Hoppa till innehållet

Axel Ringvall

Från Wikipedia
Axel Ringvall
Axel Ringvall som Greve Lothar i En valsdröm på Oscarsteatern 1908.
Axel Ringvall som Greve Lothar i En valsdröm på Oscarsteatern 1908.
FöddAxel Wilhelm Ringvall
17 augusti 1860
Stockholm
Död21 december 1927 (67 år)
Stockholm
Aktiva år1880-1927
MakaBertha Wallin
(1883-1927)
IMDb SFDb

Axel Wilhelm Ringvall, född den 17 augusti 1860 i Stockholm, död den 21 december 1927 i samma stad,[1] var en svensk skådespelare, revyartist och operettsångare.

Biografi

[redigera | redigera wikitext]

Ringvall scendebuterade i Uppsala 1880 hos det Fröbergska sällskapet i rollen som Briquet i Nya garnisonen eller Sju flickor i uniform och blev kvar hos Fröberg till 1882. Därefter i roller på Tivoli i Kristiania, på Djurgårdsteatern och Södra Teatern. Från hösten 1884 och fram till våren 1887 var han fast engagerad hos Frithiof Carlbergs operettsällskap i en säsong för att sedan flytta till "Murre" Fröbergs sällskap. Där stannade han till våren 1894.

Till sist hamnade han 1898 hos Albert Ranft och där blev han den komiska operettbegåvningen, inte minst på Oscarsteatern, allt ifrån dess öppnande 1906. Berömda roller var Pomasrel i Kyska Susanna 1911 och Inmari i Geishan 1913. Han lyckades också klara övergången till moderna operetter och spelade Baron Zeta i Glada änkan 1907 och Couder i Dollarprinsessan 1910. Under sju somrar var han ledare för Brunnshusteatern i Helsingfors och i tre somrar för Kristallsalongen på Djurgården.

Han var även en duktig vissångare och for på vis- och deklamationsturnéer där han gärna sjöng ur Elias Sehlstedts repertoar. Han medverkade också på ett stort antal grammofoninspelningar.

Under tiden 1908-1927 hade han elva filmroller av vilka kan nämnas som Onkel Bräsig i Livet på landet 1924. En roll som han även spelade på teaterscener vid olika tillfällen.

Ringvall var gift med operettsångerskan Bertha Wallin. Han är begravd på Norra begravningsplatsen i Stockholm. [2]

Filmografi (urval)

[redigera | redigera wikitext]

Teater

[redigera | redigera wikitext]

Roller (ej komplett)

