Azerbajdzjans demografi

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Befolkningsutvecklingen (i tusental) 1960-2010: Från 3,9 miljoner 1960 till 9,1 miljoner 2010.

Azerbajdzjan har 9 411 800 invånare[1]. Detta är en högst osäker uppgift, eftersom Azerbajdzjan har många internflyktingar och Nagorno-Karabach har ett osäkert invånarantal. Den genomsnittliga befolkningstätheten är 98 invånare per km². Det tätast befolkade området är Apsjeronhalvön, medan vissa svårtillgängliga bergsområdet har betydligt lägre folktäthet, då omkring 51 procent av befolkningen bor i städer, av vilka en fjärdedel i huvudstaden Baku. Andra större städer är Gəncə (303 300 invånare) och Sumqayıt (265 200 invånare). Hälften av befolkningen lever under gränsen för fattigdom. Ungefär en miljon människor lever idag som flyktingar inom landet. Befolkningens medelålder är 27,1 år (2002). Medellivslängden är 69 år för män och 75 år för kvinnor. Spädbarnsdödligheten är 8,2 procent (2003).

Etnisk tillhörighet fördelar sig enligt följande: azerer 92 procent, dagestaner (en samlingsterm för folk från Dagestan, inkluderande lezginer och avarer) 3 procent, ryssar 1,3 procent, armenier 1,3 procent (Den sistnämnda finns enbart i Nagorno-Karabach), övriga (georgier, kurder, talysjer, tatarer, tater, ukrainare) 2 procent (uppskattning från 1998); det lär även finnas uppemot 9000 tjetjenska flyktingar (enligt inofficiella uppgifter från 2009)[2].

Språk som talas är azerbajdzjanska, av cirka 92 procent av befolkningen, ryska, 1,3 procent, armeniska det sistnämnda finns enbart i Nagorno-Karabach), 1,3 procent, med flera övriga (lezginska, udi, tsachur, avariska, talysj, tat, kurdiska och tatariska), 5 procent (siffrorna är en uppskattning från 2009)[2].

Religion[redigera | redigera wikitext]

Bibi Heybat-moskén i Baku.

Cirka 95 procent av befolkningen är muslimer (av dessa är 85 procent shia- och 15 procent sunnimuslimer).[3]

De största kristna trossamfunden är de rysk-ortodoxa (3,8% 1998) och armenisk-apostoliska kyrkorna. Den sistnämnda (med 2,3%) finns enbart i Nagorno-Karabach. Dessutom finns det udiner (albansk-udinska kyrkan; 6 000 personer), molokaner (11 församlingar), katoliker (1 kyrka i Baku med 250 medlemmar 2003), lutheraner, baptister och anhängare till Nehemjakyrkan, Öststjärnans kyrka, Cathedral of Praise Church [4] och Jehovas vittnen.

I Azerbajdzjan finns även anhängare av zoroastrism, judendom, Bahá'í och Hare Krishna.

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”11 iyul Ümumdünya Əhali Günüdür - Azərbаycаndа dеmоqrаfik vəziyyət”. Stat.gov.az. 2013. http://www.stat.gov.az/admin/news.php?id=1847. Läst 10 juli 2013. 
  2. ^ [a b] Censuses of Republic of Azerbaijan 1979, 1989, 1999, 2009
  3. ^ Religion in Azerbaijan. Administrative Department of the President of the Republic of Azerbaijan — Presidential Library.
  4. ^ Corley, Felix (2002-04-09). ”Azerbaijan: 125 religious groups re-registered”. Keston News Service. http://www.eurasianet.org/resource/azerbaijan/hypermail/200204/0018.shtml. Läst 27 maj 2007.