Axelmakterna

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Tysklands och axelmakternas erövringar (blått) i Europa och Nordafrika under andra världskriget.
Kejsardömet Japans erövringar (rött) i Asien under andra världskriget.

Axelmakterna (tyska: Achsenmächte) avser de stater som under andra världskriget stred mot de allierade. Begreppet axelmakterna skapades den 1 november 1936 då Mussolini i ett tal nämnde den nya "RomBerlin-axeln", för att beskriva det närmande mellan Italien och Tyskland som skett i samband med utbrottet av andra italiensk-abessinska kriget och på sommaren 1936 tydligare i och med spanska inbördeskrigets utbrott och Galeazzo Cianos besök i Berlin oktober 1936 för undertecknande av ett vänskapsfördrag. Mussolini beskrev den som "en vertikallinje mellan Berlin och Rom, som icke var en skiljelinje, utan en axel, kring vilken alla europeiska stater kunde samlas, som önskade fred och samarbete".[1]

Uttrycket kom att bli populärt i tysk och italiensk press och förkortades ofta till bara axeln eller axelmakterna.[2]

En månad senare bildades Antikominternpakten där även Japan ingick. Tyskland och Italien undertecknade Stålpakten 1939. År 1940 anslöt sig Japan genom Tremaktspakten och dessa tre stater kom själva att beteckna alliansen för "Axeln Rom-Berlin-Tokyo". Axelmakterna, som geografiskt nådde sin största utbredning 1942, dominerade stora delar av världen, men besegrades av de allierade i slutet av andra världskriget. Under andra världskrigets gång var det många länder som både anslöt sig till och lämnade axelmakterna.

Deltagande nationer[redigera | redigera wikitext]

Främre axelmakter[redigera | redigera wikitext]

Nazityskland Tyskland, under Führer Adolf Hitler.
Japan Japan, under premiärminister Hideki Tojo samt kejsar Hirohito.
Flag of Italy (1861–1946).svg Italien, (1940-1943), under premiärminister Benito Mussolini och kung Viktor Emanuel III.

Mindre axelmakter[redigera | redigera wikitext]

Kungariket Ungern (1920–1946) Ungern (1940-1945), under Miklós Horthy och senare Ferenc Szálasi.
Kungariket Rumänien Rumänien (1941-1944), under Ion Antonescu.
Kungariket Bulgarien Bulgarien (1941-1944), under tsar Boris III av Bulgarien.
Thailand Thailand (1941-1945), under Luang Phibul Songkhram.

Länder i koalition med axelmakterna[redigera | redigera wikitext]

Finland Finland, (1941-1944), (se Ryti-Ribbentrop-avtalet), under president Risto Ryti och överbefälhavaren Gustaf Mannerheim.
Kungariket Irak Irak, (1941), under Rashid Ali.
Iran Iran, (1941), under Reza Shah.

Länder under axelmakt-styrd marionettregering[källa behövs][redigera | redigera wikitext]

Flag of Independent State of Croatia.svg Kroatien (1941-1945), under Ante Pavelić.
Flag of Slovakia (1939–1945).svg Slovakien (1939–1945) under Jozef Tiso.
Serbien Serbien, (1941-1944), under Milan Nedić.
Montenegro Montenegro, (1941-1944), under Sekula Drljević.
Flag of Manchukuo.svg Manchukuo, under kejsar Puyi.
Andra filippinska republiken, under José P. Laurel

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Svensk uppslagsbok, Axelmakterna, arkiverad version på Internet Archive”. Arkiverad från originalet den 8 augusti 2014. https://web.archive.org/web/20140808064122/http://svenskuppslagsbok.se/scans/band_unknown_01/0985_0986-0077.jpg. Läst 27 mars 2017. 
  2. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 8 augusti 2014. https://web.archive.org/web/20140808064122/http://svenskuppslagsbok.se/scans/band_unknown_01/0985_0986-0077.jpg. Läst 27 mars 2017.