[redigera | redigera wikitext]
ÅrRollProduktionRegiTeater
1883JohnDen nye bibliotekarien (Der Bibliothekar)
Gustav von Moser 		Djurgårdsteatern[3]
En herreEn bröllopsnatt vid P.L.M-banan (La Nuit de noces de P.L.M.)
Labrousse 		Djurgårdsteatern[4]
AjaxKonst och natur (Kunst und Natur)
Albini 		Djurgårdsteatern[5]
KenilhazySömmerskan (Die Näherin)
Carl Millöcker och Ludwig Held 		Djurgårdsteatern[6]
Andre uppassare på HasselbackenGräsenklingar
Frans Hedberg 		Djurgårdsteatern[7]
GermainRöda fruarna (Les Dominos rouges)
Alfred Delacour och Alfred Hennequin 		Djurgårdsteatern[8]
FransReif von Reiflingen
Gustav von Moser 		Djurgårdsteatern[9]
MartinKrig i fred (Krieg im Frieden)
Gustav von Moser och Franz von Schönthan 		Djurgårdsteatern[10]
1884JohnEn Norrteljesejour (Mit vergnügen)
Gustav von Moser och Otto Girndt 		Djurgårdsteatern[11]
1894Podostan i BergamoLilla frun (La Petite Mariée)
Charles Lecocq, Eugène Leterrier och Albert Vanloo 		Vasateatern[12]
Saint-Clair, aktörLilla mamma (La Mère des compagnons)
Hervé, Henri Chivot och Alfred Duru 		Vasateatern[13]
Timofey Gawrilowitsch Kantschukoff, rysk generalFatinitza
Franz von Suppé 		Vasateatern[14]
1898Markis InmariGeishan (The Geisha, a story of a tea house)
Sidney Jones, Owen Hall och Harry Greenbank 		Vasateatern[15]
1900Markis Inmari, polismästare och guvernör öfver provinsenGeishan (The Geisha, a story of a tea house)
Sidney Jones, Owen Hall och Harry Greenbank 		Djurgårdsteatern[16]
Öfverste OllendorffTiggarstudenten (Der Bettelstudent)
Carl Millöcker, Richard Genée och Friedrich Zell 		Axel RingvallDjurgårdsteatern[17]
Ludde LindebergN:o 42946, eller Ett extra nummer, revy
X 		Djurgårdsteatern[18]
1901Henri de Château-Gibus, major vid dragonernaLilla helgonet (Mam'zelle Nitouche)
Hervé, Henri Meilhac och Albert Millaud 		Djurgårdsteatern[19]
Troupeau, f.d. lamphandlareBellevilles mö (Die Jungfrau von Belleville)
Carl Millöcker, Richard Genée och Friedrich Zell 		Axel BosinSödra Teatern[20]
1903Frank, fängelsedirektörLäderlappen (Die Fledermaus)
Johann Strauss den yngre, Karl Haffner och Richard Genée 		Vasateatern[21]
1904Fogden i CornevilleCornevilles klockor (Les Cloches de Corneville')
Robert Planquette, Louis Clairville och Charles Gabet 		Emil LindenDjurgårdsteatern[22]
1905Kungen av AragonienBåde hjärta och hand (Le Cœur et la Main)
Charles Lecocq, Charles Nuitter och Alexandre Beaume 		Östermalmsteatern[23]
GargousseSurcouf
Robert Planquette, Alfred Duru och Henri Chivot 		Axel RingvallÖstermalmsteatern[24]
Mac SherryMadame Scherry
Hugo Felix och Maurice Ordonneau 		Emil LindenÖstermalmsteatern
Flyttad till Djurgårdsteatern[25][26]
PolismästarenLandsvägsriddarne (Der Wagabund)
Carl Zeller, Moritz West och Ludwig Held 		Östermalmsteatern[27]
JupiterOrfeus i underjorden (Orphée aux Enfers)
Jacques Offenbach, Henri Meilhac och Ludovic Halévy 		Östermalmsteatern[28]
1906Lilla drottningen (Pour être aimée)
Léon Xanrof och Michel Carré 		Östermalmsteatern[29][30]
PapillonHertiginnan av Danzig (The Duchess of Dantzic)
Ivan Caryll och Henry Hamilton 		Östermalmsteatern[31]
SkolinspektörenToto-Tata (Toto)
