Atelidae

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Atelidae
Ateles-geoffroyi 48090599.jpg
arten Ateles geoffroyi
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassDäggdjur
Mammalia
OrdningPrimater
Primates
UnderordningHaplorhini
InfraordningBrednäsor
Platyrrhini
FamiljAtelidae
Vetenskapligt namn
§ Atelidae
AuktorGray, 1825
Hitta fler artiklar om djur med

Atelidae är en familj i delordningen brednäsor, som tillhör ordningen primater. Djur i denna familj kännetecknas av en gripsvans. Det finns 23 arter fördelade över fem släkten som lever i Central- och Sydamerika.

Kännetecken[redigera | redigera wikitext]

Arterna i familjen når en kroppslängd mellan 35 och 80 centimeter och därtill kommer en svans som ibland kan vara 90 centimeter lång. Vikten varierar mellan 5 och 15 kilogram.[1] De största medlemmarna finns i släktena spindelapor och vrålapor, som även är de största primaterna på den amerikanska kontinenten. Angående storleken finns en tydlig könsdimorfism i släktena vrålapor och ullapor – hannar är större än honor, hos andra släkten är könen lika stor[1]. Pälsens färg är beroende på art och levnadsområde. Grundfärgen är vanligen grå-, brun, röd- eller svartaktig. Extremiteterna är särskilt långa, händerna påminner om en krok och tummen är ibland bakåtbildad. Gripsvansen saknar hår vid spetsens undersida och huden där används som haptisk sinne. Hos vissa arter är honornas klitoris förstorade och påminner om en penis. Som de flesta andra brednäsor har arterna följande tandformel: I 2/2, C 1/1 , P 3/3, M 3/3, alltså sammanräknad 36 tänder[1].

Utbredning och habitat[redigera | redigera wikitext]

Familjen förekommer på den amerikanska kontinenten från södra Mexiko till Brasilien, Bolivia och norra Argentina[1]. Alla arter lever i olika sorters skogar. Några medlemmar som spindelapor är bunden till urskogar, vrålapor finns även i skogar som tappar löven vid hösten samt till och med i habitat som påminner om savann.

Levnadssätt[redigera | redigera wikitext]

Dessa djur är aktiva under dagen och klättrar genom skogen. Ibland vistas de även på marken. Bland grenarna går de på fyra extremiteter eller i armgång. Huvudsakligen spindelapor och ullspindelapor har utvecklat detta rörelsesätt och liknar i detta avseende gibboner, men de är inte nära släkt med dessa primater.

De lever i grupper där individerna är polygama. Hos mindre flockar finns oftast en hanne med ett "harem" av honor. Å andra sidan förekommer också stora grupper med upp till 100 individer som består av flera hannar och honor. I dessa grupper finns vanligen en tydlig hierarki.[2] Ibland delar sig gruppen i mindre flockar när de letar efter föda. Grupperna bor ibland i särskilt stora revir (hos ullapor upp till 1 000 hektar) men gränserna bevakas inte så noga och de är mindre aggressiva mot individer från andra grupper. Även i gruppen är beteendet mera vänskapligt och inte lika hotfullt som hos andra primater.

Kommunikationen med hjälp av olika höga läten spelar en stor roll. Dessa skrik används för att meddela sin egen position och för att hitta gruppmedlemmar. Särskilt utpräglat är detta beteende hos vrålapor som har förstorade tungben och brosk i struphuvudet för att åstadkomma höga läten.

Föda[redigera | redigera wikitext]

Arterna är allätare, men hos flera släkten består den huvudsakliga födan av frukter, frön och blad.[1] Vanligen beror födans sammansättning på art och årstiden. Vrålapor och vissa ullspindelapor har blad som huvudföda och de har långa vilotider för att kompensera födans låga närvärde. I viss mån äter familjens medlemmar insekter och andra smådjur.

Fortplantning[redigera | redigera wikitext]

Deras fortplantning sker särskilt långsamt. Bara vartannat eller vart fjärde år föder honan ett ungdjur och födelsen är inte bunden till någon årstid.[2] Dräktigheten varar vanligen i 6 till 8 månader (beroende på art) och sedan föds oftast ett enda ungdjur[1]. För ungens uppfostring ansvarar nästan uteslutande honan. Efter ett till två år sluter honan att ge di och ungdjuret är efter 6 till 8 år könsmoget. Livslängden är jämförelsevis lång, individer i fångenskap blev flera decennier gamla. En individ av spindelapor blev till exempel 48 år gammal[1].

Hot[redigera | redigera wikitext]

Många arter jagas av indianerna för köttets skull. Ett annat hot mot aporna är förstörelsen av apornas levnadsområde. Släktet ullspindelapor är nästan utrotat. Även flera andra arter listas av IUCN som starkt hotade eller sårbara.

Systematik[redigera | redigera wikitext]

Atelidae är en av fem familjer i infraordningen brednäsor (Platyrrhini). Deras närmaste släktingar antas vara arter i familjen Pitheciidae.

Aktuella klassificeringar listar 23 till 25 arter fördelade på två underfamiljer och fem släkten till familjen:[3]

Vrålaporna utgör systergruppen till alla andra medlemmar i familjen. Enligt Geissmann (2003) uppkom släktena enligt följande kladogram:

 Atelidae
  ├───Vrålapor (Alouatta)
  └───Atelinae
        ├───Spindelapor (Ateles)
        └─── N.N.
              ├───Ullspindelapor (Brachyteles)
              └───Ullapor (Lagothrix)

Situationen för gulsvansad ullapa är oklar, kanske är den närmare släkt med spindelapor.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Wikipedia, 26 december 2008.

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e f g] Family Atelidae på Animal Diversity Web (engelska), besökt 11 december 2010.
  2. ^ [a b] Macdonald, D., (utgåva 1984). The Encyclopedia of Mammals. New York: Facts on File. s. 361. ISBN 0-87196-871-1.
  3. ^ Groves, C. (2005-11-16). Wilson, D. E., and Reeder, D. M. (utgivare). Mammal Species of the World (3 upplaga). Johns Hopkins University Press. s. 148-152. ISBN 0-801-88221-4.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]