Azerbajdzjans demografi
| Azerbajdzjans demografi | |
| Folkmängd | 10 180 770 ()[1] |
|---|---|
| Födelsetal | 12,1 ()[2]/1 000 invånare |
| Dödstal | 6 ()[2]/1 000 invånare |
| Förväntad levnadslängd | 72,026 år ()[3] |
| Summerad fruktsamhet | 2 ()[4] barn/kvinna |
| Läskunnighet | 100 procent ()[5] |
| Språk | |
| Officiella språk | azerbajdzjanska[6] och aserbajdsjansk tegnspråk |
| Redigera Wikidata. | |
Azerbajdzjans demografi präglas av en befolkning där azerer utgör omkring 90 procent, medan ryssar och andra minoriteter utgör mindre grupper. Landets största stad är huvudstaden Baku, följd av Sumgait och Gjandzja. Befolkningstätheten uppgick 2022 till 123 invånare per km² och drygt hälften av befolkningen bodde i städer år 2024.
Historiskt har landet påverkats av omfattande migrationsrörelser, bland annat då cirka 360 000 armenier lämnade Azerbajdzjan under konflikten 1988–1993. En ny flyktingvåg ägde rum i september 2023, då över 100 000 etniska armenier från Nagorno-Karabach flydde till Armenien efter en militär offensiv och föregående blockad av Lachinkorridoren.
Majoriteten av befolkningen identifierar sig som muslimer, framför allt shiamuslimer, medan kristna utgör en mindre del. Religionstillhörigheten är dock i stor utsträckning nominell och en betydligt lägre andel tros vara aktivt praktiserande. Det officiella språket är azerbajdzjanska, som talas av en majoritet av befolkningen, men även ryska, armeniska och ett antal minoritetsspråk förekommer.
Större städer
[redigera | redigera wikitext]År 2019 var Baku landets befolknkngsmässigt största stad med 1,3 miljoner invånare, följt av Sumgait med 435 600 invånare och Gjandzja med 299 100 invånare.[7]
Urbanisering
[redigera | redigera wikitext]Den genomsnittliga befolkningstätheten 2022 var 123 invånare per km² och omkring 58 procent bodde i städer 2024.[7] Det tätast befolkade området är Apsjeronhalvön, medan vissa svårtillgängliga bergsområdet har betydligt lägre folktäthet.
Minoriteter
[redigera | redigera wikitext]År 2023 utgjorde azerer 90 procent av befolkningen. Ryssar var den största minoritetsgruppen 2009 och omfattade cirka 392 000 personer.[7] Det lär även finnas uppemot 9000 tjetjenska flyktingar (enligt inofficiella uppgifter från 2009)[8].
Migration
[redigera | redigera wikitext]Enligt UNHCR flydde 360 000 armenier från Azerbajdzjan mellan åren 1988–1993.[9] Detta skedde som en följd av pogromer, etnisk rensning och som en konsekvens av kriget i Nagorno-Karabach. En av händelserna som ägde rum 1988 är känd som Sumgaitmassakern.
Under 2023 skedde en omfattande migration från Nagorno-Karabach. Den 19 september 2023 inledde Azerbajdzjan en militär operation som tvingade den armeniska befolkningen att lämna området. Över 100 000 personer, nästan hela den armeniska befolkningen, flydde till Armenien. Flykten föregicks av en blockad av Lachinkorridoren från december 2022, vilket ledde till brist på mat, mediciner och andra förnödenheter. Under sommaren 2023 stoppades all humanitär transport och el- samt gasförsörjningen bröts, vilket förvärrade den humanitära krisen och bidrog till att migrationen blev omfattande.[10] År 2024 beräknades nettomigrationen uppgå till -0,6 per 1000 invånare.[11]
Religion
[redigera | redigera wikitext]
År 2020 uppskattades omkring 97 procent av befolkningen i Azerbajdzjan identifiera sig som muslimer, varav majoriteten tillhörde shiaislam. Den kristna befolkningen utgjorde knappt tre procent, medan andra religioner och personer utan religiös tillhörighet tillsammans stod för mindre än en procent. För många azerbajdzjaner är dock religionstillhörigheten i huvudsak nominell, och andelen som aktivt utövar sin tro bedöms vara avsevärt lägre än de officiella siffrorna antyder.[11]
Språk
[redigera | redigera wikitext]Språk som talas är azerbajdzjanska, av cirka 92 procent av befolkningen, ryska, 1,3 procent, armeniska 1,3 procent (det sistnämnda finns enbart i Nagorno-Karabach), med flera övriga (lezginska, udi, tsachur, avariska, talysj, tat, kurdiska och tatariska), fem procent (siffrorna är en uppskattning från 2009).[8]
Källor
[redigera | redigera wikitext]- ↑ Azerbaijan announces number of population (på engelska), läs online.[källa från Wikidata]
- 1 2 World Bank Open Data, läst: 11 oktober 2024.[källa från Wikidata]
- ↑ Unesco-institutet för statistik, läs online.[källa från Wikidata]
- ↑ Unesco-institutet för statistik, läs online.[källa från Wikidata]
- ↑ läs online, data.worldbank.org .[källa från Wikidata]
- ↑ ”21”, Azerbajdzjans konstitution, 27 november 1995, läs online.[källa från Wikidata]
- 1 2 3 ”Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/azerbajdzjan. Läst 27 augusti 2025.
- 1 2 Censuses of Republic of Azerbaijan 1979, 1989, 1999, 2009 Arkiverad 30 november 2012 hämtat från the Wayback Machine.
- ↑ Refugees, United Nations High Commissioner for. ”Some 65,000 refugees from Azerbaijan gain Armenian citizenship” (på engelska). UNHCR. https://www.unhcr.org/news/latest/2004/2/40239bba4/65000-refugees-azerbaijan-gain-armenian-citizenship.html. Läst 8 februari 2022.
- ↑ Human Rights Watch (11 januari 2024). ”World Report 2024 - Azerbaijan” (på engelska). https://www.hrw.org/world-report/2024/country-chapters/azerbaijan. https://www.ecoi.net/en/document/2103148.html. Läst 27 augusti 2025.
- 1 2 ”Azerbaijan” (på engelska). The World Factbook (Central Intelligence Agency). 2025-08-20. Arkiverad från originalet den 27 januari 2021. https://web.archive.org/web/20210127171042/https://www.cia.gov/the-world-factbook/countries/azerbaijan/. Läst 27 augusti 2025.