Antoine Banès, Paul Bilhaud och Albert Barré 		Djurgårdsteatern[32]
Grefve Henri de Château-Gibus, majorLilla helgonet (Mam'zelle Nitouche)
Hervé, Henri Meilhac och Albert Millaud 		Djurgårdsteatern[33][34]
PietroFrihetsbröderna (Les Brigands)
Jacques Offenbach, Henri Meilhac och Ludovic Halévy 		Oscarsteatern[35][36]
1907MaroufleLille hertigen (Le Petit Duc)
Charles Lecocq, Henri Meilhac och Ludovic Halévy 		Oscarsteatern[37]
Baron Mirko ZetaGlada änkan (Die lustige Witwe)
Franz Lehár, Victor Léon och Leo Stein 		Axel BosinOscarsteatern[38][39]
NiklasTalismanen, eller De bägge rödhåriga (Der Talisman)
Johann Nestroy 		Oscarsteatern[40]
Skytte-Lisa (Die Schützenliesel)
Edmund Eysler och Karl Lindau 		Oscarsteatern[41]
GargousseSurcouf
Robert Planquette och Henri Chivot 		Oscarsteatern[42]
Boccaccio (Boccaccio, oder Der Prinz von Palermo)
Franz von Suppé, Camillo Walzel och Richard Genée 		Oscarsteatern[43]
Ambassadören (Monsieur de la Palisse)
Claude Terrasse, Robert de Flers och Gaston Arman de Caillavet 		Emil LindenOscarsteatern[44]
1908FrankLäderlappen (Die Fledermaus)
Johann Strauss den yngre, Karl Haffner och Richard Genée 		Oscarsteatern[45]
John CouderDollarprinsessan (Die Dollarprinzessin)
Leo Fall, Alfred Maria Willner och Fritz Grünbaum 		Axel BosinOscarsteatern[46]
1909Greve TimotejFatinitza
Franz von Suppé 		Oscarsteatern[47]
GeneraldirektörenFrånskilda frun (Die geschiedene Frau)
Leo Fall 		Oscarsteatern
Furst KrakowskiFortunas gunstling
Karl Gilck 		Carl BarcklindOscarsteatern[48]
AlkaldenSkatten
Helfrid Lambert 		Oscarsteatern[49][50]
OllendorfTiggarstudenten (Der Bettelstudent)
Karl Millöcker, Richard Genée och Friedrich Zell 		Oscarsteatern[49]
1910RadabümMahomets paradis (Le Paradis de Mahomet)
Robert Planquette och Henri Blondeau 		Oscarsteatern[51]
Kálmán ZsupanZigenarbaronen (Der Zigeunerbaron)
Johann Strauss d.y. och Ignaz Schnitzer 		Oscarsteatern[52]
1911CalchasSköna Helena (La Belle Hélène)
Jacques Offenbach, Henri Meilhac och Ludovic Halévy 		Oscarsteatern[53][54]
PolisministernVackra ladyn (Die schönste Frau)
Giacomo Minkowsky och Rudolf Lothar 		Emil LindenOscarsteatern[55]
PomarelKyska Susanna (Die keusche Susanne)
Jean Gilbert och Georg Okonkowski 		Oscarsteatern[56]
Wienerblod (Wiener Blut)
Johann Strauss den yngre, Victor Léon, Leo Stein och Adolf Müller 		Oscarsteatern[57]
1912PietroFrihetsbröderna (Les Brigands)
Jacques Offenbach, Henri Meilhac och Ludovic Halévy 		Albert RanftOscarsteatern[58]
Stockholmsgreker, eller Olympen-Stadsgården-Stadion, revy
Emil Norlander 		Axel RingvallKristallsalongen[59]
Kvinnohataren (Der Frauenfresser)
Edmund Eysler, Leo Stein och Karl Lindau 		Emil LindenOscarsteatern[60]
Prinsen av Burgund (Die schöne Risette)
Leo Fall, Alfred Maria Willner och Robert Bodanzky 		Oscarsteatern[61]
Konung MagaweweGri-Gri (Grigri)
Paul Lincke, Heinrich Bolten-Baeckers och Jules Chancel 		Emil LindenOscarsteatern[62]
Karl X GustavBiografflugan (Filmzauber)
Walter Kollo och Willy Bredschneider 		Oscarsteatern[63]
1913MikadonMikadon (The Mikado or The Town of Titipu)
W.S. Gilbert och Arthur Sullivan 		August BodénOscarsteatern[64]
