Axel Hultgren

Axel Hultgren
Född	16 november 1886
Död	15 maj 1974 (87 år)
Medborgare i	Sverige
Utbildad vid	Kungliga Tekniska högskolan
Sysselsättning	Ingenjör, metallurg
Arbetsgivare	Kungliga Tekniska högskolan
Redigera Wikidata

Axel Gustaf Emanuel Hultgren, född 16 november 1886 i Förlösa, Kalmar län, död 15 maj 1974 i Danderyd, var en svensk metallograf.

Efter sin bergsingenjörsexamen 1908 arbetade han kort på Axeltorps Kaolinfabrik och som lärare i Härnösand och Katrineholm, varpå följde en assistenttjänst på Kungliga Tekniska högskolans materialprovningsanstalt i Stockholm 1911–1914. Mellan åren 1915 och 1932 arbetade han i industrin bland annat som chef för laboratorium och härdverk hos Svenska Kullagerfabriken samt som forskningsingenjör på Söderfors bruk. Året 1932 började han som lärare på Bergsavdelningen vid Kungliga Tekniska högskolan i Stockholm och mellan 1937 och 1951 innehade han den nyinrättade professuren i metallografi där.

Hultgren arbetade med och studerade många aspekter av metallurgin och metallografin som ingenjör och senare som forskare. Praktiskt arbetade han med värmebehandling av stål och metallografi, samt hårdhetsprovning. Teoretiskt intresserade han sig för kolets inverkan i stål och järn, alltså karbidernas sammansättning samt struktur och grafitens bildning. Hans gedigna kunskap och krav på logisk skärpa och objektiv bedömning avspeglar sig förutom i de många artiklarna även i tryckta diskussioner. Han fick artiklar publicerade så sent som 1973.

Hultgren invaldes 1930 som ledamot av Ingenjörsvetenskapsakademien och blev 1945 ledamot av Vetenskapsakademien.

Bibliografi

• Hultgren, A. (1920). A metallographic study of tungsten steels. New York: John Wiley & Sons, Inc 

• Hultgren, A.; Selén, A.B. och Öhman, E (1943). Värmebehandling av järn och stål. Svenska Metallografförbundet. Libris 2713383 

• A. Hultgren (1924). ”Om hårdhetsprovning enligt Brinell å härdat stål samt en metod att framställa hårda kulor” (på svenska). Jernkontorets Annaler 108 (9): sid. 453-494.  ”Improvements in the Brinell test on hardened steel, including a new method of producing hard steel balls” (på engelska). Journal of the Iron and Steel Institute 110: sid. 183-218. 

• Hultgren, A. (1925). ”Om inre sprickor, s.k. flakes i varmvalsat och smitt stål” (på svenska). Jernkontorets Annaler 109 (9): sid. 489-529.  ”Flakes or hair-cracks in chromium steel, with a discussion on shattered zones and transverse fissures in rails” (på engelska). Journal of the Iron and Steel Institute 111: sid. 113-167. 

• A. Hultgren (1929). ”Kristallisations- och segringsfenomen i 1.10 kolstålsgöt” (på svenska). Jernkontorets Annaler 114 (9): sid. 95-158.  ”Crystallisation and segregation phenomena in 1.10 per cent carbon steel ingots of smaller sizes” (på engelska). Journal of the Iron and Steel Institute 120: sid. 69-125. 

• A. Hultgren, G. Phragmén (1939). ”Solidification of rimming steel ingots”. Transactions American Institute Mining Metall Engineers 135: sid. 133-244.  ”Über das Gussgefüge des unberuhigten Stahles” (på tyska). Archiv für das Eisenhüttenwesen 12: sid. 577-595.  ”Stelningsförlopp och struktur i göt av otätat stål” (på svenska). Jernkontorets Annaler 122: sid. 377-466. 1938. 

• A. Hultgren, Y. Lindholm och E. Rudberg (1954). ”Eutectic solidification in grey, white and mottled hypo-eutectic cast iron”. Journal of the Iron and Steel Institute 176: sid. 365-374. ”Eutektiskt stelnande i grått, vitt och melerat gjutjärn av undereutektisk sammansättning” (på svenska). Gjuteriet 44: sid. 109-124. 

• A. Hultgren (1947). ”Isothermal transformation of Austenite”. Transaction of the ASM 39: sid. 915-989, diskussion 989-1005. 

Källor

• Prawitz Gunnar, red (1944). ”Hultgren, Axel”. Vem är vem inom handel och industri?: 1944-1945. Stockholm: Jonson & Winter. Libris 1422350 
• Erik Rudberg (1975). ”Axel Hultgren in memoriam”. Jernkontorets Annaler 159: sid. 39-42.