Hoppa till innehållet

Aztektärna

Från Wikipedia
Aztektärna
Status i världen: Nära hotad[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningVadarfåglar
Charadriiformes
FamiljMåsfåglar
Laridae
SläkteThalasseus
se text
ArtAztektärna
T. elegans
Vetenskapligt namn
§ Thalasseus elegans
Auktor(Gambel, 1849)
Utbredning
Synonymer
  • Sterna elegans Gambel, 1849

Aztektärna[2] (Thalasseus elegans) är en amerikansk tärna.[3] Fågeln är i storlek med kentsk tärna men har orangeröd näbb. Arten är fåtalig och häckar till största delen på en enda ö i Isla Raza i Californiaviken i nordvästra Mexiko. IUCN listar den därför som nära hotad. Den har vid några enstaka tillfällen påträffats i Europa och även häckat.

Aztektärnan är en medelstor orangenäbbad tärna med ljusgrå rygg, svart hätta och vit undersida. Kroppslängden är 39–43 centimeter. Den är mycket lik iltärnan (Thalasseus bengalensis), men näbben är längre och mer nedåtböjd samt är livligare orange men ofta med gulare näbbspets. Vidare är nacktofsen är yvigare än hos iltärnan. Ovansidan är också något ljusare och övergumpen vit, inte grå.

I häckningsdräkt har undersidan en svagt rosa ton och hättan är helsvart, ända fram till näbben. I vinterdräkt har den vit panna men ovanligt mycket svart runt ögat och bakåt. Den kan också förväxlas med en avvikande gulnäbbad kentsk tärna eller den mer kort- och tjocknäbbade kungstärnan.[4]

Aztektärna i vinterdräkt.

Lätet är ett kort och högljutt "keerik", likt kungstärna men ljusare, gnissligare och mer abrupt.[5]

Utbredning och systematik

[redigera | redigera wikitext]

Fågeln häckar från södra Kalifornien till västra Mexiko (Nayarit), varav över 90 % häckar i en enda kolonin på Isla Raza i Californiaviken.[3][6] Beståndet i USA är relativt nytt och första häckningen skedde först 1959.[6]

Vintertid ses den från Guatemala söderut till Chile.[3] Den vandrar även norrut utmed USA:s västkust, ibland så långt som till British Columbia i Kanada.[6]

Aztektärnan i Europa

[redigera | redigera wikitext]

Aztektärnan sågs i Frankrike under åren 1974–1985, 1987 och år 2012, då ett exemplar fanns i en koloni av kentsk tärna.[7] 2017 häckade även ett par i Ebrodeltat i Spanien. I Europa även setts i Belgien, Nederländerna, Storbritannien, Danmark, Irland och Tyskland.[8][9]

Släktestillhörighet och släktskap

[redigera | redigera wikitext]

Efter genetiska studier[10] förs denna art tillsammans med bland annat kentsk tärna och kungstärna till släktet Thalasseus.[3][11] Ytterligare studier har visat att aztektärnan står närmare amerikanska populationer av kentsk tärna (taxonen eurygnathus och acuflavidus) än nominatformen av kentska tärnor.[12] Vissa urskiljer därför de amerikanska kentska tärnorna som en egen art, cayennetärna (T. acuflavidus).[11]

Aztektärnan är starkt kustbunden och födosöker oftast efter fisk och vissa ryggradslösa djur i saltvattenslaguner, flodmynningar och andra områden.[1] Vissa individer rör sig dock längre ut till havs efter häckningsperioden.[1]

En aztektärna med nyfångad fisk.

Till skillnad från mindre tärnor är den inte särskilt aggressiv på häckplats. Istället undviker den predation genom att häcka tätt (bona ofta endast 20–30 centimeter ifrån varandra) och nära andra aggressiva fågelarter som vithuvad mås (Larus heermanni). Fågeln häckar på platta, sandiga öar och lägger ett till två ägg.[6]

En häckningskoloni av aztektärnor i San Diego Bay, Kalifornien.
Nyligen kläckt aztektärneunge.

Status och hot

[redigera | redigera wikitext]

Aztektärnan har en stabil men relativt liten världspopulation som till allra största delen är begränsad till en enda ö, Isla Raza.[1] Det gör arten känslig för exempelvis klimatförändringar eller mänskligt intrång.[1] Internationella naturvårdsunionen IUCN kategoriserar därför arten som nära hotad.[1] Världspopulationen uppskattades 2002 till mellan 51 000 och 90 000 individer.[13]

  1. ^ [a b c d e f] Birdlife International 2020 Thalasseus elegans . Från: IUCN 2020. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2020-2. Läst 20 december 2020.
  2. ^ BirdLife Sverige (2020) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
  3. ^ [a b c d] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2016) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2016 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-08-11
  4. ^ Svensson, Lars; Peter J. Grant, Killian Mullarney, Dan Zetterström (2009). Fågelguiden: Europas och Medelhavsområdets fåglar i fält (andra upplagan). Stockholm: Bonnier Fakta. sid. 414. ISBN 978-91-7424-039-9 
  5. ^ Sibley, David Allen (2003). The Sibley Field Guide to Birds of Western North America. Alfred A. Knopf, New York. sid. 203. ISBN 0-679-45120-X 
  6. ^ [a b c d] Elegant Tern Faktablad om aztektärna på allaboutbird.org
  7. ^ Ornitho.fr
  8. ^ Tarsiger.com Fynd av aztektärna i Västpalearktis
  9. ^ Mitchell, Dominic (2017). Birds of Europe, North Africa and the Middle East : An Annotated Checklist. Barcelona: Lynx Edicions. ISBN 978-84-941892-9-6 
  10. ^ Bridge, Eli S. (11 december 2005). ”Arkiverade kopian” (PDF). Molecular Phylogenetics and Evolution "35" (2): ss. 459–469. doi:10.1016/j.ympev.2004.12.010. PMID 15804415. Arkiverad från originalet den 12 april 2016. https://web.archive.org/web/20160412083752/https://www.cmnh.org/site/files/ornithology/mpeterns.pdf. Läst 8 maj 2017. 
  11. ^ [a b] Gill F, D Donsker & P Rasmussen  (red). 2020. IOC World Bird List (v10.2). doi :  10.14344/IOC.ML.10.2.
  12. ^ Efe, M.A., Tavares, E.S., Baker, A.J. & Bonatto, S.L. (2009) Multigene phylogeny and DNA barcoding indicate that the Sandwich Tern complex (Thalasseus sandvicensis, Laridae, Sternini) comprises two species. Mol. Phylogenet. Evol. 52(1): 263–267
  13. ^ Kushlan, J. A.; Steinkamp, M. J.; Parsons, K. C.; Capp, J.; Cruz, M. A.; Coulter, M.; Davidson, I.; Dickson, L.; Edelson, N.; Ellio, R.; Erwin, M.; Hatch, S.; Kress, S.; Milko, R.; Miller, S.; Mills, K.;…authors continued in notes. 2002. Waterbird conservation for the Americas. U.S. Fish & Wildlife Service National Publications Clearinghouse, Shepherdstown, U.S.A.

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]