Tjusiga Magnusson, eller En Venustävlan på Munkbron, revy
Emil Norlander 		Axel RingvallKristallsalongen[65]
1914Fogden i CornevilleCornevilles klockor (Les cloches de Corneville)
Robert Planquette, Louis Clairville och Charles Gabet 		Emil LindenDjurgårdsteatern[66]
1915Poire, impressarioMadame Szibill (Szibill)
Victor Jacobi 		Oskar TextoriusOscarsteatern[67]
Lyckoflickan (La Mascotte)
Edmond Audran, Alfred Duru och Henri Charles Chivot 		Axel RingvallOscarsteatern[68]
1916Lotta gråter och Kalle skrattar (Jeanne qui pleure et Jean qui rit)
Jacques Offenbach, Charles Nuitter och Étienne Tréfeu 		Kristallsalongen
Pinetdrottningen, eller Stockholmskannibaler på krigsstråt, revy
Emil Norlander 		Axel HultmanKristallsalongen[69]
1917Leopold MariaCsardasfurstinnan (Die Csárdásfürstin)
Emmerich Kálmán, Leo Stein och Béla Jenbach 		Oskar TextoriusOscarsteatern[70][71]
Jungfruburen (Das Dreimäderlhaus)
Alfred Maria Willner, Heinz Reichert, Franz Schubert och Heinrich Berté 		Oscarsteatern[72]
1919Mr Jack
Anders Eje och Fred Winter 		Carl BarcklindOscarsteatern[73]
1920En balnatt (Eine Ballnacht)
Oscar Straus, Leopold Jacobson och Robert Bodanzky 		Elvin OttosonOscarsteatern[74]
LambertuccioBoccaccio (Boccaccio, oder Der Prinz von Palermo)
Franz von Suppé, Camillo Walzel och Richard Genée 		Carl BarcklindOscarsteatern[75]
1921Damen i hermelin (Die Frau im Hermelin)
Jean Gilbert, Rudolph Schanzer och Ernst Welisch 		Carl BarcklindOscarsteatern[76]
Överste OllendorffTiggarstudenten (Der Bettelstudent)
Karl Millöcker, Richard Genée och Friedrich Zell 		Elvin OttosonOscarsteatern[77]
1922LucullusLucullus (Die Braut des Lucullus)
Jean Gilbert, Rudolf Schanzer och Ernst Welisch 		Carl BarcklindOscarsteatern[78]
1923Greven av Luxemburg (Der Graf von Luxemburg)
Franz Lehár, Alfred Maria Willner och Robert Bodansky 		Nils JohannissonOscarsteatern[79]
Lord WebsterKatja (Katja, die Tänzerin)
Jean Gilbert, Leopold Jacobson och Rudolph Österreicher 		Nils JohannissonOscarsteatern[80]
Madame Pompadour
Rudolf Schanzer, Ernst Welisch och Leo Fall 		Nils JohannissonOscarsteatern[81]
Konung MagaweweGri-Gri (Grigri)
Paul Lincke, Heinrich Bolten-Baeckers och Jules Chancel 		Elvin OttosonOscarsteatern[82]
1924Hugo MassenbachPå hal is (Der kühne Schwimmer)
Franz Arnold och Ernst Bach 		Knut NyblomVasateatern[83][84]
Rajhan
Anders Eje och Fred Winter 		Nils JohannissonOscarsteatern[85]
FurstenOperettprinsessan (Die schönste der Frauen)
Richard Kessler, Will Steinberg och Walter Brommé 		Nils JohannissonOscarsteatern[86]
Det österrikiske sändebudetKvinnan i purpur (Das Weib im Purpur)
Jean Gilbert, Leopold Jacobson och Rudolf Oesterreicher 		Nils JohannissonOscarsteatern[87]
1925Karl Stephan LiebenbergGrevinnan Mariza (Gräfin Mariza)
Julius Brammer, Alfred Grünwald och Emmerich Kálmán 		Nils JohannissonOscarsteatern[88]
JultomtenJulstjärnan (Reisen til Julestjernen)
Sverre Brandt och Johan Halvorsen 		Nils JohannissonOscarsteatern[89]
1927PampylosCleopatras pärlor (Die Perlen der Cleopatra)
Oscar Straus, Julius Brammer och Alfred Grünwald 		Oskar TextoriusVasateatern[90][91]

