August Nybergh

Från Wikipedia
August Nybergh
Född20 augusti 1851
Död5 december 1920 (69 år)
Medborgare iFinland
Utbildad vidHelsingfors universitet
SysselsättningPolitiker[1], domare
Befattning
Ledamot av Finlands riksdag
Högsta domstolens president (1918–1920)[2]
Politiskt parti
Svenska folkpartiet i Finland
BarnBertil Nybergh (f. 1896)
Utmärkelser
Storkorset av Finlands Vita Ros’ orden (1919)[3]
Redigera Wikidata

August Nybergh, född 20 augusti 1851 i Heinola, död 5 december 1920 i Helsingfors, var en finsk jurist, senator och Högsta domstolens första president.

Nyberghs föräldrar var snickaren Gustaf Nybergh och Maria Sofia Eriksdotter. Han blev student 1868 och slutförde en examen i juridik 1876 och blev utnämnd till vice häradshövding 1879. Nybergh var tjänsteman vid Viborgs hovrätt 1879–1881, kanslist 1881–1885, ställföreträdande fiskal 1885, finsk översättare och notarie 1885–1888, fiskal 1888–1890 och assessor 1890–1896. Han var senatens lagberednings medlem under åren 1892–1898, 1900 och 1909–1914, senatens rättsutskotts medlem 1898–1900 och ekonomiutskottet 1899.

Nybergh tjänstgjorde vid Privatbanken 1901–1903, även som landsfördriven 1903–1904. Efter sin återkomst till Finland var Nybergh senatens ekonomiutskotts medlem 1905–1909. Efter Finlands självständighet var han viceordförande för senatens rättsutskott under 1917-1918 och högsta domstolens president 1918–1920. Nybergh medverkade i ståndsriksdagens borgarstånd 1894, 1897 och 1904–1905. Han var borgarståndets viceordförande 1894–1897. Han var också lantdagsledamot för Svenska folkpartiet i Nylands valkrets under valperioden 1910–1914.

August Nybergh var sedan 1882 gift med Aina Sofia Augusta Schybergsson. Deras son Bertil Ragnar Nybergh (1896–1954) var verkställande direktör för Centrallaboratorium Ab.

Utmärkelser[redigera | redigera wikitext]

[Redigera Wikidata]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Riksdagsledamöterna, Finlands riksdag, 911164, läst: 3 april 2022.[källa från Wikidata]
  2. ^ Korkeimman oikeuden presidentit (på finska), Högsta domstolen, 1 september 2019, läs online, läst: 25 oktober 2020.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Korkeimpien suomalaisten kunniamerkkien haltijat 1918–1969, Tietosanakirja-osakeyhtiö, 1970, s. 25, läs online.[källa från Wikidata]

Delar av denna artikel är en översättning av motsvarande artikel (August Nybergh) på finskspråkiga Wikipedia.