning. Den torra fruktkroppen fattar lätt eld av gnistor från flinta och stål.[20]

Tradition

[redigera | redigera wikitext]

På engelska kallas svampen "King Alfred's cakes", efter 800-talskungen Alfred den store. Enligt myten sökte Alfred skydd undan plundrande vikingar hos en bondkvinna som bad honom passa hennes bröd som stod i ugnen. Alfred råkade bränna brödet och fick skäll av bondkvinnan, och svampen har således fått sitt namn eftersom den liknar små brända bullar.[19][20]

Ett annat engelskt namn är "cramp balls", eftersom man trodde att det lindrade kramper om man bar med sig svampen.[19] Ytterligare ett namn är "coal fungus", antagligen på grund av den kolsvarta färgen och för dess egenskaper som fnöske.[20]

Bildgalleri

[redigera | redigera wikitext]

Källor

[redigera | redigera wikitext]
  1. 1 2 3 ”CABI databases”. http://www.speciesfungorum.org. Läst 24 januari 2013.
  2. ↑ Kuntze (1898) , In: Revis. gen. pl. (Leipzig) 3(2):482
  3. ↑ Wettst. (1885) , In: Verh. zool.-bot. Ges. Wein 35:591
  4. ↑ J. Schröt. (1881) , In: Jber. schles. Ges. vaterl. Kultur 59:464
  5. ↑ Klotzsch (1843) , In: Nova Acta Acad. Leop. Carol. Ac. Naturf. Fo. 19:241
  6. 1 2 Grev. (1828) , In: Scott. crypt. fl. (Edinburgh) 6:pl. 324
  7. ↑ Gray (1821) , In: Nat. Arr. Brit. Pl. (London) 1:513
  8. ↑ Sibth. (1794) , In: Fl. oxon.:401
  9. ↑ Bolton (1792) , In: Hist. fung. Halifax, App. (Huddersfield):180
  10. ↑ Tode (1791) , In: Fung. mecklenb. sel. (Lüneburg) 2:59
  11. ↑ Timm (1788) , In: Fl. Megapol. Prodr. 1:279
  12. ↑ Huds. (1778) , In: Fl. Angl., Edn 2 2:641
  13. ↑ Schaeff. (1774) , In: Fung. Bavar. Palat. 4:131
  14. ↑ Scop. (1772) , In: Fl. carniol., Edn 2 (Wien) 2:399
  15. ↑ Ces. & De Not. (1863) , In: Comm. Soc. crittog. Ital. 1(4):197
  16. 1 2 Bisby F.A., Roskov Y.R., Orrell T.M., Nicolson D., Paglinawan L.E., Bailly N., Kirk P.M., Bourgoin T., Baillargeon G., Ouvrard D. (red.) (23 september 2011). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2011 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2011/search/all/key/daldinia+concentrica/match/1. Läst 24 september 2012.
  17. ↑ Species Fungorum. Kirk P.M., 2010-11-23
  18. 1 2 Dyntaxa Askskiktdyna
  19. 1 2 3 4 5 ”King Alfred's Cakes (Daldinia concentrica)”. Woodland Trust. https://www.woodlandtrust.org.uk/trees-woods-and-wildlife/fungi-and-lichens/king-alfreds-cakes/. Läst 3 maj 2025.
  20. 1 2 3 Rowena Hill (8 augusti 2019). ”Meet the firestarting fungus”. Royal Botanic Gardens Kew. https://www.kew.org/read-and-watch/king-alfreds-cakes-fungus. Läst 3 maj 2025.

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Askskiktdyna&oldid=57381155”