Regi (ej komplett)

[redigera | redigera wikitext]
ÅrProduktionUpphovsmänTeater
1900Tiggarstudenten
Der Bettelstudent 		Carl Millöcker, Richard Genée och Friedrich ZellDjurgårdsteatern[17]
1905Surcouf
Robert Planquette, Alfred Duru och Henri Chivot Östermalmsteatern[24]
1913Tiggarstudenten
Der Bettelstudent 		Karl Millöcker, Richard Genée och Friedrich ZellOscarsteatern
1915Lyckoflickan
La Mascotte 		Edmond Audran, Alfred Duru och Henri Charles ChivotOscarsteatern[68]
1916Afrikaresan
Franz von Suppé och Richard GenéeOscarsteatern
1917Öregrund-Östhammar
Selfrid KinmansonOscarsteatern
Prinsessan som inte ville skratta
Helge MalmbergOscarsteatern
1919Sköna Helena
La belle Hélène 		Jacques Offenbach, Henri Meilhac och Ludovic HalévyOscarsteatern
1925Mikadon
The Mikado or The Town of Titipu 		W.S. Gilbert och Arthur SullivanOscarsteatern

Rollporträtt

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Noter

[redigera | redigera wikitext]
  1. ↑ Sveriges dödbok 1901–2009 Swedish death index 1901–2009 (Version 5.0). Solna: Sveriges Släktforskarförbund. 2010. Libris 11931231
  2. ↑ Hitta graven
  3. ↑ ”Den nye bibliotekarien”. Musik- och Teaterverket. https://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF27758&pos=127. Läst 14 september 2025.
  4. ↑ ”En bröllopsnatt vid P. L. M-banan”. Musik- och Teaterverket. https://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=P12585&pos=130. Läst 14 september 2025.
  5. ↑ ”Konst och natur”. Musik- och Teaterverket. https://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=P12584&pos=131. Läst 14 september 2025.
  6. ↑ ”Sömmerskan”. Musik- och Teaterverket. https://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF28161&pos=134. Läst 14 september 2025.
  7. ↑ ”Gräsenklingar”. Musik- och Teaterverket. https://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=P12588&pos=135. Läst 14 september 2025.
  8. ↑ ”Röda fruarna”. Musik- och Teaterverket. https://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF27873&pos=137. Läst 14 september 2025.
  9. ↑ ”Reif von Reiflingen”. Musik- och Teaterverket. https://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF27856&pos=139. Läst 14 september 2025.
  10. ↑ ”Krig i fred”. Musik- och Teaterverket. https://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF27591&pos=140. Läst 14 september 2025.
  11. ↑ ”En Norrtelje-sejour”. Musik- och Teaterverket. https://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=P12596&pos=141. Läst 15 september 2025.
  12. ↑ ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 3. 8 november 1894. https://tidningar.kb.se/8224221/1894-11-08/edition/0/part/1/page/1/?newspaper=DAGENS%20NYHETER&from=1894-11-01&to=1894-11-30. Läst 5 mars 2016.
  13. ↑ ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 4. 21 november 1894. https://tidningar.kb.se/8224221/1894-11-21/edition/0/part/1/page/1/?newspaper=DAGENS%20NYHETER&from=1894-11-01&to=1894-11-30. Läst 26 april 2016.
  14. ↑ ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 4. 18 december 1894. https://tidningar.kb.se/8224221/1894-12-18/edition/0/part/1/page/1/?newspaper=DAGENS%20NYHETER&from=1894-12-01&to=1894-12-31. Läst 26 april 2016.
  15. ↑ ”Geishan”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF29252&pos=127. Läst 6 juli 2015.
  16. ↑ ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 4. 1 juni 1900. https://arkivet.dn.se/tidning/1900-06-01/10846A/4. Läst 7 december 2025.
  17. 1 2 ”Tiggarstudenten (1900) : Djurgårdsteatern, 1900-06-2”. KulturNav. https://kulturnav.org/d1671dc6-057f-4d63-8e92-6fb916ce602e. Läst 12 december 2025.
  18. ↑ ”N:o 42946 (1900)”. KulturNav. https://kulturnav.org/d36bc5c4-b59d-49db-8bc6-66b08d426000. Läst 12 december 2025.
  19. ↑ ”Teatrarna: Djurgårdsteatern”. Svenska Dagbladet: s. 5. 5 juni 1901. https://tidningar.kb.se/sb470gx45trw405/part/1/page/5. Läst 25 december 2025.
  20. ↑ ”Teater, konst, litteratur: Södra teatern”. Dagens Nyheter: s. 2. 4 september 1901. https://arkivet.dn.se/tidning/1901-09-04/11292A/2. Läst 29 december 2019.
  21. ↑ E. N-m (24 september 1903). ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 3. https://arkivet.dn.se/tidning/1903-09-24/12017A/3. Läst 4 augusti 2019.
  22. ↑ ”Cornevilles klockor (1904) : Djurgårdsteatern”. KulturNav. https://kulturnav.org/d68c99df-c29d-4d3c-8121-f9e88f12577e. Läst 1 januari 2026.
  23. ↑ Ernst Högman (1905). Frithiof Hellberg. red. ”Teater och musik”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet (Stockholm: Frithiof Hellberg) 18 (5): sid. 60. Arkiverad från originalet den 18 november 2015. https://web.archive.org/web/20151118084048/http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1905/pdf/1905_5.pdf. Läst 17 november 2015.
