Automatpistol

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

En automatpistol är en pistol försedd med ett magasin för flera skott. När ett skott avskjutits matas ett nytt automatiskt fram i patronläget, manuell omladdning behövs alltså inte förrän magasinet är tomt.

Normalt är automatpistoler av så kallad halvautomatisk typ, det vill säga man måste trycka in avtryckaren en gång för varje skott.

Helautomatiska pistoler (det vill säga pistoler som skjuter automateld) har förekommit, men har sällan visat sig användbara, dels för att magasinet rymmer för få skott, men framför allt för att ett enhandsvapen blir för svårt att hålla stilla vid automateld.

De flesta automatpistoler använder rekylen som kraftkälla för omladdningen, men det finns även vissa som utnyttjar gastrycket i pipan. Den vanligaste rekylomladdningsmekanismen bygger på principer enligt John Moses Brownings patent från 1897, men det finns även andra mekanismer, till exempel knäledsmekanismen som bland annat användes av Luger.

Kulsprutepistolen (kpist) är i princip en helautomatisk pistol som försetts med axelstöd och är avsedd för tvåhandsfattning. Trots likheten med en automatkarbin eller ett gevär gör den korta pipan och mekanismens konstruktion att den har mer gemensamt med automatpistolen. Gränsen mellan kulsprutepistol och automatkarbin är numera flytande.

M1911a1 som visas på bilden är en amerikansk pistol. M1911a1 rymmer 7 skott i magasinet och 1 skott i loppet. Kalibern är 45ACP(11.43x23mm) och har varit i bruk i USA:s armé från 1911 till 1985, då den ersattes av Beretta 92S-1. På den tiden var dock pistolen inte automatisk utan halvautomatisk. Denna pistol är världskänd och finns fortfarande idag men i massa andra versioner. Versioner i kaliber 22lr och 9mm har tillverkats. Bara USA har tillverkat 2,7 miljoner M1911a1:or. Flera andra företag har tillverkat tusentals pistoler med samma design.