Axel Klinckowström

Från Wikipedia
Axel Klinckowström
Född24 december 1867[1]
Darmstadt[1]
Död12 maj 1936[1] (68 år)
Ekerö församling[1], Sverige
BegravdEkerö kyrka[2][3][4]
Medborgare iSverige
SysselsättningFörfattare[1], zoolog[1], universitetslärare[5]
BarnHarald Klinckowström (f. 1897)
Thora Dardel (f. 1899)
Linde Klinckowström-von Rosen (f. 1902)
FöräldrarRudolf Klinckowström[1]
Marie Klinckowström
Redigera Wikidata
Axel Klinckowström 1933

Axel Alexander Camille Rudolf Emanuel Klinckowström, född 24 december 1867 på ryska legationen i Darmstadt, Hessen, död 12 maj 1936Stafsund, Ekerö, var en svensk friherre, vetenskapsman, forskningsresande och författare.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Axel Klinckowström var son till Rudolf Klinckowström och Marie Klinckowström. Han blev 1895 filosofie doktor i Würzburg och tjänstgjorde 1895–1904 som docent i zoologi vid Stockholms högskola. Han var även bakteriolog. Klinckowström gjorde forskningsresor bland annat till Spetsbergen (1890) och Surinam (1891).

Som populärförfattare blev Klinckowström känd som "Klinckan" och "Den vittre baronen". För sitt verk Olof Trätälja fick han 1907 Svenska Akademiens stora guldmedalj.

Klinckowström hade en mångsidig begåvning och var även engagerad i Svenska Kennelklubben och Svenska Taxklubben. Han tillskrivs citatet "Kommer kallad men ej strax, ty född till slav är ingen tax" från tiden för sitt hedersmedlemskap i Taxklubben 1908.

Axel Klinckowström är begravd på Ekerö kyrkogård.[6] Han var gift med Thyra Gyldén, född 1874 på Observatoriet i Stockholm, död 1960 på Stafsund,[7] och far till Harald Klinckowström, Linde Klinckowström-von Rosen och Thora Dardel.

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

Skönlitteratur[redigera | redigera wikitext]

Varia[redigera | redigera wikitext]

  • Tre månaders dag: minnen från svenska Spetsbergs-expeditionen 1890 : Med 5 portr. och 14 illustr.. Stockholm: Bonnier. 1891. Libris 1623888 
  • Den s.k. "Nordiska spetsens" framtid särskildt med hänsyn till hans spridning i mellersta Sveriges marker: föredrag hållet vid Sv. Kennelklubbens decembersammanträde 1897. Stockholm. 1898. Libris 2744733 
  • Taxen som brukshund.. Svenska kennelklubbens Bibliotek ; 1. Stockholm: Nordin & Josephson. 1903. Libris 1726069 
  • En sommar i Frostviksfjällen.. Uppsala. 1909. Libris 2744734 
  • Bland vulkaner och fågelberg: reseminnen från Island och Färöarna. Stockholm. 1911. Libris 8199547  - 2 delar.
  • Med tyskar och engelsmän till Jan-Mayen: dagboksanteckningar från en misslyckad polarexpedition. Stockholm: Norstedt. 1914. Libris 1465879 
  • Katalog öfver Laurin-arkivets samlingar af dokument, familjeporträtt, reliker m. m.. Stockholm. 1918. Libris 1654346 
  • Djurbilden i konsten. Stockholm: Åhlén & Åkerlund. 1919. Libris 1654344 
  • Klinckans minnen: skildringar och erinringar från mitt forskar- och färdeliv i när och fjärran. Stockholm. 1933-1934. Libris 884969  - 2 delar.
  • Leda och svanen: en ikonografisk studie. Stockholm: G. Tisells tekn. förl. 1924. Libris 1485995 
  • På femtioårsdagen: en minnesskrift utarb. för Föreningen 1883 års män. Stockholm: Hasse W. Tullberg. 1933. Libris 1346990 
  • Klinckan berättar om böcker och vänner. Stockholm: Bonnier. 1934-1935. Libris 86457  - 2 delar.
  • Memoarer.. Pennan, 99-1764466-0 ; 3. Stockholm: tr. a.-b. Thule. 1935. Libris 1366290 
  • Klinckan på jaktstigen. Stockholm. 1945. Libris 468757 

Författaren vetenskapliga arbeten förtecknas inte här.

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e f g] Axel A C R E Klinckowström, Svenskt biografiskt lexikon, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ Klinckowström, Axel Alexander Camille, Svenskagravar.se, läs online, läst: 31 oktober 2023.[källa från Wikidata]
  3. ^ Axel Alexander Camille Rudolf Emanuel “Klinckan” Klinckowström, läst: 21 november 2022.[källa från Wikidata]
  4. ^ Ekerö kyrkogård Axel Klinkowström, Kulturgravar, läs online, läst: 31 oktober 2023.[källa från Wikidata]
  5. ^ Tjeckiska nationalbibliotekets databas, läst: 19 december 2022.[källa från Wikidata]
  6. ^ Göran Åstrand: Känt och okänt på Stockholms kyrkogårdar (Ordalaget Bokförlag 1998) sid.40 ISBN 91-973128-2-7
  7. ^ Dagens Nyheter, 2 april 1960, sid. 25

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]