  24. 1 2 Johan Nordling (1905). Frithiof Hellberg. red. ”Teater och musik”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet (Stockholm: Frithiof Hellberg) 18 (8): sid. 103. Arkiverad från originalet den 18 november 2015. https://web.archive.org/web/20151118081040/http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1905/pdf/1905_8.pdf. Läst 17 november 2015.
  25. ↑ ”Madame Scherry (1905)”. KulturNav. https://kulturnav.org/30775292-4141-499c-b404-9dd41b4f21ca. Läst 2 januari 2026.
  26. ↑ Ernst Högman (1905). Frithiof Hellberg. red. ”Teater och musik”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet (Stockholm: Frithiof Hellberg) 18 (19): sid. 243. https://gupea.ub.gu.se/bitstream/handle/2077/50325/gupea_2077_50325_1.pdf. Läst 17 november 2015.
  27. ↑ Frithiof Hellberg (1905). Frithiof Hellberg. red. ”Teater och musik”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet (Stockholm: Frithiof Hellberg) 18 (36): sid. 463. Arkiverad från originalet den 19 november 2015. https://web.archive.org/web/20151119071334/http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1905/pdf/1905_36.pdf. Läst 18 november 2015.
  28. ↑ Ernst Högman (1905). Frithiof Hellberg. red. ”Teater och musik”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet (Stockholm: Frithiof Hellberg) 18 (41): sid. 523. Arkiverad från originalet den 19 november 2015. https://web.archive.org/web/20151119075639/http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1905/pdf/1905_41.pdf. Läst 18 november 2015.
  29. ↑ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 3. 10 januari 1906. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1906-01-10/12833A/3. Läst 27 juli 2015.
  30. ↑ Ernst Högman (1905). Frithiof Hellberg. red. ”Teater och musik”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet (Stockholm: Frithiof Hellberg) 19 (3): sid. 35. Arkiverad från originalet den 19 november 2015. https://web.archive.org/web/20151119233538/http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1906/pdf/1906_3.pdf. Läst 19 november 2015.
  31. ↑ ”Teater, litteratur, musik”. Dagens Nyheter: s. 2. 13 februari 1906. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1906-02-13/12867A/2. Läst 27 juli 2015.
  32. ↑ ”Toto-Tata (1906)”. KulturNav. https://kulturnav.org/e762cf80-eeec-4857-9358-18dc76a86b07. Läst 6 januari 2026.
  33. ↑ ”Lilla helgonet (1906) : Djurgårdsteatern, 1906-05-19”. KulturNav. https://kulturnav.org/e3eca15b-8a85-484d-b8e1-c00aa2c1e3a1. Läst 6 januari 2026.
  34. ↑ S-r (21 maj 1906). ”Konst-, och litteraturnotiser”. Vårt Land: s. 4. https://tidningar.kb.se/p4z61wdcm01xqb7l/part/1/page/4. Läst 6 januari 2026.
  35. ↑ Wifstrand, Naima (1962). Med och utan paljetter. Stockholm: Albert Bonniers Förlag AB. sid. 36
  36. ↑ ”Oscarsteatern invigd”. Dagens Nyheter: s. 2. 7 december 1906. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1906-12-07/13159b/2. Läst 27 juli 2015.
  37. ↑ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 3. 11 januari 1907. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1907-01-11/13191a/3. Läst 26 juli 2015.
  38. ↑ ”Den glada änkan”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF24974&pos=31. Läst 4 juni 2015.
  39. ↑ ”Den glada änkan”. Dagens Nyheter: s. 2. 23 januari 1907. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1907-01-23/13203a/2. Läst 26 juli 2015.
  40. ↑ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 3. 2 mars 1907. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1907-03-02/13241a/3. Läst 26 juli 2015.
  41. ↑ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 3. 29 oktober 1907. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1907-10-29/13475A/3. Läst 26 juli 2015.
  42. ↑ Frans J. Huss, red (1907). ”Från scenen och konsertsalen”. Svensk musiktidning (Stockholm: Frans J. Huss) 27 (17): sid. 134. Arkiverad från originalet den 8 maj 2016. https://web.archive.org/web/20160508011743/http://boije.statensmusikverk.se/www/epublikationer/Svensk_Musiktidning_1907_no_17.pdf. Läst 7 maj 2016. Arkiverad 8 maj 2016 hämtat från the Wayback Machine.
  43. ↑ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 2. 29 november 1907. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1907-11-29/13506B/2. Läst 26 juli 2015.
  44. ↑ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 3. 22 december 1907. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1907-12-22/13529A/3. Läst 26 juli 2015.
