August Almén

Från Wikipedia
(Omdirigerad från August Teodor Almén)
August Almén
Född24 januari 1833[1][2][3]
Myckleby församling[1][4][2], Sverige
Död24 november 1903[1][3][5] (70 år)
Hedvig Eleonora församling[3][5]
BegravdUppsala gamla kyrkogård[6][7]
kartor
Medborgare iSverige
Utbildad vidUppsala universitet[2][3][8]
SysselsättningKemist[1], fysiolog[1], politiker[3][9][8]
Befattning
Förstakammarledamot, Västerbottens läns valkrets (1886–1902)[1][3][9]
ArbetsgivareUppsala universitet[2]
Politiskt parti
Första kammarens minoritetsparti ()[3]
MakaSanna Christina Fries
(g. 1862–)[1][3]
BarnKristina Maria Almén (f. 1863)[3]
Tore Almén (f. 1871)[10][3]
Gunhild Almén (f. 1882)[11][3]
SläktingarFrans Almén (syskon)
Redigera Wikidata

August Teodor Almén, född 24 januari 1833 i prästgården i Myckleby socken, Göteborgs och Bohus län, död 24 november 1903 i Hedvig Eleonora församling, Stockholm[12], var en svensk läkare, kemist, ämbetsman och politiker.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

August Almén var son till Johan Andersson och Karolina Elisabeth Lignell. Han blev 1852 student i Uppsala, 1860 medicine doktor samt 1861 professor i medicinsk och fysiologisk kemi. År 1883 utnämndes han till generaldirektör i Medicinalstyrelsen och erhöll 1898 avsked med pension. År 1872 blev han ledamot av Vetenskapsakademien och 1884 ledamot av Lantbruksakademien samt föredragande på dess vetenskapsavdelning. År 1879 kreerades han till filosofie hedersdoktor vid Köpenhamns universitets jubelfest. Almén var 1880-1883 Uppsala stadsfullmäktiges ordförande samt under flera år ledamot av och ordförande i universitetets drätselnämnd. Åren 1885–1902 var han ledamot av första kammaren för Västerbottens län.

Han var ordförande i följande kommittéer: för granskning av förslag till instruktion för provinsialläkare med flera (1885–1887), för omarbetning av svenska farmakopén (1894), för granskning av stadgan angående sinnessjuka (1894–1895) och för uppgörande av förslag beträffande lasarettsväsendet (1898). Vidare var han ordförande i de kommissioner, som föreslog platser för de hospital och asyler, som uppförts i Lund, Vadstena, Piteå, Uppsala och Restad (invid Vänersborg). Det mest betydande resultatet av hans verksamhet var den kraftiga utveckling Sveriges hospitalsväsende vann under hans chefstid inom Medicinalstyrelsen.

August Almén var gift med Elias Fries dotter Sanna Christina Fries, och far till justitierådet Tore Almén, pedagogen Gunhild Almén och direktören Ina Almén.

Bibliografi (i urval)[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e f g] August T Almén, Svenskt biografiskt lexikon, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b c d] Svenskt porträttgalleri : XV. Författare, s. 5, August Theodor Almen, läs online, läst: 12 september 2021.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b c d e f g h i j k] Tvåkammar-riksdagen 1867–1970, vol. 5, 1985, s. 337, Almén i Stockholm, August T, läst: 7 april 2022.[källa från Wikidata]
  4. ^ Folkräkningar (Sveriges befolkning) 1900, Riksarkivet, Almèn, August Teodor, f. 1833 i Myckleby Göteborgs och Bohus län, Generaldirektör f.d., läs onlineläs online, läst: 19 mars 2018.[källa från Wikidata]
  5. ^ [a b] Hedvig Eleonora kyrkoarkiv, Död- och begravningsböcker, SE/SSA/0006/F I/18 (1901-1903), bildid: 00012488_00271, sida 291, död- och begravningsbok, s. 291, läs onlineläs online, läst: 17 februari 2023.[källa från Wikidata]
  6. ^ Almén, August Teodor, Svenskagravar.se, läs online, läst: 26 september 2020.[källa från Wikidata]
  7. ^ August Almén, läst: 26 september 2020.[källa från Wikidata]
  8. ^ [a b] Albin Hildebrand, Svenskt porträttgalleri : XXV:1. Riksdagens första kammare 1867–1904, s. 218, August Theodor Almén, läs online, läst: 24 oktober 2023.[källa från Wikidata]
  9. ^ [a b] Register till Riksdagens protokoll med bihang för tiden från och med år 1867 till och med år 1899. Bd 1, Personregister, 1899, s. 6, Almén, August Theodor, läs onlineläs online, läst: 27 april 2022.[källa från Wikidata]
  10. ^ födelse- och dopbok, Uppsala domkyrkoförsamlings kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, huvudserie, Se/Ula/11632/C a/11 (1869-1878), bildid: 80002727_00060, läs onlineläs online, läst: 26 september 2020.[källa från Wikidata]
  11. ^ Uppsala domkyrkoförsamlings kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, huvudserie, SE/ULA/11632/C a/12 (1878-1882), bildid: 80002728_00229, födelse- och dopbok, läs onlineläs online, läst: 26 september 2020.[källa från Wikidata]
  12. ^ Sveriges Dödbok SDB 1860–2016, USB, Version 7.10, Sveriges Släktforskarförbund (2016).
Akademiska titlar
Företräddes av
Anders Beckman
 Inspektor för Göteborgs nation
1864 – 1883
Efterträddes av
Otto Myrberg
Företräddes av
Lars Walmstedt
 Uppsala universitets rektor
1873 – 1874
Efterträddes av
Carl Cornelius