Augustin Mesnager

Från Wikipedia
Augustin Mesnager
Född11 juni 1862[1][2][3]
Paris sjätte arrondissement
Död6 februari 1933[1][3][4] (70 år)
Paris[5]
Medborgare iFrankrike
Utbildad vidÉcole polytechnique
École nationale des ponts et chaussées[6]
SysselsättningCivilingenjör
Befattning
Vägingenjör (1887–)
Ordförande, Société d'encouragement pour l'industrie nationale (1923–1926)
Utmärkelser
Prix Montyon – vetenskapspriset (1905)[7]
Officer av Hederslegionen
Redigera Wikidata

Augustin Charles Marie Mesnager, född 11 juni 1862 i Paris, död där 6 februari 1933, var en fransk väg- och vattenbyggnadsingenjör.

Mesnager utexaminerades från l'École des ponts et chaussées 1887, tjänstgjorde vid franska statsarbeten 1887–99, blev 1899 ledamot av direktionen för l'École polytechniques laboratorier och var 1900–13 professor vid l'École nationale des ponts et chaussées samt därjämte först chef för Paris kanalväsen och därefter chefsinspektör vid statens allmänna arbeten. Från 1913 var han professor i civilingenjörskonst vid Conservatoire national des arts et métiers.

Mesnager utarbetade åtskilliga beräkningsmetoder inom hållfasthetsläran, särskilt rörande armerad betong och valvkonstruktioner, publicerade teoretiska avhandlingar i "Annales des ponts et chaussées" och "Génie civile" samt utgav flera serier föreläsningar m.m. Han blev 1920 ledamot av Institut de France, som tidigare tilldelat honom Montyonpriset (1905) och Camérépriset (1914).

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015, licens: öppen licens.[källa från Wikidata]
  2. ^ Léonoredatabasen, Frankrikes kulturministerium, Augustin Charles Marie Mesnager, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Structurae, Augustin Mesnager, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  4. ^ www.accademiadellescienze.it, Augustin-Charles-Marie Mesnager, läst: 1 december 2020.[källa från Wikidata]
  5. ^ www.accademiadellescienze.it, läst: 1 december 2020.[källa från Wikidata]
  6. ^ läs online, www.ecoledesponts.fr .[källa från Wikidata]
  7. ^ läs online, gallica.bnf.fr .[källa från Wikidata]