  45. ↑ Frans J. Huss, red (1907). ”Från scenen och konsertsalen”. Svensk musiktidning (Stockholm: Frans J. Huss) 28 (11): sid. 85. Arkiverad från originalet den 8 maj 2016. https://web.archive.org/web/20160508004818/http://boije.statensmusikverk.se/www/epublikationer/Svensk_Musiktidning_1908_no_11.pdf. Läst 7 maj 2016. Arkiverad 8 maj 2016 hämtat från the Wayback Machine.
  46. ↑ ”Dollarprinsessan”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF24973&pos=41. Läst 4 juni 2015.
  47. ↑ Ottoson, Elvin (1941). Minns du det än... : ett avsnitt ur operettens historia. Stockholm: Fritzes bokförl. sid. 192. Libris 1404046
  48. ↑ Frans J. Huss, red (1909). ”Från scenen och konsertsalen”. Svensk musiktidning (Stockholm: Frans J. Huss) 29 (18): sid. 138. Arkiverad från originalet den 13 juni 2015. https://web.archive.org/web/20150613131956/http://boije.statensmusikverk.se/www/epublikationer/Svensk_Musiktidning_1909_no_18.pdf. Läst 8 juni 2015. Arkiverad 13 juni 2015 hämtat från the Wayback Machine.
  49. 1 2 Frans J. Huss, red (1909). ”Från scenen och konsertsalen”. Svensk musiktidning (Stockholm: Frans J. Huss) 29 (7): sid. 54. Arkiverad från originalet den 13 juni 2015. https://web.archive.org/web/20150613105553/http://boije.statensmusikverk.se/www/epublikationer/Svensk_Musiktidning_1909_no_07.pdf. Läst 8 juni 2015.
  50. ↑ ”Premiären af 'Skatten' på Oscarsteatern: Helfrid Lamberts förstlingsoperett gör succès”. Dagens Nyheter: s. 3. 19 mars 1909. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1909-03-19/13968A/3. Läst 6 augusti 1909.
  51. ↑ Frans J. Huss, red (1910). ”Från scenen och konsertsalen”. Svensk musiktidning (Stockholm: Frans J. Huss) 30 (3): sid. 20. Arkiverad från originalet den 8 maj 2016. https://web.archive.org/web/20160508082719/http://boije.statensmusikverk.se/www/epublikationer/Svensk_Musiktidning_1910_no_03.pdf. Läst 7 maj 2016. Arkiverad 8 maj 2016 hämtat från the Wayback Machine.
  52. ↑ ”'Zigenarbaronen' på Oscarsteatern”. Dagens Nyheter: s. 7. 2 januari 1910. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1910-01-02/14248/7. Läst 18 januari 2016.
  53. ↑ ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 9. 4 januari 1911. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1911-01-04/14605/9. Läst 2 augusti 2015.
  54. ↑ ”'Sköna Helena' på Oscarsteatern”. Dagens Nyheter: s. 7. 30 september 1909. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1909-09-30/14157/7. Läst 7 augusti 2015.
  55. ↑ Från svenska scener i Hvar 8 dag (12:e årgången) sid. 292
  56. ↑ Frans J. Huss, red (1911). ”Från scenen och konsertsalen”. Svensk musiktidning (Stockholm: Frans J. Huss) 29 (14): sid. 109. Arkiverad från originalet den 30 juni 2015. https://web.archive.org/web/20150630044541/http://boije.statensmusikverk.se/www/epublikationer/Svensk_Musiktidning_1911_no_14.pdf. Läst 8 juni 2015. Arkiverad 30 juni 2015 hämtat från the Wayback Machine.
  57. ↑ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 8. 31 augusti 1911. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1911-08-31/14837/8. Läst 2 augusti 2015.
  58. ↑ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 8. 13 april 1912. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1912-04-13/15056/8. Läst 2 augusti 2015.
  59. ↑ Hbg. (2 juni 1912). ”'Stockholmsgreker' - Emil Norlanders senaste”. Dagens Nyheter: s. 11. https://arkivet.dn.se/tidning/1912-06-02/15104/11. Läst 21 april 2024.
  60. ↑ ”Oscarsteaterns nya Wienoperett”. Dagens Nyheter: s. 6. 1 september 1912. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1912-09-01/15194/6. Läst 27 januari 2016.
  61. ↑ Ariel (10 november 1912). ”Från scenen och estraden”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet: s. 749. Arkiverad från originalet den 23 november 2019. https://web.archive.org/web/20191123085730/http://www2.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1912/pdf/1912_45.pdf. Läst 27 juni 2015.
  62. ↑ Frans J. Huss, red (1912). ”Från scenen och konsertsalen”. Svensk musiktidning (Stockholm: Frans J. Huss) 32 (16-20): sid. 96. Arkiverad från originalet den 30 juni 2015. https://web.archive.org/web/20150630021319/http://boije.statensmusikverk.se/www/epublikationer/Svensk_Musiktidning_1912_no_16_20.pdf. Läst 27 juni 2015. Arkiverad 30 juni 2015 hämtat från the Wayback Machine.
  63. ↑ ”Ur nyårsrevyerna”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet: s. 29. 29 januari 1913. Arkiverad från originalet den 21 oktober 2014. https://web.archive.org/web/20141021214234/http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1913/pdf/1913_02.pdf. Läst 27 juni 2015.
  64. ↑ ”Mikadon”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF24994&pos=97. Läst 9 juni 2015.
  65. ↑ Anna-Lisa (2 juni 1913). ”Norlandersrevyen på Kristallsalongen”. Dagens Nyheter: s. 6. https://arkivet.dn.se/tidning/1913-06-02/15459/6. Läst 21 april 2024.
  66. ↑ ”Cornevilles klockor (1914) : Djurgårdsteatern”. KulturNav. https://kulturnav.org/a615aa3d-ae63-4964-a980-9f91d60e1111. Läst 25 januari 2026.
  67. ↑ ”Teatersäsongen i fullt flor: tre premiärer på onsdagen”. Dagens Nyheter: s. 1. 2 september 1915. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1915-09-02/237A/1. Läst 13 april 2016.
  68. 1 2 ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 5. 27 oktober 1915. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1915-10-27/292A/5. Läst 21 juli 2015.
  69. ↑ X. X. (2 juni 1916). ”Sommarrevyerna”. Dagens Nyheter: s. 6. https://arkivet.dn.se/tidning/1916-06-02/148/6. Läst 21 april 2024.
  70. ↑ ”Musikverket”. Czardasfurstinnan. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF24978&pos=22. Läst 24 juni 2015.
  71. ↑ Wifstrand, Naima (1962). Med och utan paljetter. Stockholm: Bonnier. Libris 8081302
  72. ↑ ”Teater Musik”. Dagens Nyheter: s. 5. 27 februari 1917. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1917-02-27/56/5. Läst 20 juli 2015.
  73. ↑ Ernst Högman, red (1919). ”Från scenen och estraden”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet (Stockholm) 32 (12): sid. 190. Arkiverad från originalet den 5 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160305035921/http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1919/pdf/1919_12.pdf. Läst 26 december 2015.
  74. ↑ ”Teater Musik”. Dagens Nyheter: s. 11. 2 september 1920. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1920-09-02/236/11. Läst 21 juli 2015.
  75. ↑ Rosengren, Margit (1948). Oförgätligt glada stunder.... Stockholm: C. E. Fritzes bokförlag AB. sid. 49. Libris 784760
  76. ↑ ”Kvällar på parkett” (på svenska). Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet: s. 87. 23 januari 1921. Arkiverad från originalet den 29 maj 2015. https://web.archive.org/web/20150529155823/http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1921/pdf/1921_4.pdf. Läst 2 juni 2015.
  77. ↑ ”Teater Musik”. Dagens Nyheter: s. 6. 28 augusti 1921. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1921-08-28/230/6. Läst 20 september 2016.
  78. ↑ Rosengren (1948), sid 68
  79. ↑ ”Teater och Musik”. Dagens Nyheter: s. 13. 31 mars 1923. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1923-03-31/86/13. Läst 26 juli 2015.
  80. ↑ ”Katja”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=P8400&pos=84. Läst 9 juni 2015.
  81. ↑ ”Teaternytt”. Dagens Nyheter: s. 11. 28 oktober 1923. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1923-10-28/293/11. Läst 26 juli 2015.
  82. ↑ ”Gri-Gri”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF24976&pos=67. Läst 5 juni 2015.
  83. ↑ ”På hal is”. Musik- och Teaterverket. https://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14414&pos=480. Läst 24 augusti 2025.
  84. ↑ Bo Bergman (20 januari 1924). ”Axel Ringvall på Vasateatern: 'På hal is' – Spex, sällskapsteater, karusell och diagonaltramp”. Dagens Nyheter: s. 6. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1924-01-20/19/6. Läst 29 augusti 2015.
  85. ↑ ”Teater och Musik”. Dagens Nyheter: s. 8. 26 augusti 1924. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1924-08-26/232/8. Läst 27 juli 2015.
  86. ↑ E. N-in (11 oktober 1924). ”'Operettprinsessan' på Oscarsteatern”. Dagens Nyheter: s. 10. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1924-10-11/278/10. Läst 29 augusti 2015.
  87. ↑ S. A-g (31 december 1924). ”'Kvinnan i purpur' på Oscarsteatern”. Dagens Nyheter: s. 1. http://arkivet.dn.se/tidning/1924-12-31/357/1. Läst 19 februari 2017.
  88. ↑ E.N. (7 februari 1925). ”'Mariza' – Operettsuccès på Oscarsteatern”. Dagens Nyheter: s. 1. http://arkivet.dn.se/tidning/1925-02-07/36/1. Läst 19 februari 2017.
  89. ↑ Musik- och teaterbloggen
  90. ↑ O. N-ll (16 februari 1927). ”'Cleopatras pärlor' på Vasan”. Dagens Nyheter: s. 11. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1927-02-16/45/11. Läst 29 augusti 2015.
  91. ↑ Rosengren (1948), sid 122

Källor

[redigera | redigera wikitext]
  • Myggans nöjeslexikon: ett uppslagsverk om underhållning. 12, Olds-Rundq. Höganäs: Bra böcker. 1992. sid. 214. Libris 7665090. ISBN 91-7752-270-2 
  • Ottoson, Elvin (1941). Minns du det än... : ett avsnitt ur operettens historia. Stockholm: Fritzes bokförl. sid. 168-169. Libris 1404046 

Vidare läsning

[redigera | redigera wikitext]
  • Ailly, Sven d' (1918). Axel Ringvall som skådespelare och människa. Publikens gunstlingar, 99-0273889-3 ; 2. Stockholm. Libris 1528324 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Axel_Ringvall&oldid=58971847”